Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Slamströmmen i Åre, 5 juni 2003

Tipsa om artikeln
En slamström inträffade i Mörviksåravinen i Åre i samband med snösmältning och nederbörd i form av regn i juni 2003. Slamströmmen orsakade kraftig erosion, flera skred, översvämning, kollaps på flera ställen av den kanaliserade delen av Mörviksån genom Åre by och bortspolning av vägtrummor.
   Det största skredet i Mörviksravinen vid händelsen, 5 juni 2003 Foto: J. Fallsvik, SGI
Det största skredet i Mörviksåravinen vid händelsen, 5 juni 2003.
Foto: J. Fallsvik, SGI

Områdesbeskrivning

Mörviksån avvattnar Åreskutans sydsluttning ner mot Åre by. Erosionen från vattnet, har sedan istiden skapat en ravin, Mörviksåravinen, i jordlagren på fjällsidan. Jordlagren består huvudsakligen av siltig eller lerig morän. Inom delar av ravinområdet har jordskred från sidoslänterna skapat ansamlingar av jordmaterial längs vattendraget.
 
Sedan istiden har ett stort antal slamströmmar inträffat längs Mörviksåravinen, som transporterat stora mängder av jordmaterial till lägre nivåer. Åre by ligger på en solfjäderformad så kallad alluvialkon, som är uppbyggd av jordmaterial som transporterats dit vid tidigare slamströmmar.

Händelseförlopp och orsaker till slamströmmen

Veckan före den 5 juni 2003 hade varit mycket varm med eftermiddagstemperaturer runt 25ºC. Snösmältningen var mycket intensiv. Vårflödet i Mörviksån var därför kraftigt. På eftermiddagen den 5 juni började det regna över Åre och Åreskutan.
 
Enligt en uppgift kom det nere i Åre by ca 35 mm på 3 timmar, mellan klockan 17 och 20. Större delen av nederbörden föll under 1,5 timme. Regnet uppe på fjället var intensivt och avsevärda spår fanns av regnet på 1000-metersnivån.
 
Någon uppmätt nederbördsmängd uppe på Åreskutan under den aktuella tidpunkten finns inte. Uppe på fjället var troligen årsnederbörden större än nere i Åre by.
Erosion längs åfåran i Mörviksravinen. Foto: J. Fallsvik, SGI
Erosion längs åfåran i Mörviksåravinen.
Foto: J. Fallsvik, SGI
 
Eftersom snösmältningen fortfarande pågick uppe på Åreskutan var marken på de flesta ställen i området troligen vattenmättad. Nederbörd som faller över en vattenmättad jord med liten vegetationstäckning har mycket små möjligheter att infiltrera ner i jorden och rinner därför av till närmsta bäck eller å mycket snabbt. Nederbörden vid det aktuella tillfället kan därför antas ha orsakat ett högt flöde i Mörviksåns avrinningsområde – speciellt inom området ovanför trädgränsen.
 
Flera skred och en mindre slamström längs en sidoslänt samt erosion och slamströmmar längs åfåran inträffade i samband med regnet den 5 juni. Skreden och erosionen utlöstes huvudsakligen av den kraftiga nederbörden och vattenföringen i kombination med att marken var vattenmättad. Hög vattenmättnadsgrad sänker jordens hållfasthet, och hög vattenföring kan erodera bort material från släntens nedre del och därigenom minska mothållet i slänten.
 
Eventuellt kan också snö- och ismassor som legat kvar i ravinen efter en lavin, som inträffade tidigare under året, ha förvärrat situationen. Nederbörd avrinner mycket fort på hårt packad snö. Snö- och ismassorna kan dessutom ha orsakat dämning av åfåran. Ett stort skred inträffade högt uppe i ravinen vid en punkt belägen ca 100 m ovanför snö- och ismassorna från lavinen.
 
Slamströmmen längs Mörviksån orsakade erosion och drog med sig tidigare avlagrat material, men avsatte också annat material längs åfåran. Flera nya blockdeltan bildades, innehållande sten, block, små träd, grenar och rötter.
 
Jordmaterialet i slamströmmen blev sorterat längs ravinen på så sätt att det grövre jordmaterialet avlagrades på högre nivåer, medan i stort sett allt finmaterial transporterades ned till Åre by och vidare ut i Åresjön.
Erosion längs den kanaliserade delen av Mörviksån genom Åre by. Foto: K. Rankka, SGI 
Erosion längs den kanaliserade delen av Mörviksån genom Åre by.
Foto: K. Rankka, SGI

Konsekvenser

Nere i byn orsakade slamströmmen kraftig erosion, som skadade den kanaliserade delen av Mörviksån nära intill befintlig bebyggelse. Vid trånga passager som under broarna för vägar och gator, och särskilt under järnvägsbron, fylldes åfåran med jordmassor, vilket orsakade översvämningar.

Moränskreden och slamströmmarna i Åre, 12 september 1988

I samband med riklig nederbörd inträffade två moränskred uppe på sluttningen. Cirka 700 m jord flöt ut på väg E75 och fortsatte längre ner i samhället. Bland annat skars några mindre vägar av, erosion uppkom vid en järnvägsbank och några källare vattenfylldes.
Slamströmmen från Östlienbäcken 1988 orsakade stopp på E75. Foto: Räddningstjänsten, 1988. 
Slamströmmen från Östlienbäcken 1988 orsakade stopp på E75.
Foto: Räddningstjänsten, 1988.
Publicerad: 2010-08-10 kl. 15:10
Kontakt: Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete
Ansvarig för informationen
För informationen om skred och ras svarar tre myndigheter:
 
Statens geotekniska institut 
 
Sveriges geologiska undersökning 
 
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap