Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Riskhänsyn i fysisk planering

Tipsa om artikeln
Riskhänsyn i fysisk planering handlar främst om att olika riskfaktorer ska beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden.
Fakta
Riskinventeringen bör bygga på den samlade kunskap om olycksrisker som finns i kommunen och innehålla uppgifter om riskobjekt och skyddsobjekt kompletterad med olycksstatistik.
 
Exempel på riskobjekt kan vara skredrisk-områden, översvämningsområden, transportleder för farligt gods samt industrianläggningar med storskalig kemikaliehantering. Skyddsobjekt avses här objekt som innehåller ett särskilt skyddsvärde till exempel hög persontäthet, värdefull miljö, skolor, vårdinrättningar samt viktiga samhällsfunktioner.
 
Riskanalys innebär en systematisk identifiering och bedömning av risknivåer för riskobjekt, riskkällor eller system. Riskanalysen bör normalt innehålla beräkningar och uppskattningar av sannolikheter och konsekvenser samt belysa osäkerheter i analysen.
 
Riskanalysen bör ibland genomföras som en del i planeringsprocessen. Resultatet av riskanalyser bör då redovisas i plandokumenten.
 

För att samhället ska bli mer robust, det vill säga mindre sårbart och mer uthålligt mot yttre störningar och hot, är det viktigt att riskhanteringsfrågorna kommer in tidigt i planeringsprocesserna. Det är dessutom av stor vikt att ha en bred syn på risker samt att olika samhällsfunktioner samverkar i den fysiska planeringsprocessen.

Planering och ett förändrat klimat

Pågående klimatförändringar har genom de senaste årens översvämningar och stormar visat på ett tydligt behov av en framsynt planering. Genom den översiktliga och detaljerade planeringen ska kommunerna arbeta med ett förebyggande klimatanpassningsarbete för den framtida bebyggelsen och infrastrukturen.

Den 1 januari 2008 ändrades innehållet i vissa delar av plan- och bygglagen, PBL. Ändringarna innebär bland annat ett ökat kommunalt och statligt ansvar att ta hänsyn till klimatrelaterade risker vid planläggning och tillståndsgivning. Risken för olyckor, översvämningar och erosion är i detta sammanhang viktiga allmänna intressen att ta hänsyn till.

Den 1 augusti 2018 ändrades, PBL och plan- och byggförordningen, PBF. Syftet med ändringarna är att förbättra beredskapen i kommunerna för klimatförändringen. Kommunen ska nu i sin översiktsplan redovisa sin syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra. En riskinventering kommer därför vara obligatorisk för naturolycksrelaterade risker.

MKB och risker

Den 1 januari 2018 reviderades kraven på hur miljöbedömningar ska tas fram och vad de ska innehålla. 6 kapitlet i miljöbalken har reviderats och förtydligat behovet att beakta riskfrågorna.

En MKB ska upprättas när betydande miljöpåverkan kan påvisas i samband med bland annat regeringens tillåtlighetsprövningar (MB 17 kap), tillstånd till bland annat miljöfarlig verksamhet (MB kap 9) samt vid upprättande av planer och program enligt, bland annat PBL, väglagen och lagen om byggande av järnväg.

Tillämpningen av dessa lagar har stor betydelse för hur riskfrågor beaktas och hanteras i olika planeringsprocesser och omfattar merparten av samhällets satsningar för en utbyggd infrastruktur. En infrastruktur som ibland kan vara av kritisk karaktär och som är nödvändig för att upprätthålla centrala samhälls-funktioner.

En MKB ska ge underlag för en samlad bedömning av hur en planerad förändring påverkar människors hälsa, säkerhet och miljö samt hushållning med naturresurser. En MKB bör innehålla en riskinventering för att kartlägga om det finns behov av att gå vidare och genomföra en riskanalys över särskilda objekt. Riskfrågor har fått större betydelse i miljöbedömningar för både specifik och strategisk miljöbedömning. Att bevaka interna och externa risker är viktigt både i undersökningssamråd och i avgränsningssamråd. Även klimatförändringen är en viktig faktor att beakta liksom andra allvarliga yttre händelser.

Läs mer 

Riskhänsyn i fysisk planering

Rapporten har tagits fram av före detta Räddningsverket och är en forskningsrapport där målet har varit att på ett enkelt sätt beskriva riskhanteringsprocessen i ett kommunalt perspektiv.

Riskhänsyn i fysisk planering  

Olycksrisker och MKB

I publikationen Olycksrisker och MKB – Att integrera risk- och säkerhetsfrågor i MKB-processen, ger MSB sin syn på hur olycksrisker kan hanteras i de olika processerna för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Syftet är att verka för att olycksrisker ges en allsidig belysning och säkerhet integreras och hanteras som andra aspekter i miljökonsekvensbeskrivningar.

Olycksrisker och MKB 

Handbok för riskanalys

Handboken är framtagen av före detta Räddningsverket och är en fristående fortsättning på boken Att skydda och rädda liv – handbok i kommunal riskhantering, som verket tog fram 1989.

Handboken för riskanalys syftar till att förmedla grundläggande kunskaper om riskanalys på ett strukturerat och lättillgängligt sätt.

Det övergripande målet med handboken är att handläggare, bl.a. i kommunala förvaltningar, själva ska kunna genomföra enklare riskanalyser, men framför allt att de ska kunna ställa krav på analyser samt granska och kvalitetsvärdera genomförda analyser.

Handbok för riskanalys

Tillsynsvägledning översvämningsrisker Boverket 2018

Planering och byggande kan anpassas för att minska klimatförändringarnas negativa effekter, som till exempel översvämningar, ras, skred och erosion.

Boverket har analyserat hur plan- och bygglagstiftningen (PBL) kan användas i arbetet. De har i ett regeringsuppdrag tagit fram ett stöd för länsstyrelsernas prövning av översvämning i detaljplaneprocessen.

Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker (Boverket)

Extrema havsvattenstånd i planering, SMHI 2018

SMHI har analyserat hur framtida extrema havsvattenstånd kan se ut vid SMHIs stationer. De presenterar havsnivåer i samband med tillfälliga stormhöjningar längs Sveriges kust, i dagens och framtidens klimat. Underlaget kan användas både i planering av åtgärder och för att dimensionera kommunens beredskap.

Högsta beräknade havsnivåer (SMHI)

Publicerad: 2009-12-01 kl. 08:59 | Senast granskad:2019-01-24 kl. 13:38
Kontakt: Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete
Kommunala handlingsprogram
 
Sök statistik
Sök statistik
 
nationell plattform