Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Intervjuer

Tipsa om artikeln
Här kan du ta del av intervjuer med personer verksamma inom området ledning och samverkan från olika myndigheter, organisationer och verksamheter.

Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem, CARER, har tilldelats forskningsmedel från MSB för att under åren 2015-2020 bygga upp en forskningsmiljö med framtidens skadeplats i fokus. I månadens intervju berättar CARER:s föreståndare Sofie Pilemalm mer om projektet.

Vad handlar projektet Framtidens skadeplats om?

Projektet syftar till att bygga upp en forskningsmiljö kring framtidens skadeplats. Inom ramen för forskningsmiljön kommer vi att bedriva forskning i frågor som: hur ser framtidens skadeplats ut, vilka typer av skador kommer det att handla om, vilka kommer att skadas, var kommer olyckor inträffa?

Vi kommer också att titta på vilken typ av olyckor som kan inträffa. Det kan ju bli så att klimatförändringar och samhällsförändringar i form av exempelvis stora flyktingströmmar kan komma att påverka både olyckstyp och olycksfrekvens och resultera i helt nya typer av skadeplatser.

Andra områden kommer att titta på hur räddningsarbetet ska vara organiserat för att på bästa sätt undsätta skadade. Kan man använda olika metoder och tekniska system för att effektivisera detta? Hur nyttjar vi nya aktörer så som frivilligorganisationer, civila, och semi-professionella (t ex väktare, sjuksköterskor)? Navet i forskningen kring framtidens skadeplats kommer att vara inriktat på metod- och teknikutveckling, och här ska vi skapa vi en testbädd där nya sätt att organisera respons, nya tekniker och metoder utvärderas tillsammans med responsorganisationer som räddningstjänst, landsting och polis. Vi kommer också att koppla på andra organisationer i arbetet (vilket vi har gjort i tidigare studier) som t ex andra kommunala förvaltningar, säkerhetsbolag och frivilliggrupper.

Tanken är att projektet hela tiden ska arbeta mot de aktörer som är slutanvändare av resultaten, som exempelvis räddningstjänst, landsting, polis, ambulanssjukvård privata säkerhetsbolag m.m.

Sammanfattningsvis handlar projektet om att göra en genomlysning av hela skadeplatsen, från olika perspektiv och forskningsområden.

Kan ni redan nu säga något kring vilka resultat ni tror projektet kan mynna ut i?

Rent konkret kommer projektet resultera i olika typer av publikationer, doktorsavhandlingar, rapporter, handböcker och utbildningsinsatser. Vi kommer att satsa på att utvidga samarbete med Katastrofmedicinskt Centrum i Linköping för att exempelvis kunna omsätta resultat i uppdragsutbildningar. Det kan också mynna ut i olika metoder och tekniker i form av exempelvis informationssystem och informationsteknik för att genomföra räddningsinsatser. Prototyper kan tänkas kunna vidareutvecklas av de aktörer som ska använda resultaten och/eller kommersialiseras av industrin. Fokus i det vi gör är tillämpbarhet för de aktörer som kan komma att bli slutanvändare för projektet. De vi tar fram måste så att säga vara användbart.

Vilka aktörer ska arbeta med forskningsprojektet?

Utöver de forskare som redan ingår i CARER ser vi att det kommer att finnas behov av att koppla på en rad olika aktörer. Det som gör forskningsmiljön unik är att den är uttalat tvärvetenskaplig; vi vill ta ett helhetsgrepp kring frågor som rör framtidens skadeplats.

Därför kan vi redan nu se att det kommer att finnas behov av att koppla på forskare inom t e x genusvetenskap, traumamedicin och jurister i arbetet. Vi tror att deras kunskap kan ge nya perspektiv och infallsvinklar i olika områden.

Under projektets gång kommer vi även att arbeta i nära samarbete med både industri och praktiker.

Hur kopplar det här projektet till CARER:s övriga projekt?

Vi ser det här som en fortsättning på det vi redan gör. Vi har ju redan forskat en del kring skadeplatsen, speciellt med fokus på så kallade nya aktörer som säkerhetsbolag, frivilligorganisationer, volontärer m.m.

Vi vill nu ta med oss den kunskap vi har tillgodogjort oss inom ramen för tidigare projekt och föra in den i detta arbete. Vi kommer speciellt att utveckla det arbete vi redan har gjort inom teknik- och metodutveckling.

Dessutom ser vi den nya forskningsmiljön som ett tillfälle att befästa det tvärvetenskapliga arbetssätt – där vi kopplar ihop olika discipliner för att belysa komplexa samhällsproblem – som har blivit CARER:s signum.

Till CARER:s webbplats

Tidigare intervjuer

Räddningstjänsten Syd

Kunskapsplattform ledning bad Gustad Sandell från Räddningstjänsten Syd att berätta om förbundets utvecklingsuppdrag för att ta fram ett system för att kompetensutveckla och upprätthålla kompetensen på befälen inom förbundet.

Läs intertvjun med Gustaf Sandell (PDF-dokument, 128 kb, nytt fönster)

Jordbruksverket

Kunskapsplattform ledning bad Catrin Molander, enhetschef, och stabschef för Jordbruksverkets krisorganisation att berätta om hur Jordbruksverket arbetar med samverkan och ledning – i vardagen och vid en samhällsstörning. Hon utgår från några aktuella händelser för att beskriva arbetet.

Läs intervjun med Catrin Molander, (PDF-dokument, 208 kb, nytt fönster)

CARER

CARER, Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem, är ett samarbete mellan Linköpings universitet (LiU) och MSB som syftar till att konsolidera och stärka LiUs forskning inom risk-, respons- och räddningsområdet. Verksamheten bedrivs tvärvetenskapligt med representanter från den medicinska, tekniska och filosofiska fakulteten.

Sofie Pilemalm är bitr. professor och föreståndare för CARER. Hon är humanist i botten och har tidigare arbetat med systemutveckling vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Hon har även doktorerat i Informatik vid Linköpings universitet.

Läs intervjun med Sofie Pilemalm där hon berättar mer om CARER:s verksamhet (PDF, 38,9 kb,nytt fönster)

Peter Ludvigsson, nyexaminerad brandingenjör från Luleå tekniska

Peter Ludvigsson har precis avslutat sin brandingenjörsutbildning vid Luleå tekniska universitet. I sitt examensarbete undersökte han vilka informella förväntningar personal inom blåljusorganisationer som ambulans och polis har på räddningsledaren.

Intervju med Peter Ludvigsson (PDF, 203 kb, nytt fönster)

 "De informella förväntningarna på räddningsledaren bland blåljusorganisationerna" (länk till PDF på LTU.se)

Risk and Crisis Research Centre: Forskning, utbildning och samverkan

Roine Johansson och Anna Olofsson, professorer i sociologi och verksamma vid RCR vid Mittuniversitet berättar om centrumet och dess verksamhet.

Intervju med profs. Roine Johansson och Anna Olofsson, RCR (PDF, 151 kb, nytt fönster) 

Oscar Rantatalo, Umeå universitet berättar om sin avhandling som behandlar polisiära insatsstyrkor

Oscar Rantatalo har skrivit en avhandling om hur polisiära insatsstyrkor i Sverige är organiserade. Den är skriven inom ramen för det nu avslutade projektet Nordic Safety and Security. Han ville undersöka hur Polisens insatsstyrkor är organiserade vid kritiska händelser. Avhandlingen består av fyra artiklar med inslag av både empiriska studier och teori.

Intervju med Oscar Rantatalo (PDF, nytt fönster)

Gustaf Sandell, Räddningstjänsten Syd berättar om nytt system för att utbilda befäl (SOL)

SOL är ett system för hur Räddningstjänsten Syd ska vidareutbilda och säkerställa kompetensen på sina befäl. Bakgrunden är att de vill ta ett helhetsgrepp avseende kompetensutveckling inom sin organisation samtidigt som de vill ge medarbetare möjlighet att utvecklas individuellt under sin yrkeskarriär.

Intervju med Gustaf Sandell (PDF, nytt fönster)

Post- och telestyrelsens Tony Schmitterlöws tankar kring Projekt Ledning och samverkan

En av deltagarna i Projekt Ledning och samverkan (Los-projektet) är Tony Schmitterlöw från Post- och telestyrelsen (PTS). Läs om hans arbete på PTS och om hans tankar kring projektet.

Intervju med Tony Schmitterlöw (PDF, nytt fönster)

Per-Åke Nilsson, Socialstyrelsen berättar om sitt arbete i Projekt Ledning och samverkan

Han arbetar som utredare på Socialstyrelsens enhet för krisberedskap och har jobbat på myndigheten sedan 1991. Per-Åke har varit med och utvecklat en gemensam ledningsmodell för särskild sjukvårdsledning vid allvarliga händelser och han ingår i Socialstyrelsens krisledningsorganisation.

Intervju med Per-Åke Nilsson (PDF, nytt fönster)

Vad innebär det att läsa räddningsledning på distans? Jimmie Ask, MSB berättar.

MSB arrangerar distansutbildning för  kursen Räddningsledning B. Här berättar ledningsläraren Jimmie Ask, MSB Revinge om vad det innebär att läsa på distans.

Intervju med Jimmie Ask (PDF, nytt fönster)

FIP - en viktig ledningsfunktion

Kenneth Hermansson från räddningstjänsten i Jönköping är en av dem som arbetar mycket med att utbilda i FIP, Första Insats Person. Eftersom denna funktion är först framme vid olycksplatsen får han eller hon en viktig ledningsroll. Här berättar Kenneth om hur FIP och ledning hör ihop.

Intervju med Kenneth Hermansson (PDF, nytt fönster)

Pia Håkansson berättar om Kunskapsplattform Ledning

Pia Håkansson arbetar med utbildning vid MSB Revinge och är även föreståndare för Kunskapsplattform ledning. Här berättar hon om nätverket och dess mål att utveckla vår ledningsförmåga för att skickligare kunna hantera stora olyckor och kriser som inträffar.

Interjvu med Pia Håkansson (PDF, nytt fönster)

Publicerad: 2013-06-26 kl. 13:30
Kontakt:
Nytt Samverkan & ledning
 
 
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10