Vilka svenska termer måste man förstå för att jobba som brandman? Gislaved–Gnosjö fick pengar från MSB till ett försöksprojekt för att lära utlandsfödda deltidsbrandmän räddningstjänst-svenska.
Småföretagen i Gislaved–Gnosjö har förhållandevis många utrikesfödda anställda. Några av dem är också deltidsbrandmän.
– Vi har fått indikationer på att det är lite för dåligt med språkkunskaperna hos en del, framförallt när det gäller fackuttryck, och vi såg det lite som en säkerhetsrisk, säger Thomas Svensson, som tidigare var personalansvarig på räddningstjänsten.
Han tog kontakt med gymnasieskolan i Gnosjö. Tillsammans lade de upp en utbildning. En svensklärare stod för det pedagogiska, men Thomas Svensson eller hans räddningstjänstkollegor Bernt Karlsson och Nathalie Ednell fanns med på lektionerna och bestämde vilka termer brandmännen behövde lära sig.
– Jag pratade med nio deltidsbrandmän. Sex nappade, och det är nog de som behöver det mest.
Gruppen träffades vid tio tillfällen två eftermiddagstimmar i veckan under våren.
När projektet avslutades hade de småländska deltidsbrandmännen inte bara själva fått bättre kläm på fackuttrycken. De har också hjälpt räddningstjänsten att definiera vilka svenska uttryck som är nödvändiga att behärska, vilket förhoppningsvis ger ett bredare rekryteringsunderlag i framtiden.
– Det behöver vi. Vi har ju svårt att rekrytera deltidare, säger Thomas Svensson.
Text: Annika Lindqvist