Varför läggs inte tonvikten mer på renodlat tekniska aspekter?
- Tekniken ska skapas efter människans behov och inte tvärtom, vilket ofta är fallet idag. Teknikutvecklingen går snabbt och det finns inte alltid ett syfte med tekniken. Vi menar att utgångspunkten i stället måste tas i människa och organisation. Människor gör många gånger själva upptäckter av vad man kan använda tekniken till, menar Jonas Landgren.
Materialinsamling sker främst genom iakttagelser av praktiker under en insats. De studerar hur personer vid en insats samspelar. Samarbetet med aktörer i regionen är väl förankrat.
Några som studeras är länsstyrelse, kommun, räddningstjänst, polis och ambulansvård. Forskarna får tillgång till rapporter, bilder och loggfiler och får en god uppfattning om insatsarbetets alla delar.
Kunskapsöverföring i båda riktningarna
Forskarnärvaron i den praktiska verkligheten är nödvändig och kunskapsöverföringen sker i båda riktningarna.
Vid studier av insatser blir de behov som insatspersonal har tydliga för forskarna. Här kan man direkt fånga upp vad som är relevant att gå vidare med inom forskningen.
Samtidigt får praktikerna i mötet med forskarna kompetenshöjning och inblick i forskarvärlden.
Dessutom kan forskarna även utforma och prova olika tekniska prototyper och applikationer som de sätter i händerna på praktikerna. Tekniken provas alltså i det sammanhang den ska användas och forskarna kan omedelbart se eventuella brister i tillämpningen.
- Bara genom att finnas närvarande vid insatser skapas en dialog mellan oss forskare och praktiker. Det förekommer även att praktiker medverkar vid gruppens workshops och seminarier, berättar Urban Nuldén.
IT i insatser
För forskarna har fältstudierna tydliggjort att teknik behöver utvecklas som kan överföra sociala interaktioner till data som kan finnas tillgängligt och studeras av andra.
- Det vi ser är att när det är som mest intensivt vid en insats har man svårt att mata in dokumentation som man senare skulle behöva använda för att skapa en gemensam lägesbild. IT i insatser används snarast för att lösa den omedelbara uppgift man står för, säger Fredrik Bergstrand.
De förklarar att ett problem är att de tekniska systemen ”tvingar” fram inmatning av något specifikt, vilket kan vara väldigt svårt vid en insats. Speciellt ledningsarbete är en dynamisk process och det kan vara svårt att fånga in det specifika som systemen frågar efter.
En hel del viktig information, som skulle kunna bidra till en gemensam lägesbild, går till spillo. Ofta används enkla whiteboardtavlor som sedan suddas utan att informationen där tas tillvara. Det har utvecklats digitala whiteboard, men tyvärr saknas ofta kompetens att använda dessa.
IT-användningen behöver utvecklas utifrån de faktiska behoven och det måste vara ett verktyg som personalen har kompetens att hantera vid en insats.
Resultat
Forskargruppen vill försöka bidra med en mer nyanserad förståelse av begreppet ”gemensam lägesbild” som är ett långt mer komplicerat begrepp än många tror.
Det är viktigt att visa att man inte kan lösa alla problem genom att bygga tekniska system. Tekniska systemen som inte kan kommunicera med varandra blir verkningslösa. Dessutom måste det finnas bred kompetens som kan använda tekniken.
Förutom att förmedla resultat i olika vetenskapliga publikationer vill forskarna även nå ut på andra sätt. Workshops och seminarier är ett sätt.
Det nära samarbetet med praktiker under tiden för forskningsprojektet är ett sätt att nå ut med kunskap. Härigenom hoppas man så frön till framtida förändrings- och utvecklingsarbete i organisationerna.