Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Riskbaserat beslutstöd för anpassning till framtidens naturolyckor

Tipsa om artikeln
Skräddarsydda klimateffektstudier och ett bättre samarbete mellan klimatexperter och intressenter ska leda till förbättrat beslutstöd för klimatanpassning.
Fakta
Projekttitel:
HazardSupport
 

Ansvarig forskare:
Lena Strömbäck
lena.stromback@smhi.se

Utförare:
SMHI

Samarbetspartner:
SEI

Projektperiod:
2015-2020

 
Kontakt MSB

Ulrika Postgård
ulrika.postgard@msb.se

 

Framtidens naturolyckor

I ett förändrat klimat, påverkat av människans utsläpp av växthusgaser, kommer vissa extrema väderhändelser att bli allt vanligare. Det ökar också risken för naturolyckor. För att anpassa samhället till framtidens naturolyckor, som översvämningar och värmeböljor, behövs ofta kvantitativ information om hur vanliga och intensiva naturolyckor blir i framtidens klimat.

Trots att mycket forskning har bedrivits på området används den vetenskapliga kunskapen om klimateffekter fortfarande i begränsad utsträckning för anpassningsplanering och genomförande. Detta kan främst bero på att studierna är utformade uppifrån (s k top-down). De ska möta många behov samtidigt och inte nödvändigtvis den enskilda intressentens behov.

Inom HazardSupport kommer information om framtidens naturolyckor att fokuseras på användarens behov (s k bottom-up), så att klimatinformationen blir skräddarsydd efter användarens behov. I detta sammanhang är en användare en organisation eller individ som behöver ta ett anpassningsbeslut som kräver dimensionerande information, till ex. vilken nivå man ska bygga för att minska sannolikhet att den blir översvämmad i framtiden. Detta kan vara en kommun, ett företag eller en räddningstjänst, till exempel.

Samarbete och ömsesidigt lärande mellan klimatexperter och praktiker
Projektet har som mål att främja mer ändamålsenligt beslutsfattande där intressenter är utrustade med ökad kunskap om hur klimateffekterna beräknas och kommuniceras, samtidigt som klimatexperterna bättre förstår användarnas behov.

Bättre information om framtidens naturolyckor
Samtidigt ska metoderna för att uppskatta klimateffekterna förbättras med nästa generation högupplösta klimatmodeller, förbättrade metoder för att koppla klimatmodeller med effektmodeller och förbättring av effektmodellerna med kunskap om lokala förhållanden.

Nya riktlinjer för klimateffektstudier för anpassning
Projektet kommer att mynna ut i förslag för riktlinjer för olika målgrupper:

  1. För användare: Riktlinjer för hur klimateffektstudier som främjar anpassning kan utformas, samt hur man kan beställa kvantativa underlag för beslutsstöd.
  2. För klimatexperter: Riktlinjer för hur skräddarsydda kvantativa klimateffekter (dvs beslutsstödet) ska tas fram för olika naturolyckor i samverkan med användarna.

Fallstudie i Stockholm, Sveriges västkust och Karlstad
Projektet är ett samarbete mellan SMHI och SEI. Metoderna kommer att utvecklas inom tre fallstudier med identifierade nyckelintressenter för olika naturolyckor (som är samarbetspartners inom projektet):

  1. Värmeböljor i samarbete med Stockholm Stad
  2. Skyfall och översvämningar i samarbete med Karlstads kommun och Räddningstjänsten i Karlstadsregionen
  3. Kustöversvämningar i samarbete med Länsförsäkringar

Projektet startade i september 2015 och beräknas vara slut i augusti 2020.

Publicerad: 2015-11-06 kl. 10:35 | Senast granskad:2018-01-25 kl. 13:43
Kontakt: Forskning forskning@msb.se