Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Lästips brandriskprognoser och skogsbrandsläckning

Tipsa om artikeln
Här hittar du fördjupande material om skogsbrandsläckning och brandrisker i vegetation.

Klimatscenarier har använts för att studera möjliga framtida förändringar av skogsbrandsrisken så som de beskrivs av de två skogsbrandsmodellerna HBV-Skogsbrand och FWI. I projektens två första etapper har metoder tagits fram för att anpassa klimatmodelldata så att de kan användas för brandriskstudier.

En databas har byggts upp med beräknade dagliga brandriskvärden för olika tidsperioder baserat på klimatscenarierna. Databasen med beräknade brandriskvärden har använts för att studera hur brandrisksäsongen och sammanhängande perioder med hög brandrisk kan komma att förändras i ett framtida klimat. 

 

Framtida perioder med hög risk för skogsbrand enligt HBV-modellen och RCP-scenarier
SMHI har på uppdrag av MSB gjort en uppföljning av tidigare analyser av brandrisk i framtida klimat baserat på nya resultat från klimatfo...
Publikationsnummer:
MSB997
 

Läroboken Skogsbrandsläckning

Skogsbränder upplevs som ett allt större hot runt om i världen. Risken är stor att vi också i Sverige inom en nära framtid kan komma att ställas inför sådana problem som traditionella skogsbrandsländer med varmt klimat och stora mängder bränsle, ställs inför – dvs. stora och svårsläckta skogsbränder på grund av förändrat skogsbruk och klimat.
 
Skogsbrandsläckning ger både grundläggande och avancerade kunskaper om skogsbränders beteende. I boken beskrivs också teknik och metoder för släckning av skogsbrand, t.ex. användning av helikopter. Även miljövårdsaspekter i samband med skogsbrand tas upp.
 
Skogsbrandsläckning är främst avsedd att användas i Räddningsverkets utbildningsverksamhet. Boken vänder sig till både brandmän och brandbefäl, men kan också läsas av annan personal som kan komma att delta i bekämpningen av skogsbränder.
 
 

Skogsbrand - Brandbeteende och tolkning av brandriskindex

Rapport av Anders Granström, Institutionen för skoglig vegetationsekologi vid SLU i Umeå.
 

Utveckling av en modell för gräsbrandsvarning under våren

Skogsbrandsrisk och gräsbrandsrisk är inte styrda av riktigt samma betingelser, vilket gör att skogsbrandsmodeller inte täcker behovet för gräsbrandsvarningar. En specifik modell för gräsbrandsvarningar som kan användas under den tidiga vårsäsongen har utvecklats. Den består av två metoder:

  • Metod för att att begränsa gräsbrandssäsongens utbredning under våren
  • Metod för att bestämma hur gräsbrandsfaran varierar under den aktuella perioden

Utvärdering av en skiktad markfuktighetsmodell för brandriskprognoser

I denna studie har en utvärdering skett av den skiktade markfuktighetsmodell som sedan brandrisksäsongen 2002 används vid produktionen av SMHIs prognoser för skogsbrandsfara. Syftet har varit att ta fram underlag för eventuella justeringar av modellens beskrivning av skogsbrandsfarans geografiska variation.

 

Examensarbete om Canadian Forest Fire Danger Rating System

För att förebygga och hantera skogsbränder i Kanada används ett system vid namn Canadian Forest Fire Danger Rating System, CFFDRS.
 
Två huvudkomponenter i systemet är brandväderindexet Fire Weather Index, FWI och brandbeteendemodellen Fire Behavior Prediction, FBP. FBP sammanväger faktorer som väder, vegetation och topografi och ger användaren kvantitativa mått på exempelvis brandens spridningshastighet, intensitet och omfattning. Dessa kan sedan utgöra beslutsunderlag operativt.
 
Examensarbetet redovisar en fördjupad studie av FBP och identifierar kritiska faktorer för en eventuell implementering av modellen i Sverige. Det redovisar också hur de svenska räddningstjänsterna ser på behovet av en brandbeteendemodell.
 

 


Publicerad: 2010-03-12 kl. 10:35 | Senast granskad:2017-03-20 kl. 10:14
Kontakt: Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete