Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Begrepp

Tipsa om artikeln
Här kan du läsa förklaringar till vanliga begrepp som kan behöva användas i riskkommunikationen.

Din krisberedskap

Privatpersoners krisberedskap innebär att man förbereder sig på att hantera samhällskriser, så långt det är möjligt. Det kan betyda att säkra tillgången på mat, vatten, värme och information, men det handlar också om att ha insikt om att samhällskriser kan inträffa som också drabbar individen, vad man själv kan göra för att förbereda sig och att vi alla måste hjälpas åt.

Rekommendation: Använd gärna "din krisberedskap" när du kommunicerar med privatpersoner, men se till att du är tydlig med vad det kan betyda i sammanhanget.


Samhällskris

Samhällskris är ett övergripande ord som innefattar flera olika typer av händelser, som exempelvis "extraordinär händelse", "allvarlig händelse", "svår påfrestning" eller "allvarlig störning". En samhällskris kan vara lokal i en eller flera kommuner, men den kan också vara regional i ett eller flera län eller nationell om den berör hela eller stora delar av landet.

Rekommendation: Använd gärna "samhällskris" när du kommunicerar med privatpersoner, istället för "extraordinär händelse", "allvarlig händelse" och liknande. Oftast är det inte relevant för privatpersoner vilken typ av händelse det handlar om i lagens mening. Fastna inte i begreppet utan, beskriv istället vad som kan hända, vad det kan få för konsekvenser för individen och vad hen kan göra för att förbereda sig.


Hemberedskap

Hemberedskap är den beredskap som privatpersoner kan ha i den egna bostaden, i form av exempelvis mat- och vattenreserver, men även mediciner, husdjursmat, välling och annat som kan behövas. Till hemberedskap räknas också möjligheten att ta till sig information och nyheter om en pågående samhällskris.

Rekommendation: Använd gärna "hemberedskap" när du kommunicerar med privatpersoner, men se till att du är tydlig med vad det kan betyda i sammanhanget.


Krislåda

En krislåda är ett förråd med saker som kan vara bra att ha vid en samhällskris.

Rekommendation: Använd gärna "krislåda" när du kommunicerar med privatpersoner, men se till att du är tydlig med vad det betyder. Begreppet är bra att använda vid exempelvis informationskampanjer, eftersom det ger en tydlig bild av hur individen kan förbereda sig.


Mental krisberedskap

Mental krisberedskap är insikten om att:

samhällskriser som påverkar stora delar av samhället också kan drabba mig och mina anhöriga
om jag förbereder mig har jag större möjlighet att påverka min egen och andras säkerhet
den viktigaste tillgången vid en samhällskris är andra människor och att vi alla måste hjälpas åt

Rekommendation: Använd helst inte "mental krisberedskap" när du kommunicerar med privatpersoner. Mental krisberedskap är inget du behöver prata om i sig, utan är snarare ett bra mål med texterna du skriver – sikta på att skriva på ett sätt som ger dessa insikter och bidrar till reflektion.


Enskilda

Enskilda syftar på privatpersoner.

Rekommendation: Använd helst inte "enskilda" när du kommunicerar med privatpersoner, eftersom det kan vara svårt att förstå vilka som menas. Ordet kan också skapa onödig distans. Välj istället uttryck som "privatpersoner" eller "människor", beroende på vad som passar i sammanhanget. Kom också ihåg att skriva "du" om det går – att rikta sig direkt till läsarna ger oftast ett mer direkt anslag.


Aktör

En aktör är en formell organisation som på något sätt har betydelse för hanteringen av en samhällskris. Det kan till exempel vara en myndighet, en kommun, en frivilligorganisation eller ett företag.

Rekommendation: Använd helst inte "aktör" när du kommunicerar med privatpersoner, eftersom det kan vara svårt att förstå vad du syftar på. Skriv hellre vilka du menar – du kan exempelvis skriva ut namnen på de organisationer det handlar om ("polisen, räddningstjänsten och Röda korset"), eller ge exempel på vilken typ av organisationer du menar ("statliga myndigheter, kommuner och ideella föreningar").


Höjd beredskap

Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Är Sverige i krig råder högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som ska bedrivas. Regeringen beslutar om höjd beredskap och meddelar beslutet genom radio och TV. Är läget riktigt allvarligt kan även beredskapslarm utlösas. Vid höjd beredskap kan regeringen fatta beslut om att ett antal vilande s.k. fullmaktslagar ska börja användas. När beredskapslarm är utlöst börjar fullmaktslagarna gälla automatiskt. Lagstiftningen ger staten ökade befogenheter att använda samhällets samlade resurser för försvaret av Sverige.

Rekommendation: Använd helst inte begreppet höjd beredskap eftersom det kan vara svårt att förstå innebörden av - använd hellre uttryck som krig eller krigshot som tydligare talar om vad det handlar om.

Civilt försvar

Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer (till exempel myndigheter, organisationer och företag) genomför för att samhället ska kunna hantera situationer då beredskapen höjs. Civilt försvar är inte en organisation. Verksamheter som bedrivs är exempelvis räddningstjänst, service av kraftledningar, livsmedelsförsörjning, kommunalteknisk försörjning såsom dricksvattenförsörjning och service av avloppssystem mm.

Rekommendation: Använd hellre uttryck som att "samhället ska fungera även vid krig och krigshot".

Seveso-anläggning

Vid vissa industrier i Sverige s.k. Sevesoverksamheter bedrivs verksamhet som innebär fara för att en allvarlig kemikalieolycka i form av kemikalieutsläpp, brand eller explosion kan inträffa och orsaka allvarliga skador på människor eller miljön.
För att förebygga allvarliga kemikalieolyckor och begränsa följderna av sådana olyckor har EU antagit det så kallade Sevesodirektivet. I Sverige tillämpar vi Sevesodirektivet genom Sevesolagstiftningen.
Alla Sevesoverksamheter som hanterar sådana farliga ämnen som anges i Sevesolagstiftningen är skyldiga att ta fram information till allmänheten som ska finnas tillgänglig via kommunens webbplats. För vissa Sevesoverksamheter finns det ytterligare skyldighet att informera de kringboende direkt. Information på kommunens webbplats bör i likhet med all riskkommunikation vara konkret. Vilka upplysningar som informationen ska innehålla regleras i Sevesolagstiftningen.

Rekommendation: Beskriv om det finns verksamheter i kommunen som kan innebära fara för en allvarlig kemikalieolycka - och var tydlig med var man kan få mer information och hur man kan skydda sig.

Publicerad: 2017-11-20 kl. 16:49
Kontakt: