Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Frågor och svar om Krisberedskapsveckan

Tipsa om artikeln
Här finns svar på några vanliga frågor om Krisberedskapsveckan. En kampanj som MSB genomför tillsammans med bland andra Sveriges kommuner och som ska öka kunskapen om hur människor påverkas av och kan förbereda sig för samhällskriser och höjd beredskap, ytterst krig.

Hur håller jag mig uppdaterad om Krisberedskapsveckan?

Skicka ett mail till krisberedskapsveckan@msb.se för att anmäla dig till regelbundna utskick om det senaste i planeringen. Du kan också gå med i Facebookgruppen Krisberedskapsveckan. En sluten grupp för dig som arbetar med beredskapsfrågor eller kommunikation inom t ex kommun, länsstyrelse, organisation eller hos en privat aktör, och som vill arbeta praktiskt med kampanjen och dela med sig av idéer.

När genomförs Krisberedskapsveckan 2018?

Kampanjen Krisberedskapsveckan 2018 genomförs 28 maj-3 juni.

Vad kommer huvudbudskapet att bli i kampanjen 2018?

Huvudbudskapet blir: Vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner? Det budskapet togs fram 2017 och ska alltså återanvändas.

Kommer det att finnas material att ladda ner kostnadsfritt?

Ja, MSB kommer att ta fram kampanjmaterial och även återanvända en stor del av materialet för att förenkla hanteringen. Se allt material från 2017. 

Planerar MSB att ha en uppstartskonferens för bland annat kommunerna inför kampanjen 2018?

Ja. Den 22 mars, heldag i Stockholm, med möjlighet att följa via YouTube. Anmälan öppnar i december.

Kommunerna var huvudaktörer i kampanjen 2017. Hur blir deras roll 2018?

Kommunerna är fortsatt huvudaktörer i Krisberedskapsveckan eftersom de står närmast samhällsmedborgarna och har ett viktigt informationsansvar till sina invånare. Samtidigt är ambitionen med Krisberedskapsveckan att den ska involvera allt större delar av samhället, civilsamhället, centrala myndigheter, branschorganisationer och näringsliv.

Ska kommunerna och andra aktörer anmäla sig för att delta?

MSB har ännu inte bestämt om det blir något anmälningsförfarande.

MSB fick i februari 2017 ett regeringsuppdrag att ta fram ett nationellt informationsmaterial för att öka kunskapen hos allmänheten om hur man förbereder sig för kris, höjd beredskap och ytterst krig. Hur kommer regeringsuppdraget att påverka Krisberedskapsveckan?

  • Regeringsuppdraget stärker och kompletterar det arbete som redan pågår inom MSB för att förbättra myndigheternas kommunikation om hot, risker och beredskap till privatpersoner.
  • Regeringsuppdraget innebär att MSB i anslutning till Krisberedskapsveckan också kommer att distribuera ett tryckt informationsmaterial till samtliga hushåll.
  • MSB ska även stärka stödet till kommunerna i deras arbete med att öka kunskapen hos invånarna om kriser och höjd beredskap.

Hur kommer utskicket av broschyren att påverka kommunerna och andra lokala aktörer?

Regeringsuppdraget pekar på att informationen om krisberedskap behöver utvecklas på lokal nivå och även inkludera höjd beredskap. Broschyren skickas till alla 4,5 miljoner hushåll i maj och kommer att generera många frågor till aktörer på alla nivåer. Kommunerna behöver därför kunna hantera frågor som kommer via telefon, mejl och i sociala medier. MSB ser just nu över hur kommunerna kan få stöd i detta arbete, bland annat genom att erbjuda tydliga frågor och svar på detta sakområde och genom Guide för kommuners riskkommunikation, som är under utveckling.

MSB tittar även på att kunna hantera en stor mängd frågor på nationell nivå.

Hur kommer privatpersoners beredskap inför höjd beredskap att lyftas i kampanjen?

De rekommendationer vi ger i kampanjen om människors hemberedskap är samma rekommendationer som gäller för privatpersoner vid höjd beredskap och ytterst krig. Med anledning av regeringsuppdraget kommer kampanjen att inte bara lyfta konsekvenserna av fredstida kriser utan också exempelvis hur människor påverkas av och kan förbereda sig för höjd beredskap. Regeringen särskilt att informationen om höjd beredskap, krig och informationspåverkan behöver bli bättre.

I vår kommun har vi planerat att göra en egen broschyr om krisberedskap. Bör vi avvakta med det, med tanke på att det görs ett nationellt utskick i maj 2018?

MSB:s rekommendation är att inte göra ett samtidigt utskick med allmänna råd, då detaljer i budskapen kan skilja sig åt och därmed leda till förvirring och i förlängningen göra att förtroendet för det offentliga minskar. En god idé kan istället vara att på lokal nivå sprida kompletterande information om lokala hot och risker. Till informationen ska höra konkreta tips kring exempelvis värmestugor, lokala telefonnummer, hämtningsställen för vatten och frekvenser till den primära P4-kanalen. Använd Guide för kommuners riskkommunikation.

Hur samverkar MSB med andra aktörer i planeringen av Krisberedskapsveckan 2018?

Vi har satt ihop olika aktörer till en referensgrupp. Syftet är att alla ska kunna bidra med sakkunskap, synpunkter och informationsspridning om Krisberedskapsveckan 2018 och att vara bollplank vad gäller informationen i broschyr och kampanj. Kontakta gärna personer i gruppen för funderingar eller diskussioner om eget kampanjupplägg!
Referensgrupp krisberedskapsveckan 2018

Varför ligger Krisberedskapsveckan på våren? Blir inte effekten av kampanjen större om den genomförs under den mörkare årstiden med stormar och annat oväder?

Vår ansats är att lyfta hot, risker och sårbarheter som spänner över en betydligt bredare hotskala än väderrelaterade händelser. Från konsekvenserna av klimatförändringarna och pandemier till terrorangrepp i form av cyberattacker mot viktiga it-system, höjd beredskap och ytterst krig. Sådant som kan drabba vårt samhälle oavsett årstid. Att genomföra en kampanj då det förhoppningsvis även är lite värme och därmed mer inbjudande att ordna aktiviteter utomhus är ett annat skäl, precis som att utskicket till hushållen sker i maj 2018 och det därför är naturligt att förlägga veckan dit, just detta år.

Om riskkommunikation

Vad är riskkommunikation?

Kortfattat innebär riskkommunikation att hjälpa människor att öka deras förståelse för händelser som skulle kunna inträffa. En god riskkommunikation i kommunen är byggd på:

  • kända risker och hot som finns i närområdet
  • vad riskerna och hoten kan få för konsekvenser för individen och samhället
  • hur privatpersoner, ansvariga myndigheter och andra aktörer kan förbereda sig för att minimera konsekvenserna av en samhällskris

Vad menas med kommuners riskkommunikation?

Att med kommunens risk- och sårbarhetsanalys som grund informera de som bor, verkar och vistas i kommunen om den lokala riskbilden och om hur man kan förbereda sig för olika händelser.

Varför är det viktigt att informera om lokala risker?

Det är rimligt att alla människor ges möjlighet att ta ansvar och fatta välgrundade beslut om sitt eget agerande utifrån sina egna förutsättningar. Kunskap om hur den egna kommunen påverkas vid olika händelser och hur jag som invånare kan förbereda mig är grundläggande för att människor ska kunna ta ansvar och bidra till hanteringen av en händelse. Men en tredjedel av kommunerna kommunicerar inte identifierade hot och risker i sin RSA (Risk- och sårbarhetsanalys). Detta trots att regeringen är tydlig med att informationen måste lämnas till kommuninvånarna. Guide för kommuners riskkommunikation som är en satsning inom Krisberedskapsveckan ger tips och råd för hur kommunerna kan utveckla sin webbaserade riskkommunikation för att göra den mer tillgänglig för privatpersoner.

Är det inte en säkerhetsrisk att lägga ut kommunens RSA på webben?

MSB rekommenderar inte kommunerna att lägga ut hela RSA-dokumentet på webbplatsen. Skälen är flera. Framförallt är innehållet inte målgruppsanpassat och riskerar därför att bli tämligen obegripligt för det stora flertalet. Regeringen har också uttryckt att analyserna ska vara en källa till information till allmänheten, det vill säga kommunen gör egna avvägningar och bedömningar av vad man vill kommunicera. Den information MSB rekommenderar att kommunen publicerar ska vara praktisk och användbar för kommuninvånarna. Fokus ligger på konsekvenserna för människors vardag. Hur de kan förbereda sig och agera vid en specifik händelse.

Några exempel på önskvärd information på kommunens webbplats:

  • "Så påverkas barn- och äldreomsorgen vid ett långvarigt elavbrott"
  • "Här kommer kommunen att upprätta trygghetspunkter"
  • "Här kan du få information om kommunens webbplats går ner"

Människors oro och ansvar

Vad är anledningen till att MSB vill att människor ska förbereda sig på att kunna hantera  kriser och höjd beredskap?

Det finns inget specifikt hot som gör att MSB har startat kampanjen Krisberedskapsveckan. MSB har alltid arbetat med information om krisberedskap och hemberedskap. Men konsekvenserna av klimatförändringarna, terrorangrepp och det försämrade säkerhetspolitiska läget gör att många känner att vi lever i en orolig tid. Vår sårbarhet liksom våra möjligheter att kunna hantera olika hot är högt upp på agendan både hos politiker, privatpersoner och hos de som arbetar med krisberedskap. Det är viktigt att kommunicera till invånarna att vi alla, efter förmåga, har ansvar för att ha en beredskap för att kunna hantera olika händelser. Regeringen vill nu också att vi blir bättre på att informera om hur privatpersoner kan förbereda sig inför höjd beredskap och ytterst krig.

Vad har människor för ansvar för att förbereda sig inför kriser?

Alla människor har ett primärt ansvar för att skydda sitt eget liv och sin egendom. Det gäller även vid en samhällskris. Men det offentliga behöver ge privatpersoner verktyg för att de ska kunna ta sitt ansvar, exempelvis användbar information med konkreta råd och tips på hur människor kan förbereda sig och agera om något händer. Människors riskmedvetenhet, ansvarstagande och förmåga utgör grunden i krisberedskapen.

Hur ska vi bemöta människors oro?

Det är viktigt att visa att vi som arbetar med krisberedskap är medvetna om människors oro och att vi tar den på allvar. Människor behöver känna förtroende för att vi är medvetna om hoten och riskerna och att vi som myndigheter och andra samhällsaktörer har planer för hur vi ska agera om något händer. I grunden handlar det om att kommunicera och att erbjuda lättillgänglig och användbar information. Att lyssna och svara på frågor.

72 timmar

Hur förhåller sig Krisberedskapsveckan till kampanjer med budskapet 72 timmar?

Göteborgs stad driver sedan några år en kampanj i oktober som flera andra kommuner har hakat på. MSB har utvärderat den för att kunna använda goda erfarenheter och lärdomar i upplägget av Krisberedskapsveckan.

Varför rekommenderas just 72 timmars hemberedskap?

Rekommendationen att de som har möjlighet ska kunna klara behovet av bland annat mat och vatten i minst 72 timmar kommer ursprungligen från Nordamerika. Både USA och Kanada har använt 72-timmarsbudskapet i många år. Regeringen har lyft kampanjen i Kanada som ett exempel på hur man kan jobba med nationella kampanjer för att stärka människors krisberedskap. Poängen med budskapet är inte tidsaspekten - det går inte att ge några tidsgarantier under en samhällskris – utan att få människor att överhuvudtaget reflektera över sina egna möjligheter att hantera en vardag då samhällets service och tjänster inte fungerar som vi är vana vid.

Vad händer efter 72 timmar?

Det vet vi inte. Situationen efter de första tre dygnen vid en samhällskris kommer att se olika ut beroende på vad det är som har hänt och hur omfattande krisen är. Därför är det viktigt att rekommendationen följs av information om att det varken finns några garantier för när krisen är över eller när hjälpen kommer. Poängen med 72-timmarsrekommendationen är att få människor att reflektera över sina möjligheter att klara vardagen vid en samhällskris.

Tyskland har rekommenderat sin befolkning att ha mat och vatten för tio dagar. Varför har Sverige en annan rekommendation?

Vi bedömer att minst 72 timmar i dagsläget är en rimlig nivå utifrån människors riskmedvetenhet och kunskap. 


Olika aktörers roller i kampanjen

Varför är det kommunerna som är huvudaktörer under kampanjen?

Kommunerna står närmast människor och har ett stort ansvar för att kommunicera hot, risker och beredskap till invånarna. MSB målsättning är att guiden för kommuners riskkommunikation och kampanjen  ska underlätta för kommunerna att utveckla sin riskkommunikation. Försvarsutskottet har också lyft den lokala riskinformationen som särskilt viktig. 

Vad har MSB för roll under kampanjen?

MSB kommer att göra egna kommunikationsaktiviteter för att Krisberedskapsveckan ska uppmärksammas nationellt. MSB tar fram ett kampanjmaterial som är fritt att använda och kommer i samband med kampanjen 2018 att distribuera ett tryckt informationsmaterial om kriser, höjd beredskap och påverkanskampanjer till samtliga hushåll.

Vad har länsstyrelserna för roll under kampanjen?

Länsstyrelserna ska fungera som regionala ambassadörer för Krisberedsapsveckan, underlätta samordning och hjälpa till att sprida information om den. De ska också stödja kommunerna att utveckla sin lokala riskkommunikation.

Hur är frivilligorganisationerna involverade?

Vi rekommenderar kommunerna att ta stöd av både frivilligorganisationer, andra föreningar, företag och myndigheter i planering och genomförande av aktiviteter under Krisberedskapsveckan. Ju fler som säger samma sak vid samma tillfälle desto större genomslag. Införandet av en nationell krisberedskapsvecka ska ske stegvis och satsningen växa och utvecklas efterhand.

Välkommen med fler frågor till adressen nedan!


 

Publicerad: 2016-11-03 kl. 10:18 | Senast granskad:2017-10-19 kl. 11:32