Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

RSA och sekretess

Tipsa om artikeln
Offentlighetsprincipen är en av hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle vilket innebär att offentliga aktörers verksamheter, inklusive deras RSA-arbete, i så stor utsträckning som möjligt bör vara öppna för insyn. Huvudregeln är alltså att risk- och sårbarhetsanalyser, liksom alla andra handlingar hos en myndighet, ska vara offentliga.

Risk- och sårbarhetsanalyser kan dock i många fall innefatta information som om den kommer ut skulle kunna innebära skada för myndigheten, enskilda eller samhället i stort. I sådana fall kan det vara nödvändigt att begränsa insynen genom att belägga delar av risk- och sårbarhetsanalysen med sekretess.

Sekretessbedömning  

En RSA-redovisning kan innehålla information av sådan karaktär att allmänhetens möjlighet att ta del av den behöver begränsas. I sådana fall kan delar av RSA-redovisningen behöva belägga med sekretess. Beslutsprocessen bakom att belägga en handling med sekretess samt de rättsliga bestämmelser som finns på området kan delas in i tre steg.

Steg 1 – Avgöra om RSA-redovisningen innehåller uppgifter som kan behöva beläggas med sekretess

Steg 2 – Avgöra sekretessbeläggning enligt OSL

Steg 3 – Säkerställ att redovisningen hanteras på rätt sätt

Publicerad: 2018-02-19 kl. 10:11
Kontakt:
Jacob Nordfors Jacob.Nordfors@msb.se
Ida Karlsson Ida.Karlsson@msb.se
Anna-Karin Juhl Anna-Karin.Juhl@msb.se
Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser
Antal
Ej i lager
 
Vägledning för kommunala handlingsprogram
Antal
Ej i lager