Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Verktyg för att dokumentera.

Dokumentation i krishantering

Tipsa om artikeln
Hur man dokumenterar en olycka eller en händelseutveckling vid kris har stor betydelse för hur information kan spridas till berörda aktörer. Tvärsektoriell samverkan vid kris innebär ett kontinuerligt organiserande och dokumentationen är av central betydelse för kommunikation mellan aktörer. Jonas Landgren forskar vid Göteborgs universitet om dokumentation i krishantering.
Både vid extrema händelser, såsom översvämningar eller olyckor med farligt gods och vid mindre olyckor krävs samverkan. Aktörer kan vara kommunala förvaltningar, länsstyrelser, landsting, räddningstjänster och näringsliv.
 
Samverkan sker ofta i komplexa organisationsformer och det finns behov av att information kan koordineras och kommuniceras. Vid större olyckor ska flera parallella insatser hållas igång samtidigt.
 
Aktörerna måste kunna hantera lägesinformation och lösa sin uppgift utifrån en anpassningsbar ledningsorganisation som ofta innebär tillfälliga konstellationer av olika aktörer. Men det räcker inte att ta ansvar inom sitt eget område utan nya strukturer gör att det tillkommer uppgifter.
 
I dag används radiokommunikationssystemet Rakel för verbal kommunikation och WIS för formaliserad information. Det är system som båda syftar till att underlätta samordnad information till aktörer och förbättra samverkan.

Brister i dokumentation

Tyvärr visar erfarenheter från storskaliga räddningsinsatser att det, trots tillgång till teknik, finns konkreta problem och stora brister i dokumentation av krisledningsaktörernas eget agerande. Det är insikten om dessa brister som är bakgrunden till Jonas Landgrens forskningsprojekt "Dokumentationspraktik i krishantering".
 
Vid analyser av händelser visar det sig att det i ett inledande skede sker en intensiv verbal kommunikation via fast eller mobil telefoni för att hämta information eller rapportera om situationen till ett kontaktnätverk.
 
Dokumentation i WIS av beslut och händeleseutveckling sker däremot ofta med en betydande fördröjning vilket innebär att det uppstår en tidsförskjutning avseende när händelsen inträffade, när beslut fattades och till dess att informationen blir dokumenterad och tillgänglig i WIS för åtkomst för andra aktörer. Bristerna är allvarliga eftersom teknikens huvudsakliga syfte är just att underlätta dokumentationshantering och spridning av tillgänglig information för andra aktörer.

Frågeställningar och metod

"Dokumentationspraktik i krishantering" syftar till att belysa vilken funktion dokumentation av agerande och bedömningar har under krishantering och ska även undersöka hur informationsteknologi används för att hantera dokumentation. Utgångspunkt i projektet har tagits i Landgrens tidigare forskning och vidareutvecklar centrala områden i avhandlingen Mönster av dokumentationspraktik (2007).
 
Datainsamlingen i forskningsprojektet har skett genom fältstudier med observationer av insatser, intervjuer samt samtalsanalys av audio- och videomaterial från fältstudierna. Annat material som ska studeras och analyseras av kommunikationsloggar från stabsarbete samt dokumentation från WIS. Organisationer som studeras är länsstyrelse, kommun samt räddningstjänst.
 
Forskningsprojektet Dokumentationspraktik i krishantering ska bidra till kunskapsutveckling kring dokumentation vid krishantering och kan ligga till grund för rekommendation av både teknik- och organisationsutveckling för ledning.  En slutrapport beräknas ligga färdig i december i år.

 
Publicerad: 2010-10-07 kl. 15:43
Kontakt:
No such user