Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Steg 2 – Avgöra sekretessbeläggning enligt OSL

Tipsa om artikeln
För att kunna belägga vissa uppgifter i RSA-redovisningen med sekretess måste det finnas en bestämmelse i OSL som kan tillämpas på den/de uppgifter som bedömts behöva beläggas med sekretess. Samtidigt innebär det att vissa särskilda förutsättningar/villkor, s.k. rekvisit, måste vara uppfyllda för att sekretess ska gälla i ett enskilt fall.

Utifrån OSL kan en RSA-redovisning beläggas med två huvudsakliga typer av sekretess – försvarssekretess (enligt 15 kap. 2 § OSL) och annan slags sekretess som utgår från fredstida hot och kriser, också kallat ”RSA-sekretess” (enligt kapitel 18 kap. 13 § OSL). Uppgifter i en RSA-redovisning kan också beläggas med sekretess enligt exempelvis 18 kap. 8 § eller 9 § OSL; detta är dock mer avgränsat i fokus och betydligt mindre vanligt förekommande än sekretess enligt 15 kap. 2 § eller 18 kap. 13 § OSL. Sekretessen medför att allmänhetens rätt att ta del av redovisningen begränsas, samt ett förbud att röja den/de uppgifter som belagts med sekretess. Nedan ges mer ingående information om de olika sekretessbestämmelserna.

Försvarssekretess enligt 15 kap. 2 § OSL  

Uppgifter som beläggs med försvarssekretess enligt 15 kap. 2 § OSL gäller för sådana uppgifter vars röjande kan antas skada rikets försvarsförmåga, eller på annat sätt skulle kunna vålla fara för rikets säkerhet. I första stycket i 15 kap. 2 § OSL återfinns följande formulering:

"Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs.”

Med landets försvar avses alla de olika verksamheter som är av betydelse för landets samlade försvarsåtgärder. Försvarssekretessen inkluderar således inte bara rent militära företeelser utan också åtgärder med avseende på totalförsvaret i övrigt. Totalförsvar är enligt lagen (1992:1403)  om totalförsvar och höjd beredskap sådan verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Totalförsvar består av militärt försvar och civilt försvar. Hit räknas bl.a. befolkningsskyddet, försörjningsberedskapen och det psykologiska försvaret.

För att en uppgift ska rymmas i sekretessområdet krävs att ett röjande av uppgiften innebär en minskad förmåga att försvara landet (avser främst det militära försvaret) eller minskade möjligheter att uthärda ett krig (till exempel försörjningsfrågor). Uppgifter inom det civila försvaret kan också omfattas av försvarssekretess om uppgifterna rör verksamhet som behövs för att förbereda det civila samhället för krig. Om det kan antas att ett röjande av en uppgift leder till att Sverige får minskad försvarsförmåga, försvarsvilja eller eliminerar eller minskar effekten av ett framtaget försvarssystem, så anses ett sådant röjande skada landets försvar. En sådan uppgift omfattas således av försvarssekretess.

Begreppet ”rikets säkerhet” är inte definierat i lagstiftningen. Innebörden får därför bestämmas utifrån förarbeten, rättspraxis och myndigheternas tillämpning. Med rikets säkerhet brukar man avse såväl den yttre säkerheten för det nationella oberoendet (främst totalförsvaret) som den inre säkerheten för det demokratiska statsskicket.

Uppgifter som omfattas av försvarssekretess rör alltid rikets säkerhet och är därmed hemliga uppgifter.

Sekretess enligt 18 kap. 13 § OSL (”RSA-sekretess”)  

Uppgifter som beläggs med sekretess enligt 18 kap. 13 § OSL gäller för sådana uppgifter som framgår av en myndighets RSA och vars röjande kan antas motverka myndighetens eller samhällets förmåga att hantera fredstida krissituationer. I OSL återfinns följande formulering:

”Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs.”

Sekretess enligt 18 kap. 13 § OSL skiljer sig alltså från försvarssekretessen genom att endast lägga fokus på fredstida kriser.

Publicerad: 2018-02-19 kl. 10:17
Kontakt:
Jacob Nordfors Jacob.Nordfors@msb.se
Ida Karlsson Ida.Karlsson@msb.se
Anna-Karin Juhl Anna-Karin.Juhl@msb.se
Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser
Antal
Ej i lager
 
Vägledning för kommunala handlingsprogram
Antal
Ej i lager