Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Ballaboskredet, Lilla Edets kommun, 16 april 1996

Tipsa om artikeln
Ballabo är beläget på Göta Älvs västra sida ca 5 km söder om Lilla Edet och ca 1,5 km söder om Göta samhälle. Markytan sluttar svagt mot älven med en lutning av ca 1:50. Marklutningen ökar mot älven och avslutas med en ca 7 m hög, relativt brant slänt mot älven. Jorden består i huvudsak av lera med upp till ca 50 m mäktighet. Kvicklera förekommer på djupet.

Ballaboskredet. Foto J Schälin, SGI, 1996
Ballaboskredet. Foto: J. Schälin, SGI, 1996

Skredbeskrivning

Skredet upptäcktes från ett förbipasserande fartyg. Då hade i princip hela skredet inträffat. Ett annat fartyg hade passerat skredområdet en timme tidigare utan att några förändringar noterades utmed stranden eller i älven.
 
Skredet kom att omfatta en 110 m lång sträcka utmed älven och sträckte sig 50 – 70 m bakåt från stranden. Vattendjupet i älven minskade vid farledskanten från 9–10 m till 4–5 m. Skredmassorna kom således att minska farledsbredden. Skredområdet utgjordes av åkermark och inga byggnader eller anläggningar berördes eller hotades av följdskred.
 
Ballaboskredet. Foto M Engdahl, SGU 1996
Ballaboskredet. Foto: M Engdahl, SGU, 1996
 
Ballaboskredet. Foto M Engdahl, SGU 1996
Ballaboskredet. Foto: M Engdahl, SGU, 1996
 

Förutsättningar och orsaker

Jorden inom området består huvudsakligen av lera, som sannolikt vilar på friktionsjord. Lermäktigheten bedöms vara störst, ca 50 m, vid älvfåran och successivt avtagande till berg i dagen på ett avstånd av mer än 400 m från älven.
 
Sannolikt har hela jordvolymen skredat ut i älven som en monolit (i ett enda flak). Möjligen har jordmassan på ena sidan av ett åkerdike som delar skredområdet, skredat något före den andra. Inga bakåtgripande skred har inträffat. Endast mindre utglidningar från den bakre skredkanten har skett efter initialskredet.
 
Ett flertal faktorer har sannolikt medverkat till skredet. Utförda beräkningar i sektionen norr om skredet visar att även denna slänt är mycket nära brott. Detta talar för att den skredade slänten hade en mycket låg säkerhet mot brott. Vidare inträffade skredet längs en sträcka av älven där denna kröker och den västra stranden som bildar "ytterkurva" är särskilt utsatt för erosion.
 
Utförda lodningar visar på en brant undervattensslänt, som bildats av pågående erosion i älven, och eventuellt även mindre undervattensskred. Utredningen visar att det vid skredtillfället rådde lågt vattenstånd i älven i kombination med förhållandevis höga portryck (högt grundvattentryck) i omgivande mark. Ett åkerdike genom skredområdet utgjorde dessutom en naturlig svaghetszon.
Publicerad: 2010-08-10 kl. 14:55
Kontakt: Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete
Ansvarig för informationen
För informationen om skred och ras svarar tre myndigheter:
 
Statens geotekniska institut 
 
Sveriges geologiska undersökning 
 
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap