Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Genomförandefasen

Tipsa om artikeln
Själva genomförandet av ett tillsynsbesök kan delas in i förberedelser, besök och arbete efter tillsynsbesöket.

Förberedelser inför tillsynsbesöket

Förberedelserna kan bestå av följande moment:

Inläsning

Inläsning kan bestå av att gå igenom nuvarande tillstånd och även protokoll från föregående tillsyner.

Samordning mot annan lagstiftning

Samordning av tillsynen enligt olika lagstiftningsområden eller tillsynsmyndigheter är viktig för att tillsynen ska bli effektiv, men även för att den tillsynpliktiga verksamheten inte ska störas mer än nödvändigt. Exempel på samordning utifrån LBE som kan ske är med Länsstyrelsen utifrån Sevesolagstiftningen. Inom kommunen kan samordningen ske med exempelvis LSO eller Miljöbalken.

Bokning

Vid tillsynsbesöket är det viktigt att rätt personer finns på plats och därför lämpligt att komma överens med verksamhetsutövaren om lämpligt datum. Primärt är det tillståndshavare och föreståndaren som behöver närvara, men det kan även finnas andra som är aktuella. Om tillsynen sker oanmäld finns risken att rätt personer inte är på plats vid besöket.

När man sedan skickar en skriftlig kallelse är det lämpligt att den kortfattat återger syftet med tillsynen samt information om överenskommet datum, tid och plats.

Med verksamhetsutövare avses tillståndshavare enligt LBE, ägare eller nyttjanderättshavare.

Besök på plats

Här beskrivs ett exempel på upplägg och innehåll vid ett tillsynbesök.

1. Inledning

Inledningen kan bestå av följande innehåll:

  • Presentation av deltagarna och säkerställa att rätt personer är med.
  • Förklara syftet med besöket.
  • Berätta om besökets upplägg och vad man vill se.
  • Låta verksamhetsutövarens berätta övergripande om verksamheten och dess hantering av brandfarliga eller explosiva varor.

2. Kontroll av dokumentation, organisation med mera

Kontroll av dokumentation med mera kan innebära att man tar upp och kontrollerar följande punkter:

  • Tillstånd enligt LBE
  • Föreståndare och föreståndarorganisation
  • Att klassning av explosionsfarlig miljö är genomförd vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor (enligt SRVFS 2004:7)
  • Att el-klassningsplaner är framtagna vid hantering av explosiva varor (enligt MSBFS 2016:3)
  • Om det har skett några olyckor och tillbud och hur dessa har följts upp
  • Riskutredning
  • Rutiner och instruktioner
  • Kompetens
  • Egenkontroll
  • Föregående tillsyn

3. Praktisk genomgång och rundvandring

En rundvandring på området eller i lokalerna görs där man exempelvis kontrollerar följande:

  • Allmän ordning
  • Tillträdesskydd
  • Skyltning
  • Klassningsplaner
  • Hantering
  • Förvaring

4. Sammanfattning och avslutning

Mötet avslutas lämpligtvis med att tillsynsmyndigheten sammanfattar gjorda iakttagelser och att kontrollera fakta. Tillsynsmyndigheten redogör också för vad som händer vidare i ärendet med tjänsteanteckningar och hur eventuella brister kommer att följas upp.

Arbete efter tillsynsbesöket

Efter att tillsynsbesöket har genomförts skriver tillsynsmyndigheten en sammanfattning av vad som framkommit vid besöket (tjänstesanteckningar). Det är viktigt att dessa kommuniceras på rätt sätt. I de fall de förekom brister vid tillsynsbesöket behöver dessa följas upp. Nedanstående flöde beskriver hur MSB arbetar i sin tillsyn utifrån LBE.

Om tjänsteanteckningar

Notera att tjänsteanteckningar inte är ett myndighetsbeslut. Det ska alltså inte finnas bindande krav mot verksamhetsutövaren i dessa anteckningar. Tjänsteanteckningar är formellt sett just en tjänsteanteckning som utgör en sammanfattning av vad som framkommit vid tillsynsbesöket, det vill säga beskrivning av objektet, att lagen följs, frågor till den objektansvariga och dennes svar, förklaringar och dylikt.

Ofta finns det ett visst utrymme för dialog mellan tillsynsmyndigheten och verksamhetsutövaren innan tjänsteanteckningarna fastställs. Om tillsynen inte föranleder någon anmärkning eller om de brister som upptäckts omedelbart rättas till så är tillsynen oftast avslutad i och med att tjänsteanteckningarna kommunicerats och därefter färdigställts.

Redovisande av brister

När tillsynsförrättaren i tjänsteanteckningarna redovisar brister kan det hända att verksamhetsutövaren säger sig vara villig att åtgärda de konstaterade bristerna. Om det är troligt att verksamhetsutövaren kommer att vidta nödvändiga åtgärder kan tillsynsmyndigheten ge honom eller henne möjlighet att frivilligt åtgärda bristerna.

Eftersom det handlar om muntliga uppgifter som lämnas i tillsynsärendet och som kan påverka ärendets utgång ska man dokumentera vad verksamhetsutövaren uppgett om sin avsikt att självmant åtgärda bristerna och även den uppskattade tiden i en tjänsteanteckning. Tjänsteanteckningen ska tillföras ärendet.

Uppföljning att bristerna åtgärdats

Tillsynsförrättaren ska därefter kontrollera om bristerna åtgärdats inom den angivna tiden. Vid mindre brister kan uppföljningen ske exempelvis vid nästa tillsyn, i annat fall avslutas tillsynen. Kvarstår bristerna efter den tid som den enskilde uppgett bör ett föreläggande utfärdas.

Läs mer på sidorna om Föreläggande, förbud, vite och återkallande av tillstånd 

Om brister i hanteringen upptäcks vid tillsyn har tillsynsmyndigheten möjlighet att besluta om föreläggande till tillsynsobjektet för att denne ska åtgärda bristerna. I de flesta fall, då tillsynsförrättaren och verksamhetsutövaren är överens om att åtgärderna ska vidtas, kan det troligen vara tillräckligt att skriva tjänsteanteckningar där det framgår vad som har överenskommits och att objektsägaren meddelat vad denne avser att åtgärda.

Om LSO-tillsyn sker samtidigt

I de fall LSO-tillsyn genomförts samtidigt med LBE-tillsyn och tjänsteanteckningar skrivs i samma dokument är det viktigt att skilja på de olika lagstiftningsområdena i anteckningarna. Skriv gärna anteckningarna från LBE-området och LSO-området under separata rubriker eller avsnitt.

Kommunikation

I 17 § förvaltningslagen finns bestämmelser om kommunikation. När tillsynsförrättaren är klar med utredningen måste tillsynsförrättaren, innan ett föreläggande kan utfärdas, kommunicera tredjemansuppgifter, det vill säga uppgifter som inkommit från någon annan än verksamhetsutövaren själv och som påverkar det tilltänkta beslutet, med den som föreläggandet kommer att riktas mot. Parten (verksamhetsutövare eller ägare) ska både underrättas om uppgiften som har betydelse för beslutet och ges tillfälle att lämna sina synpunkter på uppgiften.

Inhämtande av uppgifter

Tillsynsmyndigheten själv räknas som tredje man i lagens mening. Om tillsynsförrättaren har hämtat relevanta uppgifter från ett annat ärende hos nämnden eller en annan nämnd ska uppgifterna kommuniceras. Iakttagelser som tillsynsförrättaren gjort vid tillsynsbesöket och som finns antecknade i till exempel tjänsteanteckningar ska också kommuniceras. Uppgifterna behöver dock inte kommuniceras om de inte har någon som helst relevans för beslutet eller om man inte tänker utfärda ett för verksamhetsutövaren negativt beslut, till exempel om man bedömer att verksamhetsutövaren beaktar sina skyldigheter enligt LBE och att det inte finns någon anledning att anmärka på verksamheten och lägger därmed ärendet till handlingarna.

Publicerad: 2014-06-03 kl. 14:02
Kontakt:
Tiina Germgård Tiina.Germgard@msb.se