Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

FAQ nya föreskrifter RSA

Tipsa om artikeln

Varför gav MSB ut nya föreskrifter för statliga myndigheter under 2016?

Under 2015 meddelade MSB nya föreskrifter om risk- och sårbarhetsanlyser som var tänkta att kunna tillämpas under en längre tid. I december 2015 beslutade dock regeringen om en ny förordning, (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvarigas myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. I 8 § i förordningen regleras myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Den nya förordningen trädde i kraft den 1 april 2016, därav gav MSB även ut föreskrifter som har anpassats till denna.

Då 2016 är ett inlämningsår valde MSB att inte förändra disposition eller innehåll i föreskrifterna. Indikatorerna i bilagan lämnades oförändrade, likaså de allmänna råden. Men de samhällsförändringar som skett, det försämrade säkerhetspolitiska läget tillsammans med de brister som MSB identifierat i arbetet med den nationella risk- och förmågebedömningen (NRFB) har gjort att MSB sett ett behov av en mer omfattande översyn av arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. MSB har därför för avsikt att under 2016 påbörja ett sådant arbete.

Varför ska de statliga myndigheterna rapportera sin risk- och sårbarhetsanalys vartannat år istället för varje år?

Av 8 § i förordningen framgår att analysarbetet förutsätts ske kontinuerligt men ett resultat ska sammanställas minst vartannat år. Redovisningen ska lämnas in till Regeringskansliet och till MSB minst vartannat år med start jämna år, det vill säga redan i år. Redovisningen ska endast lämnas av de myndigheter som har ett särskilt ansvar för krisberedskapen enligt 10 § i förordningen samt de myndigheter som MSB beslutar ska ge in en redovisning.

Att regeringen väljer att glesa ut redovisningstillfällena till minst vartannat år är ett led i att minska myndigheternas administrativa börda. När redovisningen endast behöver lämnas in vartannat år bör det leda till mer tid för de myndigheter som ska lämna en redovisning att fördjupa sitt analysarbete samt vidta de åtgärder som identifierats i analysarbetet.

Har förmågebedömningen försvunnit?

Förmågebedömningen kallas numera indikatorer för bedömning av myndigheters generella krisberedskap. Anledningen till namnbytet är att MSB anser att det inte går att mäta förmåga utan att ange under vilka förhållanden och förutsättningar som bedömningen av förmåga ska ske. Det är exempelvis stor skillnad på vilka resurser som behövs för olika typer av händelser. Indikatorerna är däremot användbara för att göra förmågebedömningar eftersom de är scenariooberoende och utgör grunden för fortsatta bedömningar.

Kommer de statliga myndigheterna att få ett scenario för särskild förmågebedömning?

I de nya föreskrifter för statliga myndigheter som gäller fr.o.m. den 1 augusti 2016 finns angivet att myndigheterna ska beakta de scenarion som MSB beslutar samt de delar av Försvarsmaktens försvarsplanering som förmedlas till myndigheterna. Inga scenarier kommer dock att tas fram under 2016.

I indikatorerna frågas det efter om krishanteringsorganisationen har övats under året. Är det ett krav?

Indikatorerna är inte tänkta att vara normerande om inte frågan regleras i en författning. Indikatorerna ska endast användas för att bedöma de generella förutsättningarna för krisberedskap och inte att reglera olika krav på myndigheternas krisberedskap.

Varför ska kommunerna rapportera sin risk- och sårbarhetsanalys i oktober och indikatorerna i februari?

MSB strävar efter att integrera den uppföljning som sker av kommunernas krisberedskap och den statliga ersättning, s.k. 2:4-medel, som kommunerna får för sitt krisberedskapsarbete med kommunens redovisning av sin risk- och sårbarhetsanalys. Risk- och sårbarhetsanalysen ska ligga till grund för plan för hantering av extraordinära händelser och det styrdokument som följer av kommunöverenskommelsen. Det innebär att risk- och sårbarhetsanalysen redovisas i oktober under mandatperiodens första år. Uppföljningen av kommunernas arbete med krisberedskap har emellertid kalenderåret som utgångspunkt, vilket innebär att indikatorerna rapporteras årligen i februari månad. Det finns dock inget som hindrar kommunerna att använda indikatorerna i sitt risk- och sårbarhetsanalysarbete, eftersom det ger en god bild av läget i kommunen.

I de allmänna råden finns begreppsförklaringar som rör samhällsviktig verksamhet. Varför är de inte definierade i författningen?

Området skydd av samhällsviktig verksamhet är under utveckling och med anledning av denna pågående utvecklingsprocess vill MSB inte låsa fast vissa begrepp innan de är tillräckligt kvalitetssäkrade. Det är samtidigt viktigt att ha med dessa begrepp eftersom risk- och sårbarhetsanalyserna i dagsläget är det enda som medger någon form av reglering av arbeten som kopplar till skydd av samhällsviktig verksamhet.

Kommer det nya föreskrifter i framtiden?

MSB ser för närvarande över sitt totala RSA-arbete och behovet av att ge ut nya föreskrifter på området. Exempelvis så har MSB givit som förslag till regeringen, att föreskrifterna även ska innefatta civilt försvar. Främst handlar det om identifiering av sådan samhällsviktig verksamhet som är av vikt för det civila försvaret.

Föreskrifterna reglerar att det ska framgå vilka uppgifter som ligger till grund för sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Varför?

Det är för att underlätta mottagande myndighets hantering och sekretessbedömning vid ett eventuellt utlämnande av en handling. Ytterst handlar det naturligtvis om att de olika myndigheterna ska hantera risk- och sårbarhetsanalyserna på ett säkert sätt.

Ska risk- och sårbarhetsanalysen rapporteras i ett särskilt verktyg?

I föreskrifterna har MSB reglerat möjligheten att kräva rapportering i ett särskilt verktyg. Verktyget är dock inte färdigutvecklat varför det för närvarande inte är något krav. MSB kommer inte heller att besluta att verktyget ska användas under 2016 års redovisning av myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser. Verktyget finns dock tillgängligt för användning för de kommuner, landsting och statliga myndigheter som vill använda det.

Publicerad: 2015-02-23 kl. 09:58 | Senast granskad:2016-08-19 kl. 09:51
Kontakt:
Therese Wikström Therese.Wikstrom@msb.se
Malin Uppvall Malin.Uppvall@msb.se
Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser
Antal
Ej i lager
 
Vägledning för kommunala handlingsprogram
Antal
Ej i lager