Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Nya rekommendationer till räddningstjänsten om riskområden vid utsläpp av giftiga gaser

Tipsa om artikeln
Publicerad: 2014-10-17 kl. 13:30 | Uppdaterad:2014-11-28 kl. 10:22
MSB har gjort en översyn över vilka rekommendationer vi ger räddningstjänsten i RIB Farliga ämnen gällande riskområden vid utsläpp av giftiga gaser. Med de beräkningsmodeller och gränsvärden vi har tillgång till idag väljer vi att rekommendera större initiala riskområden vid utsläpp av giftiga gaser än tidigare.

Beräkningarna är utförda för de tre vanligaste giftiga kondenserade gaserna: ammoniak, klor och svaveldioxid. Eftersom klor och svaveldioxid ger ungefär samma avstånd har vi förenklat vår uppställning till två varianter: en tabell för klor och svaveldioxid med något längre avstånd, och en tabell för ammoniak med något kortare avstånd.

Man ska dock komma ihåg att våra ”initiala riskområden” bara är tänkta att användas i det initiala skedet, innan underlag från insatsplaner, spridnings­beräkningar, utförd indikering m.m. har beaktats och vägts in i räddningsledarens beslut.

I dokumentet nedan redovisas exakt hur de båda avståndstabellerna tagits fram.

Framtagande av nya rekommendationer för riskområden vid utsläpp av giftiga gaser (pdf, nytt fönster)

 

Men i verkligheten finns det ju många fler gaser än de här tre, hur hanteras de andra giftiga gaserna?

– Vi har använt ammoniak, klor och svaveldioxid som modellkemikalier, förklarar Magnus Levein, som ansvarar för RIB Farliga ämnen. Sedan har vi gått igenom de andra giftiga gaserna i RIB och knutit de till den avståndstabell som passar bäst, den kortare ammoniak-tabellen eller den längre klor-svaveldioxid-tabellen.

De nya rekommendationerna kommer att publiceras i RIB och i åtgärdskalendern ”Först på plats vid händelser med farliga ämnen CBRNE” under hösten 2014. I åtgärdskalendern presenteras dock bara den långa avståndstabellen, eftersom vi vill hålla kalendern så lätthanterlig som möjligt.

Tillägg 2014-11-28:

De initiala riskområden vi nu tagit fram är inte avsedda för insatsplanering eller fysisk planering. I en sådan situation ska man ta fram mer detaljer kring scenariot och göra egna beräkningar. Tanken med dessa initiala riskområden är att de ska fungera vid en akut insats i brist på bättre beslutsunderlag: "det är inom detta område vi måste arbeta aktivt". En lämplig åtgärd är att be allmänheten hålla sig inomhus. Om räddningstjänsten är övad för det aktuella scenariot och kan göra en aktiv insats kommer det påverkade området i praktiken att bli avsevärt mindre.

 
 

Riskområden för svaveldioxid och klor

Riskområden för ammoniak

Kontakt: RIB Support rib@msb.se