Vid många av de senaste årens stora kriser, som till exempel tsunamin och Estonia-katastrofen, har ledning och samverkan under krisen kritiserats. Samhället behöver därför utveckla förmågan till bättre ledning och samverkan vid olyckor och kriser. Men hur kan man mäta om ledning och samverkan fungerar bra eller dåligt?
För att kunna bedöma förmågan till ledning och samverkan behövs mätmetoder som är inriktade på just detta. Dagens metoder för utvärdering är mer inriktade på att mäta utfallet av övningen eller händelsen som helhet, vilket gör att det är svårt att säga hur bra ledning och samverkan fungerat. I projektet kommer teoretiskt förankrade metoder för att kunna mäta kvaliteten att tas fram, och därmed möjliggöra utveckling av system för ledning och samverkan.
Vilka krav finns i framtiden?
En viktig aspekt är vilka faktorer som påverkar dagens och framtidens krishanteringssystem, vilket också kommer studeras i projektet. Krav på ledning och samverkan som följer av några av dessa faktorer kommer beskrivas.
Hur agera i komplexa miljöer?
Ytterligare en dimension i projektet fås genom att titta på ett koncept för ledning och samverkan, kallat ”agil ledning”, som internationella forskare tagit fram under de senaste åren. Detta koncept är avsett för att hantera komplexa miljöer där många olika organisationer är inblandade.
Projekter räknar med att kunna säga hur ett sådant koncept ska kunna anpassas till svenska förhållanden och till den utveckling som initierats av bland andra MSB.
Användare av de resultat som kommer fram i projektet är såväl offentliga som privata aktörer på lokal, regional och central nivå.
Informationsfilm om projektet Situationsanpassad ledning och samverkan utifrån ett designlogiskt helhetsperspektiv