Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Metod för kartering i morän och grova jordar

Tipsa om artikeln
Metoden att översiktligt kartlägga stabilitets- och avrinningsförhållanden använder bland annat uppgifter om geologi, topografi, tidigare inträffade jordrörelser, vegetation och avrinningsförhållanden.
Fakta

Metoden att översiktligt kartlägga stabilitets- och avrinningsförhållanden använder bland annat uppgifter om geologi, topografi, tidigare inträffade jordrörelser, vegetation och avrinningsförhållanden.

 

Resultatet av karteringen visar på områden som inte kan klassas som tillfredsställande stabila.

 
Resultatet av karteringen visar på områden som inte kan klassas som tillfredsställande stabila. För sådana områden krävs därefter en detaljerad utredning för att i detalj fastställa stabiliteten. 

Beskrivning av använd karteringsmetod

Använd karteringsmetod följer den metod som finns redovisad i rapporten ”Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord – Metodbeskrivning” (Räddningsverket, 2004). Metodens struktur framgår av figur 1.

I översiktliga karteringen ingår delarna Förstudie och Etapp1. Dessa delar utgör första fasen i en undersökningsprocess som i vissa fall kan leda fram till förslag och dimensionering av åtgärder mot jordrörelser som kan orsaka skada, Etapp 2 och 3.

Förstudie

Karteringen föregås av en förstudie vars syfte är att inventera och redovisa vilka områden som ska ingå i karteringen. Endast bebyggda områden studeras. Vid urval av områden studeras topografiska, geologiska, naturgeografiska och hydrologiska förhållanden.
 
Fältbesök i samtliga områden ingår i förstudien. Urvalet av områden sker i samarbete med en representant från kommunen.

Etapp 1

Kartering enligt Etapp1 utförs i de områden som valts ut i förstudien. Etapp 1 indelas i två delar; Etapp 1a och Etapp 1b, se figur 1.
Etapp 1a omfattar översiktlig kartering av topografi och jordförhållanden samt andra faktorer av betydelse för stabilitetsförhållandena.
 
Syftet med Etapp 1a är att redovisa om det finns förutsättningar för att slamströmmar och jordrörelser (jordskred och jordras) ska uppkomma.

Etapp 1a utförs med hjälp av topografiska-, geologiska samt eventuella geomorfologiska kartor. Dessutom ingår flygbildstolkning, fältkontroll samt studier av övrig information av intresse.

Etapp 1b omfattar bedömning av stabilitetsförhållandena baserat på tillgänglig information.
 
Syftet med Etapp 1b är att
  • översiktligt identifiera områden där stabiliteten är tillfredsställande.
  • översiktligt identifiera områden där stabiliteten kan antas vara otillfredsställande och därför bör utredas.
  • markera områden där behovet av detaljerade utredningar av stabiliteten bedöms vara särskilt stort.
Rekommendationer för erforderliga nivåer på säkerhetsfaktorer vid bedömning av stabilitetsförhållanden i morän och grovkorniga jordarter finns angiva av Rankka & Fallsvik (2005). Vid geotekniska besiktningar och överslagsberäkningar väljs hållfasthet och grundvattentryck till vad som bedöms vara klart på säkra sidan.
 
Med dessa parametrar och det begränsade underlag som då finns rekommenderas att Fcf>1,5 och att Ff >1,5 för överslagsberäkningar inom bebyggda områden.

Etapp 2 och 3

I de områden som översiktligt har bedöms ha ett utredningsbehov, bör en detaljerad utredning av stabiliteten utföras och där så krävs, förslag till åtgärder utarbetas. Förslag till arbetsgång vid en detaljerad utredning finns redovisade av Rankka & Fallsvik (2005).
 
En inventering, sammanställning och beskrivning av lämpliga förstärkningsåtgärder finns redovisade av Rankka & Fallsvik (2003). Genomförande av Etapp 2 och 3 ingår inte i översiktlig kartering.
Publicerad: 2009-10-19 kl. 10:34 | Senast granskad:2017-06-13 kl. 11:05
Kontakt: Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete
Ansvarig för informationen
För informationen om skred och ras svarar tre myndigheter:
 
Statens geotekniska institut 
 
Sveriges geologiska undersökning 
 
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap