Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Agnesbergsskredet, Göteborgs kommun, 14 april 1993

Tipsa om artikeln
Agnesberg ligger norr om Göteborg vid östra kanten av Göta älv. Ett skred inträffade i strandkanten av Agnesbergs industriområde. Topografin i området kännetecknas av svagt sluttande terräng ner mot älven med en liten vall utgörande erosionsskydd vid strandkanten.
Vattendjupet är där ca 1 m och ökar till ca 2 m framme vid djuprännan, där en brant slänt leder ner till ca 8 m vattendjup. Skredet, som omfattade ett ca 80 m x 30 m stort område längs Göta älv, sträckte sig fram till en industribyggnad.

 Agnesbergsskredet 1993. Foto: Sven Liedberg, CTH
 Agnesbergsskredet. Foto: S Liedberg, CTH, 1993

Skredbeskrivning

Skredet upptäcktes av en lots på ett fartyg kl 9, och då hade ett ca 20 m x 50 m stort område glidit ut i älven. Några timmar senare inträffade ett 8 m brett bakåtgripande skred och senare under samma dag ett antal små skred i anslutning till huvudskredet. Vid Göteborgs kommuns vattenintag någon kilometer nedströms registrerades samma dag kl 06.00 och 09.45 kraftigt ökade slamhalt i vattnet. Av allt att döma började skredförloppet med ett undervattensskred, sannolikt i den branta slänten mot djuprännan i älven.

Förutsättningar och orsaker

Öster om Agnesberg finns en hög bergsluttning. Vinkelrätt mot Götaälvdalen går en sidodal. Inom skredområdet är lermäktigheten ca 35 m. Leran i området har avsatts i en marin miljö. Under leran finns bitvis mäktiga lager av friktionsjord med ett vattentryck motsvarande en stighöjd på 6–8 m över Göta älvs nivå (s k artesiskt vattentryck).
 
Den övre delen av lerlagret består av grå högplastisk lera. Denna del är ca 13 m mäktig. Därunder övergår leran till mellanplastisk lera ned till friktionsjorden. I huvudsak på grund av de artesiska vattentrycken i området, har leran kommit att urlakas så att salthalten idag är avsevärt lägre.
 
Detta har medfört försämrad hållfasthet, en s.k. kvicklera har bildats, delar av lerlagren har blivit högsensitiva. En högsensitiv leras hållfasthetsegenskaper kan försämras drastiskt vid störningar i form av rörelser och/eller lastomlagring i jordlagren.
 
Älven inom skredområdet kan före skredet antas ha haft en bottenprofil med vattendjupet ca 1 m närmast strandkanten, ett i medeltal ca 24 m brett grundare parti med vattendjupet sakta ökande till ca 2 m, en brant undervattensslänt med en höjd av ca 6 m och en lutning av ca 1:1,5, men alla dessa antaganden är behäftade med vissa osäkerheter.
 
Utförd stabilitetsutredningen enligt de anvisningar som utarbetats inom IVA:s Skredkommission (1994) visar bl a att den beräknade stabiliteten var låg för undervattensslänten.
Publicerad: 2010-08-10 kl. 14:57
Kontakt: Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete
Ansvarig för informationen
För informationen om skred och ras svarar tre myndigheter:
 
Statens geotekniska institut 
 
Sveriges geologiska undersökning 
 
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap