Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Frågor och svar om Krisberedskapsveckan

Tipsa om artikeln
Här finns svar på några vanliga frågor om Krisberedskapsveckan. En kampanj som MSB startade 2017 tillsammans med kommunerna och som blir återkommande varje år.

När är kampanjen?

Nästa Krisberedskapsvecka genomförs 2018.

Ska kommunerna anmäla sig för att delta?

Nej, det behövs ingen anmälan för att som kommun vara med och genomföra aktiviteter.

MSB fick i februari 2017 ett regeringsuppdrag att ta fram ett nationellt informationsmaterial. Hur skiljer sig detta uppdrag med det arbete MSB redan gör?

Regeringsuppdraget stärker och kompletterar det arbete som pågår inom MSB för att förbättra myndigheternas kommunikation om hot, risker och beredskap till privatpersoner. MSB ska även stärka stödet till kommunerna i deras informationsutbyte. Regeringen lyfter också särskilt informationen om höjd beredskap och informationspåverkan. Uppdraget kan sannolikt innebära att någon form av tryckt material ska tas fram och distribueras till hushållen, men i så fall tidigast 2018.
Se regeringsuppdraget till MSB

Hur hänger civilt försvar och Krisberedskapsveckan ihop?
Kommer privatpersoners beredskap inför höjd beredskap att lyftas i kampanjen?

De rekommendationer vi ger i kampanjen om människors hemberedskap är samma rekommendationer som gäller för privatpersoner vid höjd beredskap.

Varför är det fokus på lokala risker och hur kommuninvånarna kan förbereda sig?

Det är rimligt att alla människor får möjligheten att ta ansvar och fatta välgrundade beslut om sitt eget agerande utifrån sina egna förutsättningar. Men en tredjedel av kommunerna kommunicerar inte identifierade hot och risker i sin RSA (Risk- och sårbarhetsanalys) överhuvudtaget. Detta trots att regeringen är tydlig med att informationen måste lämnas till kommuninvånarna. Därför är kunskapen låg hos människor vad gäller lokala hot och risker och om hur man förbereder sig inför en specifik händelse. Guiden för kommuners riskkommunikation är en satsning inom Krisberedskapsveckan för att göra informationen mer lättillgänglig för privatpersoner.

Är det inte en säkerhetsrisk att lägga ut kommunens RSA på webben?

MSB rekommenderar inte kommunerna att lägga ut hela RSA-dokumentet på webbplatsen. Skälen är flera. Framförallt är innehållet inte målgruppsanpassat och riskerar därför att bli tämligen obegripligt för det stora flertalet. Regeringen har också uttryckt att underlaget ska vara en källa till information till allmänheten, det vill säga kommunen gör egna avvägningar och bedömningar av vad man vill kommunicera. Den information MSB rekommenderar att kommunen publicerar ska vara praktisk och användbar för kommuninvånarna. Fokus ligger på konsekvenserna för människors vardag. Hur de kan förbereda sig och agera vid en specifik händelse.

Några exempel på önskvärd information:

  • "Så påverkas barn- och äldreomsorgen vid ett långvarigt elavbrott"
  • "Här kommer kommunen att upprätta trygghetspunkter"
  • "Här kan du få information om kommunens webbplats går ner"

Människors oro och ansvar

Vad är anledningen till att MSB vill att människor ska förbereda sig på att kunna hantera samhällskriser?

MSB har alltid arbetat med information om krisberedskap och hemberedskap. Det finns inget specifikt hot som gör att vi planerar en kampanj just nu. Men konsekvenserna av klimatförändringarna, pågående konflikter i världen och det säkerhetspolitiska läget gör att många känner att vi lever i en orolig tid. Därför är intresset ovanligt stort. Vår sårbarhet liksom våra möjligheter att kunna hantera olika hot är högt upp på agendan både hos politiker, privatpersoner och hos de som arbetar med krisberedskap. Det är också viktigt att kommunicera till medborgarna att vi alla måste ha en beredskap och att kommuner och andra aktörer kan ge dem den kunskap de behöver för att bättre klara en svår påfrestning på samhället.

Vad har människor för ansvar för att förbereda sig inför en samhällskris?

Alla människor har ett primärt ansvar för att skydda sitt eget liv och sin egendom. Det gäller även vid en samhällskris. Men det offentliga behöver ge privatpersoner verktyg för att de ska kunna ta sitt ansvar, exempelvis användbar information med konkreta råd och tips på hur människor kan förbereda sig och agera om något händer. Människors riskmedvetenhet, ansvarstagande och förmåga utgör grunden i krisberedskapen.

Hur ska vi bemöta oro från människor?

Det är viktigt att visa att vi som arbetar med krisberedskap är medvetna om människors oro och att vi tar den oron på allvar. Människor behöver känna förtroende för att vi är medvetna om hoten och riskerna och att vi har planer för hur vi ska agera om något händer. I grunden handlar det om att kommunicera och att erbjuda lättillgänglig och användbar information. Att lyssna och svara på frågor. En förberedd lista med tänkbara frågor och svar är bra. Även inför Krisberedskapsveckan.


72 timmar

Hur förhåller sig Krisberedskapsveckan till kampanjer med budskapet 72 timmar?

Göteborgs stad driver sedan några år en kampanj i oktober som flera andra kommuner har hakat på. MSB har utvärderat denför att kunna använda goda erfarenheter och lärdomar i upplägget av Krisberedskapsveckan.

Varför rekommenderas just 72 timmars hemberedskap?

Rekommendationen att de som har möjlighet ska kunna klara behovet av bland annat mat och vatten i minst 72 timmar kommer ursprungligen från Nordamerika. Både USA och Kanada har använt 72-timmarsbudskapet i många år. Regeringen har lyft kampanjen i Kanada som ett exempel på hur man kan jobba med nationella kampanjer för att stärka människors krisberedskap. Poängen med budskapet är inte tidsaspekten - det går inte att ge några tidsgarantier under en samhällskris – utan att få människor att överhuvudtaget reflektera över sina egna möjligheter att hantera en vardag då samhällets service och tjänster inte fungerar som vi är vana vid.

Vad händer efter 72 timmar?

Det vet vi inte. Situationen efter de första tre dygnen vid en samhällskris kommer att se olika ut beroende på vad det är som har hänt och hur omfattande krisen är. Därför är det viktigt att rekommendationen följs av information om att det varken finns några garantier för när krisen är över eller när hjälpen kommer. Poängen med 72-timmarsrekommendationen är att få människor att reflektera över sina möjligheter att klara vardagen vid en samhällskris.

Tyskland har rekommenderat sin befolkning att ha mat och vatten för tio dagar. Varför har Sverige en annan rekommendation?

Vi bedömer att minst 72 timmar i dagsläget är en rimlig nivå utifrån människors riskmedvetenhet och kunskap. 


Olika aktörers roller i kampanjen

Varför är det kommunerna som är huvudaktörer under kampanjen?

Kommunerna står närmast människor och har ett stort ansvar för att kommunicera hot, risker och beredskap till invånarna. MSB målsättning är att guiden för kommuners riskkommunikation och kampanjen  ska underlätta för kommunerna att utveckla sin riskkommunikation. Försvarsutskottet har också lyft den lokala och regionala riskinformationen som särskilt viktig. 

Vad har MSB för roll under kampanjen?

MSB kommer att göra egna kommunikationsaktiviteter för att kampanjen ska uppmärksammas nationellt. MSb har tagit fram kampanjmaterial som är fritt att använda.

Vad har länsstyrelserna för roll under kampanjen?

Länsstyrelserna ska fungera som regionala ambassadörer för kampanjen och hjälper till att sprida information om den. De ska också stödja kommunerna att utveckla sin lokala riskkommunikation.

Ta gärna kontakt med någon i referensgruppen för 2017 och diskutera det regionala och lokala arbetet med Krisberedskapsveckan!
Kontaktuppgifter för referensgruppen 2017

Hur är frivilligorganisationerna involverade?

Vi rekommenderar kommunerna att ta stöd av både frivilligorganisationer, andra föreningar, företag och myndigheter i planering och genomförande. Ju fler som säger samma sak vid samma tillfälle desto större genomslag. Införandet av en nationell krisberedskapsvecka ska ske stegvis och satsningen växa och utvecklas efterhand. I ett första steg och år ett av Krisberedskapsveckan har MSB valt att aktivt involvera ett antal kommuner och länsstyrelser i själva planeringen, liksom representant för en frivillig resursgrupp, FRG. Vi har också en särskild kommunikationsplan för att informera berörda, exempelvis frivilligorganisationer och myndigheter om Krisberedskapsveckan.

Välkommen med fler frågor till adressen nedan!

 

Publicerad: 2016-11-03 kl. 10:18 | Senast granskad:2017-06-05 kl. 11:22