Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Aktörer, ledning, samverkan, övning

Forskning om olika aktörers roller, organisation och respons vid kriser, ledning och samverkan, övningar.

Civilsamhällets respons vid kriser

Civilsamhället och frivilliga krafter får en allt större plats i krisberedskap, både i Sverige och internationellt. Syftet med detta forskningsprojekt är att analysera vilka trender och drivkrafter som finns bakom civilsamhällets respons på olika typer av kriser. Detta är viktigt för att öka vår förståelse för när och hur frivilligt engagemang ska uppmuntras.

Bättre hantering av extrema risker

Extrema händelser kan orsaka stora olyckor och katastrofer, men det är ofta mycket svårt att bedöma och hantera riskerna för extrema händelser. Projektet kommer att ge en bättre förståelse för varför olika experter och beslutsfattare hanterar samma typ av extrema risker på olika sätt.

Hur kan övningar bidra till ökad krisberedskap?

Att tillvarata lärdomar och erfarenheter från tvärsektoriella övningar utgör en god grund för att utveckla den svenska krisberedskapsförmågan. Det saknas dock såväl kunskap som erfarenhet för hur detta effektivt ska åstadkommas. Forskare vid FOI ska under fem år studera modeller för att långsiktigt lära och tillämpa erfarenheter från tvärsektoriella övningar inom och mellan krisberedskapsaktörer.

Att förbättra ledningsförmågan vid kriser

Då stora nödlägen drabbar samhället arbetar ofta många aktörer, privata och offentliga, tillsammans för att hantera konsekvenserna som uppkommit. Att avgöra vad som är en bra förberedande åtgärd för att underlätta inriktning och samordning av en sådan grupp av aktörer är inte lätt.

Beslutsfattare och medborgare behöver förstå varandra vid kriser

Människor flyr i panik, är totalt hjälplösa och beroende av myndigheters hjälp, rusar till allmänna skyddsrum för att bli omhändertagna, plundrar och beter sig asocialt. Stämmer den här bilden av våra reaktioner och behov av stöd?

Vad spelade utbildningen för roll för Fukushima-katastrofen?

Genom att studera kopplingen mellan säkerhetskultur, utbildning, yrkeskunnande och teknologi ska detta projekt leda fram till ny kunskap om metoder och angreppssätt som kan bana väg för en breddad utbildning och riskhantering inom säkerhetskritiska verksamheter som till exempel kärnkraftverk.

Dynamisk planering av räddningstjänsten

Om räddningstjänsten kan ägna mer tid åt förebyggande arbete kan antalet olyckor minskas. Genom att använda fler och mer utspridda fordon kan en olycksdrabbad få hjälp snabbare. Detta kan åstadkommas genom dynamisk planering av räddningstjänst.

Effektiv ledning och samverkan vid kriser

Vid många av de senaste årens stora kriser, som till exempel tsunamin och Estonia-katastrofen, har ledning och samverkan under krisen kritiserats. Samhället behöver därför utveckla förmågan till bättre ledning och samverkan vid olyckor och kriser. Men hur kan man mäta om ledning och samverkan fungerar bra eller dåligt?

Från Norrmalmstorg till tsunamin - nationella kriser

Stora olyckor, våldsdåd eller naturkatastrofer leder ofta till starka behov av nationell enighet. Under en kris håller man ihop. Möjligheten att ge uttryck för avvikande uppfattningar kan begränsas och då blir kriser ett hot mot demokratin. Därför måste samhällets skydds- och säkerhetsarbete slå vakt om förutsättningarna för politisk debatt och diskussion.

Gemensam lägesbild?

Forskningsprojektet syftar till att studera hur räddningstjänst i samverkan med andra aktörer vid mindre och större händelser etablerar och hanterar en gemensam lägesbild.

Övningar som gynnar samverkan

Effekten av samverkansövningar är ofta, tvärt emot vad man kan förvänta sig, långa väntetider, ofrivillig passivitet och tröga uppstarter. Orsaken är att övningarna inte är kopplade till behovet att arbeta gränsöverskridande vid allvarliga händelser.

Hoten, myndigheterna och lagen

I en rättsstat som Sverige ställs stora krav på de myndigheter som är satta att hantera krissituationer. De beslut som fattas och de åtgärder som vidtas måste ske med stöd i lagen. Samtidigt måste myndigheterna klara av att på ett snabbt och effektivt sätt hantera en stor mängd olika hot och krissituationer. Detta forskningsprojekt syftar till att ge en ökad förståelse för de krav som lagen ställer och de möjligheter som den erbjuder.

Kommunal samverkan och samordning vid kriser

Vad händer när organisationer med yrkesgrupper som har olika förhållningssätt och yrkeslogik möts under en räddningsinsats? Hur uppfattas och tolkas osäkra situationer? Ett forskningsprojekt vid Mittuniversitetet har studerat samverkan vid kriser och olyckor. Projektet har tagit fram flera utbildningsfilmer - läs mer om det längre ned på sidan.

På lika villkor? Jämställdhetsfrågor angående risker i ett föränderligt samhälle

Projektet "På lika villkor? Jämställdhetsfrågor angående risker i ett föränderligt samhälle" är avsett att på djupet analysera jämställdhetsfrågor som rör risker och bidra med verktyg för att urskilja dessa.

Strategiskt beslutsunderlag baserat på miljö- och riskfrågor

Projektet syftar till att utveckla ett ramverk med en verktygslåda som kan användas för att integrera miljö, säkerhet, etik och ekonomi så att beslut kan fattas med både risk- och miljöhänsyn där ekonomiska och etiska aspekter beaktas.

Utveckling av färdigheter för kris- och katastrofhantering

Säkerheten för samhällsviktiga funktioner som transporter, sjukvård och kärnkraft, har under många år förbättrats genom ökad pålitlighet hos tekniska system. Men vad händer vid en oväntad kris som trappas upp fort?

Vad gör vissa organisationer bättre än andra på att hantera kriser?

Vilka faktorer är det som får offentliga organisationer att reagera, anpassa sig och agera för att bemöta utmaningar i form av kriser?

Vad är värt att skydda vid kriser?

Att ha en klar bild av vad som är skyddsvärt är centralt för att kunna utforma en god krisberedskap. Projektet fokuserar på utveckling av metoder som kan underlätta att identifiera det vi ser som värdefullt och skyddsvärt. Projektet syftar också till att öka förståelsen för hur praktiker i offentliga organisationer mer effektivt kan lära om krishantering.
Sök forskning