Msb.se - Nationell risk- och förmågebedömning
Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Elledningar

Nationell risk- och förmågebedömning (NRFB)

Tipsa om artikeln
Varje år lämnar MSB en nationell risk- och förmågebedömning (NRFB) till regeringen. Det är en analys som övergripande beskriver hot och risker. Den beskriver även vad som har gjorts och återstår att göra vad gäller samhällets förmåga att förebygga och hantera kriser och att stärka det civila försvaret.
Fakta

Regeringen använder den nationella risk-och förmågebedömningen i arbetet med att inrikta och utveckla krisberedskap och civilt försvar.

Analysen ligger även till grund för fördelningen av medel i Anslag 2:4 Krisberedskap.

Det är den dryga miljard som varje år fördelas till myndigheter, kommuner, landsting och frivilliga försvarsorganisationer för att stärka krisberedskap och civilt försvar.

 

I analysen gör MSB även en bedömning av vad som behöver prioriteras för att stärka samhällets krisberedskap och civilt försvar.

2018-år analys

Årets nationella risk- och förmågebedömning (NRFB) lämnades till regeringen den 27 april 2018. Analysen visar att samhället har grundläggande förutsättningar att förebygga och hantera fredstida kriser. Genom de senaste årens insatser har samhällets förmåga inom krisberedskap och civilt försvar stärkts. Samtidigt bedöms samhället i viss utsträckning sakna strukturer och förmågor för att hantera situationer under höjd beredskap.

Aktörer på alla nivåer behöver involveras

Samhällets förmåga att förebygga och hantera kriser ― och ytterst krig ― bygger på att kommuner, landsting, myndigheter, näringslivet och inte minst den enskilde har nödvändiga förmågor och kunskaper.
Även om mycket arbete återstår har utvecklingen särskilt varit positiv bland de bevakningsansvariga myndigheterna. De har tagit steg från att primärt öka sin kunskap om civilt försvar till att genomföra specifika åtgärder för att stärka sin förmåga.

Flertalet kommuner och landsting har endast i viss utsträckning påbörjat planeringen för civilt försvar. Medvetenheten kring totalförsvaret ökar hos vissa privata aktörer, men det finns fortfarande ett stort behov av att intensifiera arbetet med att involvera näringslivet i den fortsatta planeringen. Även frivilligorganisationerna behöver i större utsträckning involveras i arbetet.

Åtgärder att prioritera

I de åtgärder som MSB bedömer behöver prioriteras ligger tyngdpunkten på den återupptagna planeringen för civilt försvar där det pågår en omfattande utveckling.

Följande åtgärder behöver prioriteras för att stärka samhällets krisberedskap och civilt försvar:

  • Den enskilda individens riskmedvetenhet och försvarsvilja behöver stärkas, enskilda behöver skapa en hemberedskap och förbereda sig inför en kris och ytterst krig. Aktörerna kan bidra till detta genom att utveckla arbetet med risk- och krisinformation till allmänheten.
  • Offentliga och privata aktörer behöver prioritera arbetet med informations- och cybersäkerhet samt säkerhetsskydd. De behöver arbeta systematiskt och riskbaserat med sitt informationssäkerhetsarbete utifrån beprövade standarder.
  • Aktörerna bör fokusera på prioriterade områden: energiförsörjning, livsmedel (inkl. dricksvatten), transporter, hälso- och sjukvård samt omsorg, finansiella tjänster, information och kommunikation, samt skydd och säkerhet.
  • Regeringen behöver se över och förtydliga ansvars- och ledningsstrukturer inom krisberedskapen och civilt försvar. MSB ser positivt på den utredning av detta som regeringen aviserat.
  • Aktörerna behöver prioritera både övergripande och mer detaljerad, konkret, beredskapsplanering. MSB har en central roll i detta arbete och kommer att fortsätta utveckla, driva och konkretisera den sammanhängande planeringen för krisberedskapen och civilt försvar.
  • Aktörernas planeringsunderlag, som till exempel risk- och sårbarhetsanalyser och erfarenhetsåterföring, behöver utvecklas. Det behövs för att möjliggöra att identifierade behov omsätts i verksamhetsplanering, i implementering av åtgärder och i uppföljning.
  • Samhällets förmåga att identifiera och möta påverkanskampanjer ökar, men behöver fortsätta utvecklas mot bakgrund av bland annat det kommande riksdagsvalet 2018.
  • Befolkningsskyddet och räddningstjänst under höjd beredskap behöver utvecklas – det handlar bland annat om utrymning och inkvartering under höjd beredskap. Den kommunala räddningstjänsten är inte dimensionerad att kunna hantera en situation med höjd beredskap och väpnat angrepp.
  • Tillgången till och utnyttjandet av säkra kommunikationer behöver utvecklas. Regeringen bör besluta om att realisera en ny kommunikationslösning som aktörerna ska ansluta sig till.

Nationell risk- och förmågebedömning 2018
Under året har Sverige utsatts för attentat och incidenter som inneburit stort lidande för människor och som utmanat säkerheten i viktiga...
Publikationsnummer:
MSB1221
 
 

Tidigare års uppdrag

Här hittar du tidigare års uppdrag

Publicerad: 2018-05-02 kl. 10:00 | Senast granskad:2018-05-09 kl. 13:07
Kontakt:
Magnus Winehav Magnus.Winehav@msb.se
Jim Kronhamn Jim.Kronhamn@msb.se