Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Frågor och svar om skumvätskor

Tipsa om artikeln
Skum som släckmedel är ett aktuellt debattämne. Vi har samlat vanliga frågor som MSB får om skum och våra svar på dem.

MSB får då och då svara på frågor i media om skumvätskors miljöeffekter, varför då? Vad är MSB:s roll?

  • Vi är experter på brandsläckning och brandsläckningsmetoder samt har i uppgift att stödja räddningstjänstens utveckling av teknik och metodik.
  • Vi bedriver utbildning för räddningstjänstens personal, bl.a. i brandsläckning med skum.
  • I samband med utbildning är vi själva användare av släckskum.

Det finns fler myndigheter som har ansvar och kunskap om skumvätskor, till exempel Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och Livsmedelsverket.

Hur giftigt är släckskum?

Tidigare ansågs skumvätskor helt ofarliga – idag vet man att ämnena i skumvätskor kan skada både dricksvatten och annan naturmiljö. Men det är viktigt att skilja på olika typer av släckskum.

A-skum

Så kallade A-skum används framför allt vid bränder i fibrösa material. De verkar genom att sänka vattnets ytspänning och gör att vattnet lättare tränger in i materialet. Dessa skum är oftast inte giftiga och är nedbrytbara i naturmiljön. Kortsiktigt kan de dock påverka vattenlevande organismer eller ett reningsverk.

B-skum

Vid bränder i brandfarliga vätskor används i stället så kallade B-skum. Dessa innehåller oftast fluorerade ämnen, som utöver att sänka ytspänningen hos vatten, verkar genom att bilda en tunn film mellan skummet och den brinnande vätskan. Denna film bidrar till släckeffekten genom att den minskar avdunstningen från vätskeytan och värmestrålningen från branden. Dessa skum är, ur ett långsiktigt perspektiv, betydligt farligare för naturmiljön då de är mycket svårnedbrytbara.

I närheten av brandövningsplatser har ämnen (ofta högfluorerade) som är svåra att bryta ner, spårats i mark och grundvatten. Ämnena (bland annat PFOS och PFOA) kommer från skumvätskor som använts i samband med övningar av släckning av vätskebränder i till exempel flygbränslen. PFOS förbjöds 2008 och inga gamla lager får användas sedan 2011. 

B-skum är inte lämpliga att använda vid byggnadsbränder. Effekterna på människor är dock inte helt klarlagda. Tillverkare och återförsäljare hävdar gärna att moderna skumvätskor är ofarliga för miljön. Moderna skumvätskor innehåller inte PFOS, men nedbrytningsmekanismerna för alla ingående ämnen är inte helt kända och det finns skäl att misstänka att vissa nedbrytningsprodukter är persistenta och bioackumulerande.

Ökar användningen av släckskum?

Vi vet att antalet insatser där skum används har ökat. Däremot vet vi inte om den totala mängden förbrukad skumvätska har ökat eftersom det krävs mindre inblandning i släckvattnet av moderna skumvätskor. Vi kan inte heller säga vilken typ av skumvätska som används vid bränderna. Mycket talar dock för att ökningen består av en ökad användning av A-skum i samband med byggnadsbränder.

Vad är PFOS? Varför är det förbjudet?

Högfluorerade kemikalier kallas med ett samlingsnamn PFAS - poly- och perfluorerade alkylsubstanser (den engelska förkortningen PFAA förekommer också i svenskan). Gruppen delas in i perflourerade och polyfluorerade ämnen. Perfluorerade ämnen är fullständigt fluorerade, dvs. de innehåller en kolkedja där varje väteatom har ersatts med en fluoratom. Polyfluorerade ämnen liknar de perfluorerade, men de är inte fullständigt fluorerade utan har fortfarande väteatomer i kolkedjan. De är inte lika stabila som perfluorerade ämnen utan kan brytas ned om än långsamt.

PFOS är en förkortning för perfluoroktansulfonat och är ett perfluorerat ämne. PFOS är ett så kallat PBT-ämne, vilket innebär att det är persistent, bioackumulerande och toxiskt. PFOS bryts alltså inte ned i naturen, utan ansamlas där. Det är också kroniskt giftigt och reproduktionsstörande.

Kemikalieinspektionens information om perflourerade ämnen på kemi.se

Kan rester av gammal skumvätska finnas kvar i bilarnas inbyggda tankar?

Det har visat sig att rester av PFOS kan finnas kvar brandbilarnas inbyggda tankar om dessa inte tömts och sanerats efter att förbudet mot PFOS trädde i kraft. Koncentrationen är förvisso lägre än i de tidigare använda skumvätskorna, men i vissa fall fortfarande fullt tillräcklig för att skumvätskan i tanken ska vara otillåten att använda. Riktvärdet säger att skumvätska inte får innehålla högre halt av PFOS än 0,001 vikt-%.

Hur vet man om man har PFOS i sin tank?

Om man vet med sig att man inom sin organisation tidigare använt skum med innehåll av PFOS och efter förbudet fyllt på tankarna med ny skumvätska utan att tömma och sanera dem först kan det finnas skäl att genomföra provtagning på innehållet i tanken.

Om provet visar att koncentrationen överstiger riktvärdet får skumvätskan i tanken inte användas. Då krävs att tanken töms och rengörs och att skumvätskan skickas på destruktion. Ny provtagning börgenomföras efter rengöring för att garantera att tanken är fri från PFOS. Rådgör gärna med kommunens miljöförvaltning om provtagning och laboratorieanalys.

Fordon med inbyggda tankar som anskaffats efter 2011 då förbudet mot användning av släckskum med PFOS trädde i kraft bör vara helt fria från detta ämne och kräver normalt ingen provtagning.

Hur sanerar man en tank som visat sig innehålla PFOS?

Tanken saneras genom en inre behandling med hetvatten i kombination med slamsugbil. Det är mycket viktigt att inget läckage sker under saneringen. Det finns särskilda saneringsfirmor som kan hjälpa till. Det är av yttersta vikt att det gamla materialet samt vattnet som använts skickas för destruktion. Ett förnyat prov bör tas efter sanering för att säkerställa att tanken är ren.

Swedavia har sanerat samtliga sina fordon enligt denna arbetsbeskrivnin (pdf)

Är skum utan PFOS ofarligt?

Att en skumvätska inte innehåller PFOS betyder inte att den är ofarlig för miljön. Det finns flera andra per- och polyfluorerade föreningar som har egenskaper som liknar PFOS och det finns också föreningar som i sin nedbrytning bildar ämnen som liknar PFOS till struktur och egenskaper.

Vilka skumsorter anses farliga och vilka anses mindre farliga ur ett miljöperspektiv?

Denna fråga är mycket svår att svara på. Skum som innehåller per- och polyfluorerade ämnen kan generellt betraktas som mer miljöfarliga. Att en skumvätska inte innehåller poly- eller perfluorerade ämnen innebär dock inte att den är miljövänlig.

MSB har initierat en studie som genomförs av Kemikalieinspektionen och Örebro Universitet. Den kommer förhoppningsvis att ge ytterligare användbar vägledning när det gäller skumvätskors miljöfarlighet. Resultatet kommer att spridas via en serie workshoppar som påbörjas i början av 2015.

Tycker MSB att man bör använda skumvätskor?

Beroende på de mer eller mindre negativa effekterna bör både vi själva och räddningstjänsterna vara återhållsamma med skumanvändning. Det finns situationer och bränder då användning av skum är befogat, men det bör aldrig ske slentrianmässigt utan efter övervägande av andra möjliga metoder och med beaktande av försiktighetsprincipen. Det innebär att när det finns osäkerhet omkring ett ämnes eller en produkts farlighet ska det betraktas som farligt. Termen kommer från miljöbalken och är en av de grundläggande så kallade hänsynsreglerna.

Det förekommer uppfattningar om att vissa skumvätskor är miljövänliga. Att kalla dem miljövänliga tycker vi är att gå för långt. Det vi kan säga är att olika sorter är olika mycket miljöfarliga. Miljöeffekterna skiljer sig åt beroende på produkternas sammansättning.

När man väljer skumvätska ska dess miljöpåverkan ingå som en viktig faktor i beslutsunderlaget. Det är viktigt att tänka på att säkerhetsdatabladen inte nödvändigtvis täcker alla beståndsdelar i en skumvätska. Ämnen som förekommer i mycket små mängder behöver inte alltid redovisas i säkerhetsdatabladet, men kan ha egenskaper som är mycket skadliga för miljön.

Även om koncentrationen är liten kan det vid ofta upprepad användning eller förbrukning av stora volymer leda till relativt stora utsläpp. Med tanke på att det kan röra sig om ämnen som är mycket skadliga, svårnedbytbara och bioackumulerande finns all anledning till återhållsamhet i användningen av skumvätskor.

Vid fasta anläggningar och vid övningsanläggningar ska skum alltid samlas upp och tas om hand. Även vid räddningstjänstens övriga insatser bör möjligheten att samla upp skummet övervägas. Om insatsen gällt en brand i en brännbar vätska eller någon form av kemikalieutsläpp måste man tänka på att även dessa kemikalier kan innebära ett miljöproblem och måste tas om hand.

Även de komponenter som är nedbrytbara kan i stora mängder orsaka problem hos reningsverket och det kan därför krävas en tillfällig buffertförvaring.

Kunskaperna kring den taktiska användningen av skum som släckmedel är en viktig del i utbildningen av brandpersonal.

I vissa fall kan de skadliga effekterna på människor och miljö bli minst om en brand inte släcks alls.

Vad gör MSB inom skumområdet?

I april 2014 startade MSB en studie om släckvattnets effekter på miljön. Syftet är att lära mer om innehållet i olika skumvätskor och hur det kan påverkar t.ex. grundvatten och växtlighet samt arbetsmiljö och hälsa hos de som kommer i kontakt med medlet. Initiativtagare till studien är Bo Andersson, MSB:s expert inom områdena bränder och trafikolyckor. I studien ingår en kartläggning av skumvätskor på den europeiska marknaden. Studien är ett samarbete med Kemikalieinspektionen. Detaljanalys av innehåll i ett urval av skumvätskor utförs av Örebro Universitet. Resultatet kommer att spridas via en serie workshoppar som påbörjas i början av 2015.

MSB uppmuntrar räddningstjänsterna att utveckla släckmetoderna för att minska skumanvändningen. MSB har tidigare gett Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) i uppdrag att se över riskerna i samband med insatser vid bränder. En rapport gavs ut i november 2013 och belyser val av metoder och dess förmåga.

Vilken påverkan har skumvätskor och tillsatsmedel på byggnadskonstruktioner?

Koncentrationen av tillsatsämnen är normalt så liten att mängden inte påverkar konstruktionen över huvud taget. Det är snarare en fråga om hur mycket vatten som trängt in och vilka möjligheter konstruktionen har att torka upp. Skadorna på en byggnad står här i direkt proportion till den använda mängden vatten.

Hur fungerar släckvatten och släckskum i kombination?

Alla bränder ger upphov till restprodukter i form av giftiga kemikalier och partiklar. Dessa sprider sig i luften och följer också med släckvattnet ner i marken om detta inte kan samlas upp på lämpligt sätt. Kombinationen med vatten och skum gör att de giftiga restprodukterna transporteras snabbare genom marklagren. Det beror på att skum verkar genom att sänka ytspänningen hos vatten. Detta kan öka risken för kontaminering av grundvatten och brunnar.

Hur resonerar ni när det gäller släckskum i era utbildningar i Revinge och Sandö?

Givetvis har vi inte använt PFOS- eller PFOA-baserat brandsläckningsskum efter att förbudet infördes 2008.

Det är ett faktum att det finns rester av PFOS i mark- och grundvatten. Dock sjunker halterna eftersom ämnet är förbjudet sedan flera år tillbaka.

Vi har sedan myndighetens uppstart systematiskt genomfört tester på sediment och grundvatten på vårt övningsfält. Vi har löpande koll på de förekomster av PFOA/PFOS som vi tidigare släppt ut vid skumanvändning. Detta genom att göra mätningar 1-2 gånger per år i samarbete med miljöförvaltningen i Lunds kommun. Alla kommuner ska redovisa status på sina dricksvattentäckter till Livsmedelsverket.

Tester redovisade på VA-syds hemsida visar att ämnet inte förekommer i områdets dricksvatten som främst hämtas från Vombsjön.

MSB har tagit fram en sammanställning på alla på de skumvätskor som används vid Revinge och Sandös brandövningsplatser. Sammanställningen finns att ta del av genom MSB:s registratur. Ur sammanställningen:

  • Idag förekommer två skumtyper på Revinges övningsfält; Unifoam BioYellow samt One Seven A 0.3%. Dessutom används två typer i liten skala i Revinges brandlabb; ARC miljö, DAFO Brand AB (tre liter på ett år) samt Fomtec AFFF 3-6%, DAFO Brand AB (tre liter på ett år).
  • På Sandö används idag endast One Seven A 0.3%.

Hur ser det ut vid Räddningsverkets tidigare skolor i Rosersberg och Skövde?

Räddningsskolorna i Rosersberg och Skövde bedrev under många år innan nedläggningen 2008 verksamhet, som innebar att övningar genomfördes med olika materiel och kemikalier. Vid båda anläggningarna användes bl.a. produkter innehållande det nu förbjudna PFOS.

I Rosersberg ansvarade avvecklingsmyndigheten för viss sanering. Numera företräder SGU staten i ärendet och har ansvar för fortsatt provtagning och andra eventuella åtgärder.

I Skövde genomfördes också viss sanering av avvecklingsmyndigheten. Vidare kontroller ansvarar fastighetsägare och nuvarande verksamhetsutövare för.

Publicerad: 2014-09-11 kl. 13:57 | Senast granskad:2015-09-07 kl. 12:40
Kontakt:
Helena Nässlander Helena.Nasslander@msb.se

Vatten och andra släckmedel
Antal