Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

MSB utvecklar det psykologiska försvaret

Tipsa om artikeln
Den senaste tiden har psykologiskt försvar debatterats. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap arbetar sedan ett antal år med psykologiskt försvar och att utveckla förmågan att identifiera, förstå och möta påverkanskampanjer.

Mikael Tofvesson, chef för enheten för omvärld och beredskap, vad gör ni exakt inom området?

På MSB arbetar vi bland annat med att följa utländsk informationsverksamhet som kan riktas mot Sverige. Vi har ur det arbetet dragit ett antal erfarenheter, bland annat mot bakgrund av Rysslands agerande i samband med aggressionen mot Ukraina. Vi ser en stor mängd aktiviteter, där några riktas mot Sverige, med det övergripande syftet att påverka allmänhetens uppfattning och det politiska beslutsfattandet till sin egen fördel, samtidigt som man undviker en öppen konflikt. Vi kallar detta för påverkanskampanjer.

Handlar påverkanskampanjer bara om information eller finns det något annat i begreppet?

Det handlar till exempel om ett ökat aggressivt militärt uppträdande i vårt närområde, och om direkta politiska påtryckningar mot Sverige, eller indirekt genom att förmå andra länder att agera mot oss politiskt och ekonomiskt. De så kallade Twitter-trollen, som har blivit ett omdiskuterat och obehagligt inslag i sociala medier, är också en del i detta.

Ett problem som vi har sett, inte minst i Ukraina, är att en stor del av de åtgärder eller aktiviteter man vidtar inom ramen för en påverkanskampanj varken är brottsliga eller utgör ett militärt angrepp. Man använder vår demokrati och vår öppenhet emot oss, i fredstid. Det ställer oss inför särskilda utmaningar i hur vi ska utforma vår respons.

Har du några praktiska exempel på hur främmande makt har försökt påverka svensk opinion?

Ett exempel är när en representant för det ryska "USA och Kanada-institutet" försökte påverka den svenska opinionen gällande Gotlands status. Han hävdade att Gotland hade varit demilitariserat på 1920-talet, vilket vi alla vet är en lögn, samt att de länder som kunde känna sig hotat av en ökad svensk militär närvaro på Gotland borde skapa en överenskommelse om Gotlands status. Detta är ett typexempel på en provokation när ryska företrädare ifrågasätter en nations integritet. Även de baltiska staterna har råkat ut för motsvarande provokationer.

Handlar påverkanskampanjer bara om aktiviteter från andra länder eller tittar ni på andra aktörer?

Ett annat hot som delvis delar problembild med påverkanskampanjer är den ökade propagandan i syfte att radikalisera och rekrytera våra ungdomar till terroristorganisationer. Även här utnyttjas våra fri- och rättigheter, men med syftet att locka unga människor i utanförskap till våld och terrorism.

Hur går ett psykologiskt försvar ihop med den grundlagsskyddade yttrandefriheten?

Det finns inget motsatsförhållande här. Det yttersta syftet med ett psykologiskt försvar är ju att skydda det fria ordet. Vi vill ju stärka våra grundläggande värden – vår demokrati, vår öppenhet och våra andra fri- och rättigheter. Det är ju de som utgör grunden för vårt samhälle. Vi behöver alltså skapa lösningar för att hantera de allvarliga hoten som inte samtidigt inskränker våra grundläggande värden.

Är det bara MSB som sysslar med psykologiskt försvar?

Eftersom hotet från påverkanskampanjer riktar sig mot hela Sverige så kan ett modernt psykologiskt försvar kan inte lösas av en myndighet eller bara av staten. Psykologiskt försvar är en fråga för hela Sverige där både myndigheter, organisationer och individer måste engagera sig.

Vad kan jag som enskild individ göra?

Ett effektivt psykologiskt försvar byggs på den enskilde individens förmåga att självständigt bedöma information och inte övertygas av eller sprida falsk och vilseledande information. Självfallet måste samhället stödja den enskilde för att förstå hur falsk eller vilseledande information ser ut och det måste börja redan i skolan.

Har du några praktiska råd om vad jag kan göra?

Det är viktigt att du kontrollerar källan innan du sprider någonting. Fundera på vem som tjänar på att du delar vidare information som inte är bekräftad. Fundera också på hur avsändaren vill förändra dina åsikter och ditt agerande genom det du läser eller ser

Innan man delar information är det också bra att kolla om den finns på fler ställen. Information som bara finns hos en källa bör man vara mycket försiktig med

Sök efter information som inte bekräftar din nuvarande uppfattning. Det finns sällan enkla lösningar på komplexa problem så den som erbjuder enkla svar bör granskas extra noga.

Publicerad: 2016-01-18 kl. 10:30
Kontakt:
Fredrik Konnander Fredrik.Konnander@msb.se