Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Getåskredet (Skredet vid Vita Sikudden) Norrköpings kommun, 1 oktober 1918

Tipsa om artikeln
Skredet skedde på sluttningen vid Bråvikens norra strand väster om Getå station. Skredet skar av järnvägen och landsvägen. Nedanför den branta bergslänten (Kolmårdsförkastningen) består jordlagen växelvis av lera, silt, sand och grus. Därunder detta finns morän. Jordlagrens mäktighet ökar successivt ned mot Bråviken.
Flygbild över ras platsen Foto: V Malmström, 1918
Flygbild över ras platsen. Foto: V. Malmström, 1918

Skredbeskrivning

(Referat av text från SJ:s Geotekniska Kommissions slutbetänkande, 1922, samt webbplatsen "Sveriges Järnvägar")
 
Efter att skredet inträffat kör ett tåg, lok med sju vagnar med ca 300 passagerare, ned i skredgropen. Minst 41 personer omkom. Det exakta antalet kunde aldrig fastställas. Lika många skadades, i denna katastrof, som är Sveriges svåraste järnvägsolycka någonsin.
 
Restaurangvagnen stående i rasbranten.  Foto: okänd
Restaurangvagnen stående i rasbranten. Foto: Okänd
 
Vid olyckstillfället var tågets hastigheten 80 km/tim, och kompakt mörker medförde att lokföraren inte såg att telegrafstolparna rasat och banvallen givit vika. Vagnarna krossades då de slog emot marken på landsvägen åtta meter nedanför spåret. Dessutom fattade tåget eld.
 
Raset från norr, dvs. ovanför rasbranten Foto: G Lindberg  
Raset från norr, dvs. ovanför rasbranten. Foto: G. Lindberg

Förutsättningar och orsaker

Man hittade ingen syndabock för olyckan. Man hävdade att olyckan varit omöjlig att förutse, då ett tåg med två tunga lok och femtio vagnar utan problem passerat olycksplatsen en timme tidigare. Inte heller hade banvakten, som inspekterat bansträckan två timmar före olyckan, sett något anmärkningsvärt.
 
Skredet utreddes av Statens Järnvägars Geotekniska Kommission. Enligt kommissionens slutbetänkande (daterat 1922) beskrevs skredet som en glidning längs en "skålformig snittyta". Skredet var framåtgripande men även i någon mån bakåtgripande. Månaden före skredet hade varit ovanligt nederbördsrik. Med dagens kunskaper skulle en geotekniker troligen bedöma att skredet orsakades av höga portryck.
Publicerad: 2010-08-10 kl. 15:05
Kontakt: Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete
Ansvarig för informationen
För informationen om skred och ras svarar tre myndigheter:
 
Statens geotekniska institut 
 
Sveriges geologiska undersökning 
 
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap