Då stora nödlägen drabbar samhället arbetar ofta många aktörer, privata och offentliga, tillsammans för att hantera konsekvenserna som uppkommit. Att avgöra vad som är en bra förberedande åtgärd för att underlätta inriktning och samordning av en sådan grupp av aktörer är inte lätt.
Detta projekt skall resultera i ett tillvägagångssätt för hur man kan utvärdera olika förslag på åtgärder för att förbättra ledningsförmåga vid kriser. Att åstadkomma ledning, eller inriktning och samordning, i en grupp av aktörer är en utmaning. Detta beror bland annat på att aktörerna har olika förutsättningar när det gäller erfarenhet av liknande situationer, resurser, värderingar, med mera. En annan viktig orsak är att vid större kriser blir beroendena mellan olika aktörer allt starkare, det vill säga vad en aktör gör påverkar i högre grad de andra aktörerna. Trots dessa svårigheter finns en stor potential i ett kunna åstadkomma bättre inriktning och samordning då kriser hanteras.