Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Erosionsskydd.

Skred, ras och erosion i ett förändrat klimat

Tipsa om artikeln
Kraftig nederbörd och ökade flöden i vattendrag liksom höjda och varierande grundvattennivåer ökar risken för skred, ras och erosion.

Erosion

Framtidens klimatförändringar förväntas ge stigande havsnivåer. För låglänta kuststäder innebär det att risken för översvämning ökar i framtiden. Kusterosion drabbar områden som består av lättrörlig jord eller sand.
 
De mest utsatta kuststräckorna finns i Skåne, Blekinge samt på Öland och Gotland.
 
Erosionen längs vattendrag och sjöstränder påverkar såväl naturområden som den bebyggda miljön, med byggnader, bryggor och andra strandanläggningar. Påverkan är både direkt, genom skada eller förlust av mark eller byggnader, och indirekt genom restriktioner för markutnyttjande, transporter etc.

Skred och ras

De ökade riskerna i framtiden uppstår framför allt i områden där risken är hög redan idag. Det gäller Vänerlandskapen, Göta älvdalen, Östra Svealand och nästan hela ostkusten.
 
Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) har uppskattat att över 200 000 byggnader ligger nära vatten i områden där ras- och skredrisken ökar. De lokala förhållandena avgör var riskerna kommer att vara störst.

Ravinutveckling

Raviner bildas vanligen långsamt under åratal, genom att växa bakåt och följa dräneringsvägar eller underjordiska grundvattenflöden. Raviner grenar ofta ut sig och orsakar på sikt ofta större markförstörelse än skred och ras.
 
Därmed kan bebyggelse på relativt stora avstånd hotas. Raviner kan utvecklas snabbt genom yttre erosion och skred i ravinsluttningarna eller långsamt genom inre grundvattenerosion.
 
De klimatbetingade förändringar som påverkar benägenheten för ravinutveckling är främst höga flöden och vattenindränkta jordlager samt intensiva regn som temporärt ger kraftig erosion.

Slamströmmar och moränskred

I slänter med grova jordar, främst morän, kan skred uppstå när jorden är vattenmättad efter en nederbördsrik period eller i samband med snösmältning. I Sverige är moränskred vanligast i fjälltrakterna men kan även uppstå i andra delar av landet med kuperad terräng.
 
Vid höga vattenflöden kan jordmassor, träd och buskar från erosion och mindre skred ansamlas i bäckraviner och spolas ner för sluttningar och bilda en så kallad slamström.
 
I ett globalt perspektiv är sannolikt slamströmmar den sluttningsprocess som orsakat störst skada och skördat flest liv. De delar av Sverige som har högst benägenhet för moränskred och slamströmmar är i huvudsak glest befolkade.
 
Ofta utgör dock ansamlingsområdet för jordmassorna ett historiskt intressant läge för bebyggelse, nedanför bergssluttning, ofta nära vatten och dessutom med ganska fast mark som är byggbar. Faran för att nya slamströmmar kommer i samma område är stor.
 
De klimatbetingade förändringar som påverkar benägenheten för moränskred och slamströmmar är främst stor och varaktig nederbörd sommartid, men särskilt stor inverkan har intensiva regn.

Stabilitetskarteringar

MSB har regeringens uppdrag att stödja kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av markens stabilitet i bebyggda områden där det finns förutsättningar för jordrörelser.
 
Syftet är att identifiera bebyggda områden som översiktligt inte kan klassas som stabila. Dessa karteringar görs dock utifrån stabiliteten vid karteringstillfället och visar inte på stabiliteten i ett förändrat klimat.
Publicerad: 2009-11-09 kl. 15:31
Kontakt: Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete

 
Värmens påverkan på samhället
Antal