Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Kommunal krisberedskap

Tipsa om artikeln
Kommunerna har en viktig roll i samhällets krisberedskap - ju bättre kommunerna är på att hantera kriser, desto bättre blir hela samhället på att hantera kriser. Det ligger därför i såväl kommunernas som statens intresse att den kommunala krisberedskapen utvecklas.

Kommunerna har det geografiska områdesansvaret på lokal nivå vilket innebär att de ska verka för att samverkan och samordning kommer till stånd med aktörer inom kommunen före, under och efter extraordinära händelser. I uppgiften ligger också att samordna information till allmänheten under sådana händelser. Kommunerna äger och driver även egen samhällsviktig verksamhet.

Krisberedskapen berör stora delar av kommunens organisation och spänner över flera lagstiftningsområden. En viktig grund för kommunernas krisberedskap är de uppgifter som framgår av lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH).

I Överenskommelse om kommunernas krisberedskap som tecknats mellan MSB och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) preciseras mål och ersättning för kommunernas uppgifter enligt LEH.

Överenskommelse kommunernas krisberedskap (pdf, nytt fönster)

Anvisningar för statliga ersättningar

Inför mandatperioden 2014-2018 har MSB arbetat för ökad systematik i de processer som ligger till grund för kommunernas arbete med att utveckla krisberedskapen. Staten försöker även stimulera samverkan över kommungränserna så att utvecklingen av krisberedskapen regionalt och lokalt ska stärkas.

Ett systematiskt arbete med krisberedskap bör ta sin utgångspunkt i kommunernas ordinarie planerings- och uppföljningsprocesser och kan beskrivas i följande delar för en mandatperiod i dess helhet eller för ett enskilt budgetår:

  1. Identifiera risker/brister i förmågor samt behov av åtgärder
  2. Planera och fatta besluta om åtgärder
  3. Genomföra åtgärder
  4. Följa upp genomförda åtgärder och utveckling av förmåga

Flera kommuner väljer att integrera arbetet med krisberedskap genom att ta ett samlat grepp om t.ex. olyckor och kriser (integrera krisberedskapsarbetet med uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor) eller det som ofta benämns trygghet och säkerhet, vilket även inbegriper frågor såsom brottsförebyggande arbete och folkhälsoarbete.

MSB ser mycket positivt på att kommuner arbetar bredare med sina risker och åtgärder eftersom detta kan skapa synergier i arbetet och ökat engagemang vilket leder till bättre förmågor. Ur ett krisberedskapsperspektiv är det dock viktigt att förberedelserna för sällanhändelser (kriser) inte blir bortprioriterade framför vardagshändelser (olyckor m.m.) vid ett sådant angreppssätt och att kommunerna säkerställer att de fullföljer sina skyldigheter enligt lag.

Läs mer

Ta ett samlat grepp - om trygghet och säkerhet (SKL:s webbplats)

Se bildspel om kommunernas krisberedskap - uppföljningsarbetet


Publicerad: 2009-10-26 kl. 15:22 | Senast granskad:2015-09-07 kl. 09:13
Kontakt:
Therese Wikström Therese.Wikstrom@msb.se
Malin Uppvall Malin.Uppvall@msb.se