Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

FAQ om Krisberedskapsveckan och broschyr till hushållen

Tipsa om artikeln
Svar på vanliga frågor om olika aktörers roll i Krisberedskapsveckan, genomförda och kommande kampanjveckor, MSB:s stöd till kommunerna och om broschyren "Om krisen eller kriget kommer".

NYTT!

När genomförs Krisberedskapsveckan 2019?

Vecka 19, 6-12 maj.  

Vad är nytt till Krisberedskapsveckan 2019?

I år innehåller kampanjen en aktivitet för unga 13 - 19 år som går att genomföra lokalt - vising av en katastroffilm med eftersnack om krisberedskap. Utöver det kommer MSB att annonsera i sociala medier för att nå målgruppen. Annonserna kan kampanjens deltagare också använda.

Vad innebär aktiviteten "filmvisning"? 

Kommunen bjuder in ungdomar från målgruppen 13 - 19 år till visning av en känd katastroffilm. Deltagarna kan vara medlemmar i en förening eller så är visingen en skolaktivitet. Efter filmen berättar krisberedskapsansvarig om vad en verklig kris kan innebära och hur kommunen jobbar vid en sådan. Föredraget tar också upp frågan om vad man som privatperson själv kan göra. I det sammanhanget är det dags att demonstrera krislådan och diskutera vad det är bra att ha i den. Träffen avslutas sedan med ett kris-quiz. Med sig från aktiviteten får deltagarna ett faktablad. Ytterligare ett alternativ är att dela ut broschyren Om krisen eller kriget kommer

Förslag på filmer, hur de beställs, kris-quizet, kostnad för filmvisning och faktablad presenteras i kampanjmanualen som finns klar vecka 13.

När finns kampanjmanual för Krisberedskapsveckan 2019 klar?

Manualen ska vara klar vecka 13. 

Är det möjligt att beställa en större upplaga av Om krisen eller kriget kommer?

Ja. Kommuner, länsstyrelser och frivilligorganisationer kan beställa max 400 exemplar. Det
är tänkt att broschyren kan användas som en kontaktskapare och delas ut vid olika kampanjaktiviteter.  
Beställ här!

Erbjuder MSB kampanjmaterial på andra språk än svenska?

Nej. Allt kampanjmaterial är på svenska. Broschyren Om krisen eller kriget kommer finns på 16 olika språk. Det är möjligt för en kommun, länsstyrelse eller frivilligorganisaiton att trycka upp en upplaga på annat språk än svenska. Är din organisation intresserad av det hör av dig till krisberedskapsveckan@msb.se.

Ska Krisberedskapsveckan byta namn?

Nej, kampanjen har kvar sitt namn. Vi vet att det tar tid att arbeta in och göra en kampanj känd. Dessutom hänger namnet nära samman med kampanjens målsättningar.

Hur får jag uppdateringar om planeringen?

Genom att anmäla dig till vårt nyhetsbrev och ha kontakt med projektgruppen via krisberedskapsveckan@msb.se.

När ska Krisberedskapsveckan genomföras 2020 - 2022?

Nästa år kampanjar vi vecka 20, 13 - 19 maj. År 2021 och 2022 genomförs den på hösten. Tidpunkt är inte bestämt ännu.  

Vilka förändringar blir det av kampanjen till 2020?

MSB tar fram nytt kampanjmaterial till 2020 eftersom MSB har ny grafisk profil från mars 2019. I samband med det ses målsättningar, budskap och målgrupper över. En extern referensgrupp ska bli delaktig i det arbetet.

Hur blir det med uppstartskonferensen inför Krisberedskapsveckan 2020?

Projektgruppen undersöker möjligheterna till att skapa regionala kampanjmöten i samarbete med länsstyrelserna istället för en uppstartskonferens.

Mer om kampanjen Krisberedskapsveckan

Har kampanjen en hashtag?

Ja, #Krisberedskapsveckan.

Varför ligger Krisberedskapsveckan på våren? Blir inte effekten av kampanjen större om den genomförs under den mörkare årstiden med oväder?

Vår ansats är att lyfta hot, risker och sårbarheter som spänner över en betydligt bredare hotskala än väderrelaterade händelser. Från konsekvenserna av klimatförändringarna och pandemier till terrorangrepp i form av cyberattacker mot viktiga it-system, höjd beredskap och ytterst krig. Sådant som kan drabba vårt samhälle oavsett årstid. År 2021 och 2022 ska kampanjen genomföras på hösten. 

Broschyren "Om krisen eller kriget kommer"

Var kan jag beställa broschyren? 

Privatpersoner kan beställa upp till 10 exemplar från MSB. Kommuner, länsstyrelser och frivilligorganisationer kan beställa max 400 exemplar.
Till publikationsservice på MSB.se

Vilken är broschyrens officiella hashtag? 

#omkrisochkrig eller #omkrisenellerkrigetkommer

Finns det digitala varianter av broschyren?

Ja, på dinsäkerhet.se finns broschyren som pdf.

Finns broschyren på flera språk? 

Ja, den kan laddas ner på minoritetsspråken som talas i Sverige samt på de vanligaste invandrarspråken. Broschyren finns alltså på: finska, jiddisch, meänkieli, romska, samiska, somaliska, engelska, spanska, franska, ryska, arabiska, dari, persiska och tigrinska. Alla versioner finns på dinsäkerhet.se.    

Mer om tillgänglighetsanpassning:

  • Pappersversionen av broschyren är skriven på lättare svenska.
  • Det finns inlästa versioner av broschyren på lättare svenska respektive lättare engelska. 
  • Broschyren finns också i punktskrift.

Erbjuder MSB tryckta versioner på andra språk? 

Nej. Behöver kommunen eller länsstyrelsen trycka upp någon av översättningarna kan de kontakta MSB på krisberedskapsveckan@msb.se

Vem gör vad i kampanjen - olika aktörer involverade

Varför är det kommunerna som är huvudaktörer under kampanjen?

Kommunerna står närmast människor och har ett stort ansvar för att kommunicera hot, risker och beredskap till invånarna. MSB målsättning är att guiden för kommuners riskkommunikation och kampanjen ska underlätta för kommunerna att utveckla sin riskkommunikation. Försvarsutskottet har också lyft den lokala riskinformationen som särskilt viktig. Samtidigt är ambitionen med Krisberedskapsveckan att den ska involvera allt större delar av samhället, civilsamhället, centrala myndigheter, branschorganisationer och näringsliv. Exakt hur det kommer att se ut planeras just nu.    

Vad har MSB för roll under kampanjen?

MSB gör egna kommunikationsaktiviteter för att Krisberedskapsveckan ska uppmärksammas nationellt. MSB tar fram ett kampanjmaterial som är fritt att använda. MSB annonserar också i sociala medier för målgruppen 13 - 19 år.

Vad har länsstyrelserna för roll under kampanjen?

Länsstyrelserna ska fungera som regionala ambassadörer för Krisberedsapsveckan, underlätta samordning och hjälpa till att sprida information om den. De ska också stödja kommunerna att utveckla sin lokala riskkommunikation.

Hur är frivilligorganisationerna involverade?

Vi rekommenderar kommunerna att ta stöd av både frivilligorganisationer, andra föreningar, företag och myndigheter i planering och genomförande av aktiviteter under Krisberedskapsveckan. Ju fler som säger samma sak vid samma tillfälle desto större genomslag. Införandet av en nationell krisberedskapsvecka ska ske stegvis och satsningen växa och utvecklas efterhand.

Skolmaterial

Finns det något utbildningsmaterial om krisberedskap? 

Ja, en illustrerad diskussionsduk (som ett spel), en Powerpointpresentation och en lärarhandledning. Det heter Krisberedskap - vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner? och riktar sig till ungdomar 12-16 år. Alla landets högstadieskolor fick det skickat till sig våren 2018. Har de inte kvar materialet kan det tryckas på nytt, se nästa fråga för att få tag i tryckfilen.

Går det att beställa skolmaterialet hos MSB?

Nej. MSB har inte tryckta exemplar i lager men det går bra att aktörer själv trycker materialet. Här finns tryckfilen på MSB:se/skola.   

Kan vem som helst använda skolmaterialet?

Det går att använda i alla sammanhang där en grupp människor vill dela erfarenheter och diskutera. Materialet har använts av allt från scoutkårer till bostadsrättsföreningar. 

Nya begrepp att kommunicera

Begrepp som höjd beredskap och civilt försvar hade inte kommunicerats på länge innan broschyren skickades ut. Många som idag arbetar med säkerhet och beredskap i exempelvis kommunerna, har aldrig aktivt hanterat dessa frågor. Hur ska vi kunna svara på frågor från allmänheten?

Regeringsuppdraget pekar på att informationen om krisberedskap behöver utvecklas på lokal nivå och även inkludera höjd beredskap. MSB har förberett ett stödpaket med svar om detta. 
Till stödpaketet 

Hur pratar vi om privatpersoners beredskap inför höjd beredskap?

De rekommendationer vi ger i kampanjen om människors hemberedskap är samma rekommendationer som gäller för privatpersoner vid höjd beredskap och ytterst krig. 

Om riskkommunikation

Vad är riskkommunikation?

Kortfattat innebär riskkommunikation att hjälpa människor att öka deras förståelse för händelser som skulle kunna inträffa. En god riskkommunikation i kommunen är byggd på:

  • kända risker och hot som finns i närområdet
  • vad riskerna och hoten kan få för konsekvenser för individen och samhället
  • hur privatpersoner, ansvariga myndigheter och andra aktörer kan förbereda sig för att minimera konsekvenserna av en samhällskris

Vad menas med kommuners riskkommunikation?

Att med kommunens risk- och sårbarhetsanalys som grund informera de som bor, verkar och vistas i kommunen om den lokala riskbilden och om hur man kan förbereda sig för olika händelser.

Varför är det viktigt att informera om lokala risker?

Vi vet från egna undersökningar att människors vill ha och behöver få lokalt utformad information. Det är rimligt att alla människor ges möjlighet att ta ansvar och fatta välgrundade beslut om sitt eget agerande utifrån sina egna förutsättningar. Kunskap om hur den egna kommunen påverkas vid olika händelser och hur jag som invånare kan förbereda mig är grundläggande för att människor ska kunna ta ansvar och bidra till hanteringen av en händelse. Men en tredjedel av kommunerna kommunicerar inte identifierade hot och risker i sin RSA (Risk- och sårbarhetsanalys). Detta trots att regeringen är tydlig med att informationen måste lämnas till kommuninvånarna. Guide för kommuners riskkommunikation som är en satsning inom Krisberedskapsveckan ger tips och råd för hur kommunerna kan utveckla sin webbaserade riskkommunikation för att göra den mer tillgänglig för privatpersoner.

Är det inte en säkerhetsrisk att lägga ut kommunens RSA på webben?

MSB rekommenderar inte kommunerna att lägga ut hela RSA-dokumentet på webbplatsen. Den riskinformation kommunen publicerar ska vara praktisk och användbar för kommuninvånarna. Fokus ligger på konsekvenserna för människors vardag. Hur de kan förbereda sig och agera vid en specifik händelse.

Några exempel på önskvärd information på kommunens webbplats:

  • "Så påverkas barn- och äldreomsorgen vid ett långvarigt elavbrott"
  • "Här kommer kommunen att upprätta trygghetspunkter"
  • "Här kan du få information om kommunens webbplats går ner"

Människors oro och ansvar

Varför vill MSB att människor ska kunna hantera kriser och höjd beredskap?

Det är Sveriges regering som har beslutat att denna information ska gå ut i broschyrform till privatpersoner, bland annat mot bakgrund av den återupptagna planeringen av civilt försvar och ett oförutsägbart säkerhetspolitiskt läge. MSB:s uppfattning är också att människor vill ha kunskap för att kunna ta ansvar och fatta egna välgrundade beslut. MSB har alltid haft som uppdrag att arbeta med information om krisberedskap och hemberedskap. Vi får många frågor om bland annat skyddsrum och vad Sverige gör vid en förhöjd hotbild. De allra flesta vill känna sig välinformerade. Det är därför viktigt att kommunicera till invånarna att vi alla, efter förmåga, har ansvar för att ha en beredskap för att kunna hantera olika händelser.

Är det inte risk att människor blir uppskrämda av dessa budskap?

MSB fick redan inför Krisberedskapsveckan 2017 frågor om det inte fanns risk för att vi skrämmer människor. Vi har gjort ett flertal olika utvärderingar och uppföljningar av kampanjeffekten och inte mött något som tyder på att den skapade överdriven rädsla eller oro. Tystnad är inget alternativ. Det skapar oro och misstänksamhet. Många människor har i dag en hyfsad bild av rådande världsläge och då är det viktigt att visa att ansvariga myndigheter tar sitt ansvar för att öka kunskapen om hur Sverige förhåller sig till detta och hur privatpersoner kan bli delaktiga i vår gemensamma säkerhet och beredskap.

Vad har människor för ansvar för att förbereda sig inför kriser?

Alla människor har ett primärt ansvar för att skydda sitt eget liv och sin egendom. Det gäller även vid en samhällskris. Men det offentliga behöver ge privatpersoner verktyg för att de ska kunna ta sitt ansvar, exempelvis användbar information med konkreta råd och tips på hur människor kan förbereda sig och agera om något händer. Människors riskmedvetenhet, ansvarstagande och förmåga utgör grunden i krisberedskapen.

Hur ska vi bemöta människors oro?

Det är viktigt att visa att vi som arbetar med krisberedskap är medvetna om människors oro och att vi tar den på allvar. Människor behöver känna förtroende för att vi är medvetna om hoten och riskerna och att vi som myndigheter och andra samhällsaktörer har planer för hur vi ska agera om något händer. I grunden handlar det om att kommunicera och att erbjuda lättillgänglig och användbar information. Att lyssna och svara på frågor.

72 timmar, en vecka, längre? 

Hur förhåller sig Krisberedskapsveckan till kampanjer med budskapet 72 timmar?

Göteborgs stad driver sedan några år en kampanj i oktober som flera andra kommuner har hakat på. MSB har utvärderat den för att kunna använda goda erfarenheter och lärdomar i upplägget av Krisberedskapsveckan. Poängen är inte tidsaspekten - det går inte att ge några tidsgarantier under en samhällskris – utan att få människor att överhuvudtaget reflektera över sina egna möjligheter att hantera en vardag då samhällets service och tjänster inte fungerar som vi är vana vid.

Hur ser MSB på försvarsberedningens förslag om att privatpersoner bör kunna klara sig en vecka utan samhällets stöd vid en samhällskris?

Vi tycker det är bra som en inriktning. Människor vill ha en inriktning och det bör vi kunna ge dem. Liksom med 72-timmarsrekommendationen för privatpersoner så vill vi inte låsa fast oss vid ett tidsperspektiv. Vi har varit noga med att tala om minst 72 timmar eller ”en tid” eftersom vi ser en risk med att människor låser sig för mycket vid tidsaspekten. Under en kris är det svårt att ge några tidsgarantier, det är bland annat beroende av vad som har hänt och hur många som är drabbade. Samtidigt tycker vi det är rimligt att sträcka ut rekommendationen. Våra undersökningar visar att de flesta uppskattar att man inte har några större problem att klara sig i tre dygn. Det kan ju också vara så att de verkligt allvarliga konsekvenserna av exempelvis ett omfattande elavbrott uppstår först efter några dagar och då är det bra att ha beredskap för att klara sig och sina näras viktigaste behov en något längre tid.

Vad händer efter 72 timmar/en vecka?

Det vet vi inte. Situationen efter de första dygnen vid en samhällskris kommer att se olika ut beroende på vad det är som har hänt och hur omfattande krisen är. Därför är det viktigt att rekommendationen följs av information om att det varken finns några garantier för när krisen är över eller när hjälpen kommer. Poängen är att få människor att reflektera över sina möjligheter att klara vardagen vid en samhällskris.

Välkommen med fler frågor till adressen nedan!


 

  

Publicerad: 2016-11-03 kl. 10:18 | Senast granskad:2019-03-15 kl. 16:13