Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Tuveskredet, Göteborgs kommun, 30 november 1977

Tipsa om artikeln
Skredet inträffade 500 m söder om Tuve kyrka. Jordlagren består av i huvudsak lera med upp till 40 meters mäktighet. I lerans undre del förekommer lager av silt och sand. Berggrunden innehåller sprickor som är grundvattenförande.
Området ligger i en sidodal till Kvillebäckens dalgång. Sidodalen dräneras av Tuvebäcken, som på vissa ställen hade branta slänter.

 Foto: C Fredén, SGU 1997
 Tuveskredet. Foto: C Fredén, SGU, 1977

Skredbeskrivning

Innan skredet inträffade hade några mindre markrörelser och sprickbildningar observerats under flera års tid. Skredet inträffade strax efter klockan 16. På några minuter ändrade ett område på 27 ha fullständigt utseende. Skredområdet var omkring 800 m långt och som bredast 600 m. Som mest förflyttade sig marken 200 m. Höjdskillnaden före skredet var som högst 22 m. Skredområdet var delvis bebyggt vilket ledde till att nio personer omkom, 436 personer blev hemlösa och 65 bostäder förstördes.
 
Skredet började troligen med en spricka i Tuve Kyrkväg, vartefter ett stort område gled ner mot Kvillebäckens dalgång. Skredet utvecklades bakåt och åt sidorna och gick djupt. Glidytorna följde berggrundens lutning.

C Fredén, SGU 1977 
Tuveskredet. Foto: C. Fredén, SGU, 1977

C Fredén, SGU 1977 
Tuveskredet. Foto: C. Fredén, SGU, 1977

Förutsättningar och orsaker

Flera faktorer bidrog till att skredet utlöstes och fick den stora omfattningen. De viktigaste faktorerna var den brant lutande bergytan under leran vid Tuve Kyrkväg, artesiskt grundvattentryck under lerlagren och sannolikt även i silt- och sandskikten i leran, låg skjuvhållfasthet, förekomst av kvicklera, exploatering av området som inneburit ökad belastning samt vibrationer på grund av trafik.
 
Till detta ska läggas att november månad var ovanligt nederbördsrik. Ytterligare faktorer som kan ha bidragit är eventuellt läckage från vatten- och avloppsrör längs Tuvebäcken och eventuellt otillräcklig dränering på grund av igensatt eller för klent dimensionerad vägtrumma under Tuve Kyrkväg.

Tuveskredet – en "väckarklocka"

Tuveskredet var en "brytpunkt" för synen på skredriskerna ur ett samhällsperspektiv. Skredet blev en "väckarklocka", och bl a tillkom Skredkommissionen som en följd av skredet. Räddningsverket har efter Tuveskredet fått regeringens uppdrag att ansvara för en riksomfattande kartering av skredriskerna inom bebyggda områden.
 
Karteringsmetoden har utvecklats i samråd mellan Räddningsverket, Statens geotekniska institut och Chalmers Tekniska Högskola.
Publicerad: 2010-08-10 kl. 15:00
Kontakt: Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete
Ansvarig för informationen
För informationen om skred och ras svarar tre myndigheter:
 
Statens geotekniska institut 
 
Sveriges geologiska undersökning 
 
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap