Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Internationellt arbete inom oljeskadeskydd

Tipsa om artikeln
Förutom att på nationell nivå ha tillgång till ändamålsenlig utrustning och kunna hålla en hög beredskap, bör förmågan att bekämpa stora oljeutsläpp säkerställas genom ett effektivt internationellt samarbete i Östersjön och i Västerhavet (Kattegat och Skagerack).

MSB deltar i flera internationella sammankomster för att öka samarbetet länder emellan och stödja varandra vid större oljeolyckor i strandzonen. Det samarbete som sker inom ramen för detta är bland annat Köpenhamnsavtalet, Helsingforskonventionen (HELCOM) samt EPPR som utgör en god grund för detta samarbete.

Inom EU vidtas åtgärder för att stärka samarbetet och utöka förmågan att ta hand om incidenter med stor potential. Sverige bör, genom att delta mycket aktivt i arbetet inom dessa organisationer, driva samarbetet ytterligare framåt.

Inom EU finns sedan länge också ett väl fungerande samarbete för hantering av miljöräddnings-frågor till sjöss. Målsättningen är att öka medlemsstaternas förmåga att bekämpa olje- och kemikalieutsläpp samt att ytterligare öka det internationella samarbetet. Ärenden inom detta område behandlas i en särskild kommitté (Management Committee for Marine Pollution, MCMP).

Nordiskt räddningstjänstavtal

Avtal har träffats mellan Danmark, Finland, Norge, Sverige och Island och syftar till att skapa möjligheter till direkt samarbete på myndighetsnivå över de avslutande staternas territorialgränser och vid olyckshändelser och vid olyckshändelser samt överhängande fara för olyckshändelser hindra eller begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön.

Köpenhamnsavtalet

verige är sedan 1993 en av parterna inom Köpenhamnsavtalet. Avtalet är en överenskommelse mellan Norge, Danmark, Finland, Island och Sverige. Man informerar varandra om hur beredskapen är organiserad och vem som svarar för olika insatser, utbyter erfarenheter, vidarebefordrar övervakningsresultat och information om den tekniska utvecklingen.

Samarbetet präglas av att kontakterna mellan länderna hålls på de nordiska språken danska, norska och svenska. Hos Nordiska ministerrådet kan Köpenhamnsavtalet söka medel för att genomföra till exempel seminarier, workshops och utbildningar.

Informationsutbytet mellan de nordiska länderna sker på alla nivåer, på plenummöten, i arbetsgrupper och på övningar. Plenum, där samtliga nordiska länder är representerade, är beslutande och har till sitt förfogande en arbetsgrupp och en sekreterare. Delegaterna kommer från departement och myndigheter som ansvarar för bekämpning av olja och andra skadliga ämnen till sjöss i respektive land. Genom Köpenhamnsavtalet förbinder sig de nordiska länderna att samverka med varandra för att skydda havsmiljön när den är hotad - oavsett vilket av länderna som hotet berör. Avtalet gäller inre vatten, territorialhav och andra vattenområden innanför respektive fiskegräns, kontinentalsockel och ekonomiska zongräns. För att genomföra övervakning till sjöss har länderna fartyg, flyg och satelliter till sitt förfogande. Kustbevakningen och MSB representerar Sverige i Köpenhamnsavtalet.

Till Copenhagen Agreement

Helsingforskonventionen (HELCOM)

Sverige är part till 1992 års konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö, eller Östersjökonventionen som är en överenskommelse mellan Danmark, Estland, EU, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Tyskland och Sverige. Miljödepartementet är ansvarigt departement för Konventionen. Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö, eller Helsingforskommissionen (HELCOM) är styrande organ för Konventionen. Under HELCOM finns fem arbetsgrupper som arbetar med genomförandefrågor.

Kustbevakningen och MSB deltar i Bekämpningsgruppen (HELCOM Response) för Sveriges räkning. Bekämpningsgruppens arbete omfattar bland annat flygövervakning, gränsöverskridande övningar, förvaltning av bekämpningsmanualer och upprätthållande av en snabb förmåga att hantera föroreningar till sjöss och på strand i Östersjön.

Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö, eller Östersjökonventionen, ändrades den 1 juli 2014. Ändringarna handlar främst om att länderna som anslutit sig till konventionen ska samarbeta vid bekämpning av oljeutsläpp på stranden och inte enbart till sjöss, som tidigare gällde.

MSB delar även i en till Bekämpningsgruppen underordnad expertarbetsgrupp för förorening på strand som omfattar räddningstjänst på strand, sanering och oljeskadat vilt.

Från och med juni 2014 till och med 2016 är MSB ordförande i en expertarbetsgrupp för strandnära bekämpning (EWG SHORE), som lyder under Bekämpningsgruppen. MSB vill särskilt arbeta med två uppgifter, den ena rör övning på strand och den andra så kallad känslighetskartering.

Till HELCOM

Baltic Sea Action Plan (BSAP)

Länderna inom Helcom har kommit överens om en gemensam handlingsplan för Östersjöns miljö, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Målet är att Östersjön ska vara i god ekologisk status år 2021. För att nå målet ska länderna ta fram nationella åtgärdsprogram inom fyra prioriterade områden:

  • Övergödning
  • Farliga ämnen
  • Biologisk mångfald
  • Maritima aktiviteter

Beslutet om handlingsplanen fattades av ministrarna runt Östersjön på Helcoms ministermöte i Krakow 2007. På ministermötet i Moskva 2010 lämnade länderna in sina förslag på vilka åtgärder man behöver genomföra för att Östersjön ska vara i god ekologisk status 2021. Den svenska åtgärdsplanen återfinns i regerings skrivelse Åtgärder för levande hav. Följande definierade åtgärder inom BSAP är av direkt relevans för arbetet med oljeutsläpp. Förutom dessa finns en rad åtgärder som syftar till ökad sjösäkerhet i Östersjön och därmed verkar olycks- och utsläppsförebyggande.

Till Baltic Sea Action Plan

1971 års fondkonvention: International Convention on the Establishment of an International Fund for Compensation for Oil Pollution Damage, samt 1976 och 1992 års protokoll till konventionen

Fondlagen eller lagen om ersättning från den internationella oljeskadefonden syftar till att täcka de kostnader för oljeskador som inte täcks av fartygets ägare enligt 10 kap. sjölagen. Ersättningsbeloppet är även här begränsat men i och med att 1971 års fondkonvention upphörde och ersattes av 1992 års fondkonvention gäller enligt fondlagen från 1 november 2003 nya och högre ersättningsnivåer (2003 års fondprotokoll). Den maximala nivån höjdes därmed från ca 600 miljoner kronor till ca 7,5 miljarder kr. Fondlagen är emellertid inte tillämplig om fartyget

är okänt eller kommer från en stat som inte är konventionspart i fondkonventionen. Även oljefondens ersättningsbelopp är begränsade. Det utgår inga medel ur Internationella oljeskade-fonden för att göra långsiktiga undersökningar av miljöeffekter om oljeutsläpp i den marina miljön. Sådana undersökningar måste bekostas av staterna själva.

Arktiska Rådet (EPPR)

The Emergency Prevention, Preparedness and Response (EPPR) Working Gruop

Canada, Danmark, Finland, Island, Norge, Ryssland, Sverige och USA antog 1991 en
miljöskyddsstrategi för Arktis. Ansvaret för att strategin genomförs vilar på Arktiska Rådet (Arctic Council) som bildades 1996.

Under rådet finns Expert Group on Emergency Prevention, Preparedness and Response working group (EPPR), som arbetar med insatser för att förebygga olyckor samt samarbete vid olyckor. Gruppen har bland annat utarbetat en arktisk guide om olycksförebyggande insatser, beredskap och åtgärder vid utsläpp, en fältguide för oljebekämpning i arktiska vatten samt en databas som visar resurser som riskerar att skadas vid oljeutsläpp i Arktis.

EMSA (European Maritime Safety Agency)

Sedan Europeiska sjösäkerhetsbyrån (EMSA) inrättades 2003 har den arbetat med förebyggande, införande och bekämpning. Som ett led i denna verksamhet utvärderar byrån det praktiska införandet och effekterna av de befintliga EU-bestämmelserna. Byrån tillhandahåller även nödvändig hjälp och sakkunskap till Europeiska kommissionen och medlemsstaterna för att de ska kunna genomföra gemenskapslagstiftningen på lämpligt sätt inom alla områden som rör sjösäkerhetsfrågor.

EMSA tillhandahåller teknisk rådgivning om olika sjösäkerhetsfrågor till kommissionen och medlemsstaterna när de tar fram ny lagstiftning. Byrån bidrar också till att samordna EU-medlemsstaternas ståndpunkter när en viss fråga diskuteras inom IMO. När ny lagstiftning på sjösäkerhetsområdet och sjöfartsskydd antas övervakar EMSA att lagstiftningen överensstämmer med internationell rätt och EU-lagstiftningen och stöder kommissionens arbete genom att kontrollera hur kraven i lagstiftningen har omsatts i praktiken.

De allvarliga ekonomiska och ekologiska konsekvenserna av utsläpp från ett stort tankfartyg kan minskas avsevärt om oljan avlägsnas från havet innan den når land. Prestige-katastrofen 2002 visade emellertid tydligt att det inte fanns tillräckligt med fartyg kapacitet för bekämpning av oljeföroreningar i EU att hantera stora utsläpp effektivt.

Mot den bakgrunden fick EMSA ansvaret att upprätta ett nätverk av fartyg, utrustning och andra resurser för att hjälpa medlemsstaterna att hantera föroreningar från fartyg. På grundval av en åtgärdsplan för beredskap för och insatser vid oljeförorening har byrån ingått avtal med kommersiella fartyg som med kort varsel- normalt inom 24 timmar- kan omvandlas till oljesaneringsfartyg för att med hjälp av den senaste utrustningen samla upp olja. Dessa fartyg har normalt annan sysselsättning men har möjlighet att lasta utrustning och snabbt göra en insats vid utsläpp.

Till EMSA

ERCC (Emergency Response Coordination Centre)

ERCC är kontaktpunkt vid EU-kommissionen och har till uppgift att analysera och värdera information om händelser både inom och utom EU. ERCC koordinerar medlemsländernas begäran om hjälp samt meddelar det drabbade landet vilken hjälp som finns att tillgå. Målsättningen är att öka medlemsstaternas förmåga att bekämpa olje- och kemikalieutsläpp samt att ytterligare öka det internationella samarbetet. I Bryssel finns en dygnet-runt-bemannad informationscentral, som kan samordna insatser vid en större miljöolycka till sjöss. MSB är kontaktpunkt gentemot ERCC för civilskyddsfrågor.

Till ERCC

Publicerad: 2010-04-07 kl. 10:11 | Senast granskad:2016-06-09 kl. 14:11
Kontakt:
No such user
Nyheter CBRNE

Nytt oljeskyddsförråd i Skåne

2018-11-26 kl. 14:13
Idag har MSB en överenskommelse med Kustbevakningen kring lagerhållning och underhåll av oljeskyddsmateriel. Platserna där MSB har materiel i Kustbevakningens miljöskyddsförråd är Göteborg, Stockholm (Djurö), Gotland (Slite), Oskarshamn samt Härnösand.

Aktörsgemensamt CBRNE-möte 5 september

2018-09-28 kl. 11:09
Den 5 september genomfördes ett Aktörsgemensamt CBRNE-möte i Stockholm med ca ett 100-tal deltagare från såväl nationella, regional som lokala aktörer och näringsliv. - Mötet riktar sig till dem som arbetar med frågor inom området CBRNE (farliga ämnen) på alla nivåer och inom samtliga samhällssektorer och de brukar vara välbesökta. Vi som jobbar med samordning av CBRNE-frågor är väldigt glada över att det är så stort engagemang i frågorna, säger Mirja Lenz Torbjörnsson på MSB.

Nu startar Balex Delta – miljöskyddsövning till land och sjöss

2018-08-27 kl. 12:34
I dag startar den årliga miljöskyddsövningen Balex Delta i Karlskrona. Årets övning är en utpräglad samverkansövning med parallella insatser på land och till sjöss. MSB ansvarar för observatörsprogrammet där representanter från 32 länder inom och utom EU kommer att vara närvarande och bevaka övningen.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
 


Sveriges strategi för oljeskadeskydd
Antal
 

Sveriges strategi för oljeskadeskydd - underlagsrapport
Antal
Ej i lager
 
 

Sveriges strategi för oljeskadeskydd - handlingsplan
Antal