Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Flaggor

Studie av gränssamverkan

Tipsa om artikeln
En studie har genomförts för att inventera gränssamverkan mellan de nordiska länderna inom området samhällsskydd och beredskap. Resultaten pekar på stora skillnader mellan regionerna och en efterfrågan på den nationella nivåns stöd för att utveckla gränssamverkan.

Marie Olsén som snart är färdig brandingenjör efter studier på MSB:s skola Revinge har genomfört studien där ett antal gränsregioner inventeras utifrån svenskt perspektiv. Ett viktigt resultat är att aktörerna i gränsregionerna önskar att den nationella nivån tydligt visar vad ett vidgat samhällsskydds- och beredskapsperspektiv kan innebära och man efterfrågar stöd och information till gränsregionerna för att underlätta samverkan.

Regionala skillnader

Regionala skillnaderna är stora vad gäller graden av gränssamverkan. Däremot är man överens om att det finns ett behov av samverkan över gränserna. Man menar att eftersom resurserna ofta är små finns det stora vinster att göra om resurserna kan nyttjas gemensamt. Strukturerad samverkan och goda befintliga nätverk ger fördelar när samarbetet måste fungera vid en skarp insats.

Gränsräddningsråden utgör i dag den mest strukturerade form av gränssamverkan och i dag finns det tre; Västra Götaland, Värmland/Dalarna och Jämtland. 

Hinder för samarbete

Intervjuer som Marie genomfört med representanter från berörda organisationer i gränsregionerna visar att man ofta anser det svårt att tolka vad ett vidgat samhällsskydds- och beredskapsperspektiv innebär. Vilka aktörer kan involveras i ett samarbete? Ska samarbetet gälla krishanteringens alla faser? 

Språkliga, juridiska och kulturella skillnader mellan länderna är några saker som nämns som svårigheter för samarbetet. Ekonomiska aspekter tas upp, liksom den komplexa frågan om avtal, som i dag är en högaktuell fråga inom Cross-borderprojektet. Avtalen, bland annat Nordredavtalet, är skrivna utifrån juridiska aspekter och med operativt fokus. Avtalen bidrar däremot inte till att stimulera och underlätta ett strukturerat samarbete under alla faser och avtalen saknar dessutom ett bredare samhällsskydd- och beredskapsperspektiv.

Stöd från nationell nivå

Många efterfrågar en tydligare inriktning från den nationella nivån. Man önskar stöd för att hitta lösningar på gemensamma problem för att slippa uppfinna hjulet på nytt hela tiden. Ökad och lättillgänglig information om pågående gränssamarbete samt högre status för frågorna efterfrågas också.

Marie Olsén har presenterat sin studie vid ett seminarium på MSB 25/3 och kommer även att berätta om resultaten vid kommande workshop med Cross-borderprojektet som äger rum i Bergen 6-8/3.

Publicerad: 2011-03-29 kl. 13:19
Kontakt:
Åsa Kyrk Gere Asa.KyrkGere@msb.se