Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

- Vi behöver prata mer om vad vi menar med ledning

Tipsa om artikeln
Ledning är ett besvärligt begrepp och dess mångtydighet kan innebära svårigheter i dialogen mellan olika aktörer. Christian Uhr menar att samtal om ledning ofta präglas av principfasta föreställningar om vad det är, eller vad det inte är.
Christian Uhr är forskare och arbetar med frågor om ledning vid olyckor och kriser. Han är anställd av MSB men jobbar mycket tillsammans andra forskare från bland annat Lunds universitet och Försvarshögskolan.
 
Christian har tillsammans med Lars Fredholm under fleras år bedrivit forskning i projektet ”Effektivare ledning vid storskalig räddningstjänst och krishantering” som ursprungligen samfinansierades av SRV och KBM. Forskningen har utgått från tanken att idéer om hur ledning bör gå till måste ta större hänsyn till verklighetens villkor. Christian har i sitt arbete ägnat mycket tid åt att läsa in sig på litteratur och tillsammans med forskare och praktiker analyserat ledning i olika sammanhang.

Christian UhrHur går ledning egentligen till?

- Det är svårt att ge ett kortfattat svar på frågan, men vad man kan säga är att ledningsarbete inte alltid följer en byråkratisk ordning där en chef formulerar en order som sedan skickas nedåt i en hierarki för att slutligen verkställas av på förhand identifierade resurser.
 
Ibland när vi talar om ledning och hur ledning bör utformas stirrar vi oss blinda på formella organisationsstrukturer i form av boxar och linjer i prydlig ordning. Tillvaron hade möjligen varit enklare om vi följde dessa ramar, men så ser det inte ut. Det är människor vi talar om. 

Men det finns ju situationer där beslut måste fattas enligt en särskild ordning, t ex vid en räddningsinsats, där personer utifrån lagstiftningen och sin yrkesroll har vissa befogenheter. Hur ser du på traditionellt hierarkiskt ledarskap i de situationerna?

- För det första så kan man fundera på skillnaderna mellan ledning och ledarskap. Jag vill se ledarskap som en delmängd i ledning. När det kommer till formella hierarkier och befogenheter utifrån lagstiftning så gäller det att skilja på två principiellt olika sammanhang.
 
Sammanhanget där man diskuterar ledning ställer också villkoren för hur ledning kan och bör utformas. Vi menar att man kan diskutera ledning utifrån antingen den hierarkiska monokulturella organisationen eller den pluralistiska samhälleliga kontexten.
 

Det låter ju som akademiskt fikonspråk. Kan du förklara begreppens innebörd?

-Ledning handlar till stor del om att påverka ett system i någon önskad riktning. Det är skillnad om systemet består av en gruppering av brandmän från en och samma organisation, eller om systemet som man vill påverka består av 10 myndigheter, 6 företag, 4 trossamfund och ett gäng frivilliga resurser. I den hierarkiska monokulturella organisationen har man klart för sig vad man har för resurser, man har anammat ett språk och en kultur, man har bestämt sig för att chefen i toppen är den som bestämmer. I den pluralistiska samhälleliga kontexten så samexisterar flera olika organisationer.
 
Dessa har inte samma språk och kultur och kan definitivt inte enas om vilken enskild person som är chefen i toppen. Oavsett om vi pratar ledning i den hierarkiska monokulturella organisationen eller i den samhälleliga kontexten så handlar det emellertid om att påverka ett system i någon önskad riktning.

Du menar att ledning kan ses som en funktion för att skapa inriktning och samordning. Konkret, vad innebär det för en ledningsfunktion, t ex en räddningsledare vid en insats?

Kort kan man säga att det handlar om att förstå situationen och situationens utveckling, förstå vad som behöver göras och utöva inflytande på det system som ledningsfunktionen syftar till att hantera. Räddningsledaren måste vid behov kunna ”byta glasögon” och arbeta med två systemperspektiv. Han eller hon måste hantera egen organisation och samtidigt tillsammans med exempelvis sjukvård och polis utöva ledning över ett system som består av flera organisationer.

Du gör skillnad på intressebaserad inriktning och samordning och värdegrundsbaserad inriktning och samordning. Förklara skillnaderna?

- Ledning handlar om att inrikta och samordna ett system bestående av en mängd resurser. Resurserna måste ha ett mål, en färdväg, och resurserna måste samordnas för att effektivt nå målet. När systemet består av en mängd olika resurser från olika delar av samhället måste ledning ske i en gemenskap. Man skulle kunna säga att ledning måste ske genom samverkan.
 
- För att åstadkomma inriktning och samordning i ett sådant sammanhang måste man kunna ”komma överens” om vart man vill ta vägen. I vilken riktning vill vi styra systemet? I många fall tror jag att man delar någon form av gemensam värdegrund, till exempel att livräddning går före egendom, som kommer att styra ledningsarbetet.
 
Men ibland kan det vara så att man inte är överens om så mycket mer än att man skall kunna lösa sin egen uppgift så bra som möjligt och inte förstöra för varandra. Då kallar vi det för intressebaserad inriktning och samordning, eller intressebaserad ledning om du så vill. Vid intressebaserad inriktning och samordning är det stor risk att helhetssynen går förlorad.

Du menar alltså att det inte finns ett motsatsförhållande mellan ledning och samordning och att samordning är att se som en delmängd av ledning. I stället föreslår du att man kan frångå begreppet ledning och i stället tala om inriktning och samordning. Motivera.

- Om man anammar resonemanget om att ledning handlar om att inrikta och samordna resurser för att åstadkomma någon form av effekt så blir uppdelningen ledning kontra samordning märklig.
 
Samordning kan betyda att man samordnar resurser i den egna organisationen, och gör så, eller åtminstone försöker göra så, genom att peka med hela handen. Samordning kan också vara att man samordnar olika delmål och hela organisationer för att nå övergripande mål. Samordning är alltså en central del i ledningsarbete, oavsett vilken systemomfattning ledningsfunktionen har att hantera.
 
- I vardagligt tal är det många som associerar ledning med något som sker i en hierarkisk monokulturell organisation, såsom räddningstjänsten, medan samordning ägnar man sig åt exempelvis på länsstyrelsen. Jag menar att även länsstyrelsen arbetar med någon form av ledning, om än på en annan systemnivå och med andra verktyg. Om man nu ändå envisas med att göra denna form av uppdelning måste man tydligt precisera vad man menar att ledning betyder och vad syftet med samordning är.
 
För att undvika låsningar i organisationsövergripande diskussioner funderar vi på om det inte vore bättre att tala om inriktning och samordning istället för ledning. Oavsett vad man kallar det för så bör man i alla fall bli bättre på att diskutera syftena med ledning på olika samhällsnivåer och vad bra ledning egentligen innebär. Helst innan man börjar rita nya organisationsrutor och designa nya ledningscentraler.
 

 
Publicerad: 2010-12-15 kl. 13:24
Kontakt:
No such user
Nytt Samverkan & ledning
 
 
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10