Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Källkritik och psykologiskt försvar

Tipsa om artikeln
Att vara källkritisk innebär att värdera den information man tar del av. Det betyder dels att förstå att vissa källor väger tyngre än andra, dels att vara medveten om att avsändare av information har ett syfte med sitt budskap. Att ha ett källkritiskt förhållningssätt till information är att hela tiden ha följande fråga i bakhuvudet: Vem säger vad och varför?

Vetenskaplig metod

Källkritik var från början en vetenskaplig metod som utvecklades inom historievetenskaperna som ett sätt att avgöra en källas trovärdighet. Källorna skulle fylla funktionen att ge kunskap om verkligheten, om hur "det verkligen hade varit". Men eftersom forskarna visste att källor kunde vara förfalskade, eller missvisande av andra anledningar, fastställdes fyra kriterier: äkthet, tid, beroende och tendens.

Man skiljer också på primärkällor - ursprungskällor/förstahandskällor - och sekundärkällor som berättar om någonting i andra hand.

Äkthet, tid, beroende och tendens

Äkthet

Äkthet är det mest centrala i all källkritik; är källan det den utger sig för att vara? Här handlar det om att ta reda på vem som ligger bakom källan, hur informationen kom till och vad avsikten var med tillkomsten. Ju färre punkter som går att slå fast, desto lägre trovärdighet.

Tid

Tidskriteriet går kortfattat ut på att ju närmare i tiden källan befinner sig i förhållande till det den ger information om, desto trovärdigare är uppgifterna. Ett exempel från historieforskning är att dagboksanteckningar är mer pålitliga än memoarer, eftersom de förra skildrar ett "nu" medan de senare skildrar händelser som ägde rum för flera år sedan. Minnet är ett opålitligt vittne, vi glömmer fort.

Beroende

Beroendekriteriet gäller de förhållanden som råder mellan olika källor. Inom till exempel journalistiken är en riktlinje att uppgifter ska kunna bekräftas av varandra två oberoende källor. Om en journalist bevittnar ett våldsamt upplopp är hen ett ögonvittne och därmed primärkälla. Intervjuar journalisten någon som säger sig ha sett demonstrationen är den som intervjuas en sekundärkälla. Om journalisten dessutom intervjuar en vän till denna kan de två källorna sägas vara beroende av varandra, eftersom de kan ha påverkat varandra när de diskuterat vad de sett.

På internet är det vanligt att en uppgift återrapporteras på många olika ställen - men att en uppgift förekommer på många ställen är inte samma sak som att det är två oberoende källor som bekräftar den. I stället är det ofta så att primärkällan är densamma. Det är en god regel att i möjligaste mån alltid söka upp ursprungskällan.

Tendens

Tendenskriteriet utgår från upphovsmannens intresse av att påverka opinionen. Den som är part i ett mål - alltså har personliga, ekonomiska, ideologiska eller andra intressen i en sak - kan alltid misstänkas för att vara otillbörligt tendentiös. Med det menas att hen kan misstänkas ge en falsk eller förvrängd bild av verkligheten. Det kan handla om rena lögner, men det kan också handla om att överdriva, välja bort vissa fakta som inte passar in i den tes man vill driva eller använda sig av ett känsloladdat språk.

Källkritik är viktigt i ett demokratiskt samhälle

Att vara källkritisk är ett sätt att värna demokratin. Ett modernt psykologiskt försvar ska värna om demokratin och säkerställa ett öppet och demokratiskt samhälle med åsiktsfrihet och fria medier.

De krafter som vill motverka ett öppet och fritt samhälle kan försöka göra det genom till exempel lögner och propaganda. Det kan handla om att förstärka konfliktytor som finns i samhället eller på andra sätt bryta ned samhällets funktionalitet.

Det öppna samhällets svagheter är också dess styrka

Å ena sidan är det öppna samhället sårbart för ryktesspridning, desinformation och propaganda. Vem som helst kan säga (nästan) vad som helst eftersom vi har yttrandefrihet, vilket är en grundbult i ett öppet och fritt samhälle. Å andra sidan är ett samhällsklimat där många röster kommer till tals, med oberoende medier som granskar makten och där upplysta individer med ett källkritiskt förhållningssätt tar del av fritt flödande information ett starkt och motståndskraftig samhälle.

Det betyder också att det psykologiska försvaret består av var och en av oss och vår förmåga att vara källkritiska. Den förmågan är i mångt och mycket det som utgör vår mentala motståndskraft.

Den enskildes ansvar är alltså stort, och givetvis måste det finnas förutsättningar att ta sitt ansvar. Skolan har en viktig roll i att utbilda eleverna i källkritik, och vuxna har en viktig roll att prata med barn om detsamma.

Ytterligare ett sätt att koppla i hop källkritik och demokrati är att se på möjligheten att fatta beslut. En demokrati bygger på att medborgare har möjlighet att fatta välgrundade beslut, och för att fatta välgrundade beslut krävs förmågan att värdera information.

Läs mer:

6 tips - tänk på det här när du bedömer information

Källor som använts för denna text:

Leth, Göran & Thurén, Torsten (2000). Källkritik för Internet [Elektronisk resurs]. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar

Nationalencyklopedin, källkritik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/källkritik (hämtad 2017-03-08)

Sjöstedt, Gunnar (2002). Vilseledning på Internet [Elektronisk resurs] : en analysansats. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar

Publicerad: 2015-11-20 kl. 11:30 | Senast granskad:2017-03-13 kl. 11:28
Kontakt:
Fredrik Konnander Fredrik.Konnander@msb.se