Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Slamström Fulufjället, Älvdalens kommun, 30–31 augusti 1997

Tipsa om artikeln
Under kvällen 30 augusti 1997 drabbades Fulufjället i nordvästra Dalarna av ett våldsamt åskväder. Vid SMHI:s väderstation Storbron söder om Fulufjället uppmättes 130,7 mm regn.
Vid Rösjöstugorna i den nordöstra delen av Fulufjället uppmättes med en enkel nederbördsmätare 276 mm, vilket är nederbördsrekord för Sverige.
 
Den uppmätta mängden är ett minimivärde eftersom såväl mätaren som handhavandet av den under ovädret orsakade ett visst svinn. SMHI:s skattningar av nederbördsmängden mellan dessa mätpunkter pekar på mellan 300 och 400 mm under ett dygn.
 
 Foto C. Fredén, SGU, 1998.
Vattenföringen i Fulufjällets vattendrag beräknats ha varit upp till 200 gånger större än normalflödena. Stora Göljåns normala vattenflöde skymtar till höger på bilden.
Foto: C. Fredén, SGU, 1998

Foto C. Fredén, SGU, 1998. 
Vattenmassorna eroderade i berg och jordmassor samt bröt nya lopp. Stora Göljåns dalgång.
Foto: C. Fredén, SGU, 1998
 
Naturkatastrofen inträffade på Fulufjället, som nu är nationalpark. Detta innebär att spåren av katastrofen kommer att vara synliga under lång tid till förmån för besökare och forskare. I norra delen av Fulufjället ligger Njupeskär, Sveriges högsta vattenfall.
 
Erosionsspåren efter regnkatastrofen 1997 har gett Fulufjället ytterligare en attraktion av mycket stort intresse. Vandringsleder har iordningsställts i Göljåns dalgång. Området nås bäst från Mörkret. Naturkatastrofen visar bl. a. effekterna av okontrollerade höga vattenflöden. Förloppet kan till viss del jämföras med följdverkningarna av ett dammbrott.

Beskrivning

Dräneringen av regnvattnet orsakade stor erosion och skadegörelse. I torrdalar och svackor uppstod bäckar, bäckar omvandlades till åar och åar blev till älvar. I åarnas och bäckarnas lopp skedde omfattande erosion och deposition. I vattendragens övre lopp bildades stora skärningar i morän.
 
Erosionen nådde ställvis ned i den underliggande berggrunden. Träd, trädgrenar och block samlades i brötar. Nya dräneringsvägar skapades. Mer än 100 000 m³ jord eroderades. Decimetertjocka lager av sand och grus blev liggande på flacka partier invid vattendragen. Minerogent slam fördes via ån Fulan, Västerdalälven och Dalälven ut i Gävlebukten.

Förutsättningar och orsaker

De största regnmängderna föll på kalfjället vilket innebar mycket hög ytvattenavrinning. Den 5 km långa Stora Göljåns dal har en höjdskillnad på drygt 300 m mellan kalfjället och sammanflödet med ån Fulan.
 
För forskning kring Fulufjället med speciell inriktning mot orsaken till och effekterna av regnkatastrofen har på initiativ av länsstyrelsen i Dalarnas en referensgrupp bildats bestående av meteorologer, hydrologer, geologer, naturgeografer, kemister, växtbiologer, zooekologer samt representanter för lokalbefolkningen, Älvdalens kommun och länsstyrelsen.
Publicerad: 2010-08-10 kl. 15:13 | Senast granskad:2014-07-08 kl. 10:18
Kontakt: Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete
Ansvarig för informationen
För informationen om skred och ras svarar tre myndigheter:
 
Statens geotekniska institut 
 
Sveriges geologiska undersökning 
 
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap