Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Varför inträffar skred och ras?

Tipsa om artikeln
Skred och ras kan uppstå både av naturliga skäl och på grund av människans påverkan på naturen. Ofta handlar det om en kombination av flera faktorer. Störst risk för skred och ras är det i jordslänter som innehåller jordlager med låg hållfasthet och i bergslänter med svagheter i berggrunden.
Ras/skred/utglidning i Örekilsälven juni 2016 vid Torp, ca 6 km norr om Munkedal. Längst i botten berg,ovanpå finns  lera/silt och överst sand. Man kan ana vägen nästan längst upp i bilden.  

Rubbad jämvikt

Det är jordarternas egenskaper och sammansättning, grundvattenförhållandena samt de topografiska förhållandena (höjdskillnaderna) som avgör släntens stabilitet. Den naturliga erosionsprocessen anpassar branter och slänter till ett jämviktsläge. Faktorer som förändrar jämvikten kan utlösa skred eller ras. Sådana faktorer kan vara förändrade markvattenförhållanden, människans påverkan på naturen, erosion och landhöjning. Med tiden kan därför stabilitetsförhållandena förändras.
 
Skred inträffar genom att brott uppstår längs en glidyta i jorden. Jordlagren ovanför glidytan påverkas dels av pådrivande krafter, dels av mothållande. Före skredet är dessa krafter i jämvikt. En rubbning av jämvikten kan utlösa skred. Jämvikten kan rubbas genom:
  • ökad belastning
  • minskad motvikt 
  • försämrad hållfasthet i jorden 
 

Ökad belastning

Ökad belastning till exempel i form av ny bebyggelse eller utläggning av fyllningsmassor vid släntkrön medför att de pådrivande krafterna ökar. Fyllningar på marken kan ha stor negativ inverkan på stabiliteten. Exempelvis väger 1 m tjock packad grusfyllning ca två ton per kvadratmeter (motsvarar belastningen av ett tvåvåningshus).
Ny bebyggelse eller utläggning av fyllningsmassor ovanför släntkrönet medför att de pådrivande krafterna blir större.

Minskad motvikt

Jämvikten påverkas också av vad som händer i släntens nedre del.
 
En del av de mothållande jordmassorna vid släntfoten kan eroderas bort av ett vattendrag eller avlägsnas genom schaktningsarbeten och muddringsarbeten.
 
Utmed ett vattendrag eller en sjö fungerar tyngden från vattnet som en mothållande (stabiliserande) kraft mot slänten. En sänkning av vattennivån vid släntfot leder till minskad motvikt. 
En del av de mothållande jordmassorna vid släntfoten (motvikten) kan eroderas bort av ett vattendrag eller genom schaktningsarbeten och muddringsarbeten.En avsänkning av vattennivån vid släntfot leder till minskad motvikt. Därmed ökar sannolikheten för ett skred.  

Försämrad hållfasthet i jorden

Jordlagrens hållfasthet kan försämras av flera orsaker. Ett exempel är höjning av grundvattennivån som ger ökat vattentryck i jordens porer (höjt portryck).
 
Orsaker till höjning av grundvattennivån kan vara riklig nederbörd, kalhuggna områden och omlagda eller igensatta diken.
Orsaker till höjning av grundvattennivån kan exempelvis vara riklig nederbörd, kalhuggna områden, omlagda eller igensatta diken.

Kombination av orsaker

Det är vanligt att en kombination av de ovan beskrivna situationerna utlöser ett skred.
Publicerad: 2010-08-10 kl. 10:23 | Senast granskad:2017-05-24 kl. 14:55
Kontakt: Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete
Ansvarig för informationen
För informationen om skred och ras svarar tre myndigheter:
 
Statens geotekniska institut 
 
Sveriges geologiska undersökning 
 
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap