Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Frågor och svar om stabilitetskartering i finkorniga jordar

Tipsa om artikeln
Svar på de vanligaste frågorna om de översiktliga stabilitetskarteringarna.

Vem äger utredningen översiktlig stabilitetskartering?

MSB har upphovsrätt till karteringarna som skyddas av upphovsrättslagen (1960:729). Att mångfaldiga innehållet i rapporter och CD-skivor helt eller delvis, utan medgivande av MSB, är inte tillåtet.

Varför har inte någon form av samråd hållits under utredningens gång, där berörda har getts tillfälle att ge synpunkter och föra en dialog?

MSB utför karteringarna på uppdrag av Staten. I 1986 års kompletteringsproposition (1985/86:150 bil. 1 och 3) finns uppdraget. Statens geotekniska Institut (SGI) och dess myndighetsfunktion bistår med sin expertkunskap inom området geoteknik.

Förstudier för utvalda kommuner beställer MSB av SGI. Brev går ut till berörda kommuner och länsstyrelser om syftet med karteringarna. Förstudierna utförs kommunvis och i bebyggda områden där förutsättning för skred finns, beträffande jordart, marklutning och närhet till vatten.
 
Områdena för kartering bestäms i samråd med kommunen och dess utvalda kontaktperson. Kommunens kontaktperson är även behjälplig med framtagande av kartmaterial, befintliga geotekniska undersökningar med mera.
 
MSB upphandlar sedan en konsult som utför huvudstudien där de översiktliga karteringsområdena markeras och klassificeras beroende på vilken säkerhetsfaktor som föreligger utifrån Skredkommissionens rekommendationer (Rapport 3:95). MSB och SGI har regelbundna möten med konsulten för att avstämma arbetet.

Hur allvarligt och inom vilken tidsrymd bör de rekommenderade utredningarna tas fram?

Kartering är en hjälp till kommunerna i deras riskinventering. Karteringen visar områden som med denna översiktliga metod inte kan förklaras som tillfredsställande stabila, områden som kommunen bör undersöka vidare genom detaljerade stabilitetsutredningar.
 
Om MSB konsult vid fältarbetet finner något område som omedelbart behöver utredas vidare genom en detaljerad geoteknisk utredning har konsulten uppdraget att informera kommunen samt MSB om detta.

Efter överlämnandet av utförda karteringar till kommunen, rekommenderar MSB att en handlingsplan tas fram där markerade områden prioriteras inbördes för fortsatt detaljerad utredning.
 
Karta 1B är framställd för den situation som råder vid karteringstillfället. Med tiden kan geologiska och hydrologiska processer samt människans aktiviteter förändra förutsättningarna för ras och skred.

Finns kompetensstöd, rådgivning, ekonomiska bidrag mm att tillgå från MSB hur allt material ska tolkas och användas?

Kommunen bör tillsammans med en geoteknisk sakkunnig konsult diskutera de markerade områdena och upprätta en handlingsplan för vilka områden som är mest angelägna för detaljerad utredning.

För bebyggda områden där risken för naturolyckor är särskilt stor har staten från och med budget år 2007 anvisat 40 miljoner kr per år till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. MSB handlägger dessa bidragsärenden.

Kommuner som utfört eller avser utföra förebyggande åtgärder kan söka bidrag från detta anslag. Ansökan ska vara Räddningsverket tillhanda senast 1 augusti.

Anser ni att detaljerade utredningar måste utföras inom samtliga av MSB:s utpekade områden?

Syftet med denna översiktliga kartering av stabilitetsförhållandena är att översiktligt kartlägga markens stabilitetsförhållanden i bebyggda områden. Karteringen visar på var det finns behov av att göra detaljerade stabilitetsutredningar eller där man bör göra en översyn av tidigare utredningar och eventuellt tidigare åtgärder på grund av att de inte följer Skredkommissionens anvisningar.
 
Resultatet av karteringen ska utgöra ett stöd för länsstyrelse och kommun om var skredrisker kan föreligga och utgöra underlag i den ordinarie riskhanteringen.
 
Karteringarna är översiktliga och resultatet är rekommendationer från MSB att fortsätta med detaljerande utredningar. De detaljerade utredningarna kan visa på att stabiliteten är tillfredsställande eller att det finns behov av förstärkande åtgärder.

De områden som är markerade som "Område där detaljerad stabilitetsutredning bedöms som speciellt angeläget." (Orange med svart skraffering på karta 1B) ska prioriteras i första hand.
 
Samtliga områden som är orangemarkerade på karta 1B har för låg beräknad säkerhet mot stabilitetsbrott för att uppfylla kraven enligt IEG:s rapporter 4:2010 och 6:2008. Dessa områden har dock en högre säkerhet än de ovan nämnda och har alltså inte bedömts vara lika "akuta".
 
Om en detaljerad utredning utförs för dessa områden sänks kraven på erforderlig säkerhet samtidigt som mer detaljerad information om jordarna erhålls. Således finns en möjlighet att vissa delar av de områden som är orangemarkerat i dagsläget kan "avmarkeras" efter att en detaljerad utredning utförts.
 
De orange och svartskrafferade områdena däremot har en så pass låg säkerhet att de troligtvis inte kan friskrivas efter en detaljerad utredning. Här kommer sannolikt någon form av förstärkningsåtgärd att krävas för att uppfylla kraven.
 

Om inte alla områden behöver utredas, vilka krav och kriterier gäller för dessa områden?

Resultatet av karteringen är karta 1B som visar områden där detaljerad utredning rekommenderas samt områden där översyn av tidigare utredningar och åtgärder rekommenderas.

De orangemarkerade områdena är inte lika "akuta" att utreda vidare som de områden som är orange med svart skraffering. Däremot bör dessa områden undvikas vid planering av ny bebyggelse o s v, såvida en detaljerad utredning (som ska utföras vid bygglovansökan, eller detaljplan) inte visar att det är stabilt.
 

Finns någon undre gräns när MSB anser att det är stor risk för skred och bör i så fall fastighetsägaren omedelbart informeras eller är det MSB:s rekommendation att fortsätta utredningsarbetet?

MSB:s konsult har i sitt uppdrag att "larma" kommunen samt MSB om de upptäcker alltför låga säkerhetsfaktorer eller ser signaler vid sitt arbete i naturen på överhängande fara för skred eller ras.

I första hand är det områden som på karta 1B markerats som speciellt angelägna som ska genomgå detaljerad utredning. Någon annan "undre gräns" finns inte utan de rekommenderade gränserna i IEG:s rapporter 4:2010 och 6:2008 gäller.

Angående uppdatering av inaktuella kartor. Är det kommunens ansvar att sköta dessa uppdateringar och i så fall meddela Länsstyrelsen och MSB de förändringar som gjorts?

Den översiktliga stabilitetskarteringen är ett arbetsmaterial i kommunernas riskinventering. Vid utförda stabilitetsutredningar eller åtgärder är det lämpligt att kommunens kartering uppdateras med notering om utförda utredningar och åtgärder. MSB har inte någon rutin för egna uppdateringar av materialet.

Anser MSB att karta 1A och 1B ska användas som underlag av Länsstyrelsen i yttranden vad gäller detaljplaner?

Enligt Plan- och bygglagen är det kommunen som har ansvaret för att erforderlig riskhänsyn tas i den fysiska planeringen. Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpat för sitt ändamål med avseende på bland annat jord-, berg-, och vattenförhållanden
.
En stor del av bebyggelsen har tillkommit innan noggranna överväganden om riskerna för naturolyckor blev vanliga. Till stöd för landets kommuner låter Staten genom MSB utföra översiktliga karteringar av risker för olika slags naturolyckor som ras, skred och översvämning.
 
Syftet med denna översiktliga kartering av stabilitetsförhållandena är att översiktligt kartlägga markens stabilitetsförhållanden i bebyggda områden. 
 
Karteringen visar på var det finns behov av att göra detaljerade stabilitetsutredningar eller där man bör göra en översyn av tidigare utredningar och eventuellt tidigare åtgärder på grund av att de inte följer Skredkommissionens anvisningar.
 
Resultatet av karteringen ska utgöra ett stöd för länsstyrelse och kommun om var skredrisker kan föreligga och utgöra underlag i den ordinarie riskhanteringen. Karteringen kan utgöra ett underlag i de kommunala handlingsprogrammen.

Anser ni att kommunen har skyldighet att underrätta de fastighetsägare om resultatet som MSB har kommit fram till, detta trots att områdena ligger utanför detaljplanelagt område och kommunen inte känner till existensen av byggnaderna?

Uppdraget gäller bebyggd miljö och tar inte hänsyn till om bebyggelsen ligger inom eller utanför detaljplanelagt område.
 
Kommunen har ett ansvar för medborgarnas hälsa och säkerhet. Om kommunen har kännedom om områden som har en uttalad risk anser MSB att de bör informeras.

Om kommunen inte vill tillkännage de risker som MSB:s karteringar visar så är det kommunens eget ansvar. MSB överlämnar rekommendationer till kommunen.

Har andra utredningar än de som kommunen utfört studerats och i så fall från vilka myndigheter?

I förstudien görs en genomgång av tidigare utredningar som finns utförda inom markerade områden i förstudien. Förutom utredningar i kommunens arkiv tar man även kontakt med andra myndigheter och konsulter som har utfört geotekniska utredningar.
 
Tyvärr kan det ofta vara mycket svårt att få fram underlaget och i många fall blir det oerhört kostsamt att leta i arkiv efter "gamla" utredningar. Därför händer det tyvärr att en del utredningar inte kommer till MSB:s kännedom.

Har beräkningarna justerats på de områden där man redan utfört förstärkningsåtgärder?

Utförda förstärkningar är markerade på 1A och 1B i den omfattning MSB känner till dessa. Beräkningar har inte utförts för de områden där beräkningar har utförts tidigare, utan bedömningen baseras på det som presenteras i dessa utredningar.
Publicerad: 2009-10-14 kl. 17:19 | Senast granskad:2017-06-13 kl. 10:59
Kontakt: Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete
Ansvarig för informationen
För informationen om skred och ras svarar tre myndigheter:
 
Statens geotekniska institut 
 
Sveriges geologiska undersökning 
 
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap