Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Från Norrmalmstorg till tsunamin - nationella kriser i svensk demokrati

Tipsa om artikeln
Stora olyckor, våldsdåd eller naturkatastrofer leder ofta till starka behov av nationell enighet. Under en kris håller man ihop. Möjligheten att ge uttryck för avvikande uppfattningar kan begränsas och då blir kriser ett hot mot demokratin. Därför måste samhällets skydds- och säkerhetsarbete slå vakt om förutsättningarna för politisk debatt och diskussion.
Fakta
Projekttitel:
Från Norrmalmstorg till tsunamin - nationella kriser i svensk demokrati.
 
Projektansvarig forskare: 
Cecilia Åse
 
Utförare:
Stockholms universitet

Projekttid:
2012-2015
 
 
Läs mer
På förmiddagen den 23 augusti 1973 ockuperar en maskerad k-pistbeväpnad man ett bankkontor vid Norrmalmstorg i Stockholm. Under fem dygn hålls flera personer som gisslan. Händelseutvecklingen direktsänds i radio och TV. Till slut övermannas gärningsmannen av polisen och gisslan släpps.

Dramatiska händelser som Norrmalmstorgsdramat enar befolkningen. Stora kriser är något som vi upplever och går igenom tillsammans. Politiska åsiktsskillnader kan då verka irrelevanta och tid för diskussion och debatt kan saknas. Samtidigt bygger demokrati på politisk oenighet. Även under kriser måste det därför gå att föra fram olika åsikter.

I detta forskningprojekt undersöks hur svensk demokrati har fungerat under olika typer av påfrestande och dramatiska förhållanden. Förutom Norrmalmstorgsdramat studeras u-båtskrisen U 137 (1981) valutakrisen (1992) och tsunamin in Sydostasien (2004). Hur har den politiska debatten sett ut under kriserna? Har det demokratiska samtalet begränsats?
  
Det finns forskning som visar att i spåren av kriser förstärks traditionella könsideal. Medierna framställer exempelvis män som försvarare och kvinnor och barn som de som ska beskyddas. En fråga i projektet är om detta stämmer även när det gäller svenska förhållanden. Vilka könsideal aktualiseras under en kris?
 
Publicerad: 2012-09-28 kl. 09:43 | Senast granskad:2014-01-07 kl. 13:11
Kontakt:
Björn Kerlin Bjorn.Kerlin@msb.se
Sök forskning