Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Kommunal krisberedskap

Tipsa om artikeln
Kommunerna, länsstyrelserna och MSB ska arbeta tillsammans för att öka samhällets krisberedskap på lokal nivå. Det handlar om att förebygga eller förbereda för att kunna hantera extraordinära händelser - omfattande och svåra händelser som allvarligt kan påverka kommunens verksamhet.
Fakta

Kommunens uppgifter och ansvar för att stärka krisberedskapen och civilt försvar finns i lagar, förordningar och i de överenskommelser som slutits mellan MSB och Sveriges kommuner och landsting (SKL).

 

I Överenskommelsen om kommunernas krisberedskap 2019-2022 beskrivs kommunens uppgifter samt den ersättning och stöd kommunen får eller kommer att få från statliga myndigheter.

Här finner du en kortfattad och översiktlig beskrivning av kommunernas uppgifter och länkar till befintligt stöd.  

Kommunens uppgifter enligt överenskommelsen

Kommunen har uppgifter att

  1. Göra risk- och sårbarhetsanalyser
  2. Planera
  3. Utöva geografiskt områdesansvar
  4. Utbilda och öva
  5. Rapportera

Länsstyrelserna ger stöd till kommunerna i metoder och till exempel i att samråda kring regionala riskanalyser. MSB utvecklar olika stödmaterial och vägledningar som kommer att publiceras på denna webbsida när de blir klara.

1. Risk- och sårbarhetsanalys

Kommunen ska

  • analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa, hur de kan påverka den egna verksamheten och sammanställa en risk- och sårbarhetsanalys.
  • utifrån analysen genomföra åtgärder för att öka förmågan att bedriva samhällsviktig verksamhet och hantera extraordinära händelser.
  • efter en inträffad kris utvärdera kommunens hantering

Befintligt stöd

Om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser

Om metoder för att göra risk- och sårbarhetsanalyser

 

2. Planering

Kommunen ska ta fram   Beslutas av  Senast datum
Ett styrdokument med mål och inriktning för arbetet, om styrning, process för risk- och sårbarhetsanalys, ambitioner i geografiskt områdesansvar samt om planering
Kommunfullmäktige    31 dec under  mandatperiodens första år
Ett reglemente för krisledningsnämnden
Kommunfullmäktige   31 dec under  mandatperiodens första år
Vilka uppgifter kommundirektören ska ha i förberedande arbete och vid krisledning
Kommunstyrelsen    Anges i instruktion för kommundirektören
En plan för hantering av extraordinära händelser om organisering, samverkan och ledning för att uppnå inriktning och samordning och om lokaler och teknisk utrustning
Lägst kommundirektören    31 dec under mandatperiodens första år
En utbildnings- och övningsplan
Lägst kommundirektören    31 dec under mandatperiodens första år

 

Kommunen bör planera för

  • personella och materiella resurser, exempel: resursinventering, identifiering av möjliga förstärkningsresurser, samt planering för att ta emot förstärkningsresurser
  • specifika funktioner, exempel: krisstöd
  • specifika händelser, exempel: värmebölja, skogsbrand eller oljeutsläpp
  • kontinuitet för kommunens samhällsviktiga verksamheter

Befintligt stöd i arbetet

Förstärkningsresurser som kommunen kan efterfråga från MSB

Kurser i krisstöd för kommunmedborgare

Läs mer om olika typer av händelser som naturolyckor

Vägledningar i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet

 

3. Geografiskt områdesansvar

Kommunen ska i förberedande arbete

  • ge aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område möjlighet att samverka för att uppnå samordning av förberedelser
  • samverka med närliggande kommuner och relevanta aktörer utanför det egna geografiska området
  • säkerställa att Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls

Kommunen ska vid en extraordinär händelse

  • kunna stå värd för en inriktnings- och samordningsfunktion (ISF)
  • ta initiativ till att en samlad lägesbild tas fram
  • verka för att information till allmänheten samordnas

Befintligt stöd i arbetet

Läs generell information om inriktnings- och samordningsfunktion i Vägledning för gemensamma former för samverkan och ledning

Läs om anläggningar för utomhusvarningssystemet som används för att sända VMA

Läs om studier i kriskommunikation

   

4. Utbildning och övning

Kommunen ska

  • ha en regelbundet utbildad och övad krisorganisation, inklusive till exempel beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk försörjning och krisstöd
  • genomföra och utvärdera minst två övningar under en mandatperiod
  • kommunens krisledningsnämnd och tjänstemannaledning ska övas minst en gång per mandatperiod
  • om möjlighet ges delta i samverkansövningar på regional eller nationell nivå

Befintligt stöd i arbetet

Öva enkelt - stöd i att planera, genomföra och utvärdera övningar

Se planerade övningar i nationell övningskalender

Hitta kurser och utbildningar som MSB anordnar

    

5. Rapportering

Kommunen ska

  • ha förmåga att ta emot och dela information med stöd av den teknik och metodik som används för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, till exempel WIS och Rakel.
  • ha förmåga att ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse

Befintligt stöd i arbetet

Läs mer om WIS - webbaserat nationellt informationssystem

Läs mer om Rakel - nationella radiokommunikationssystemet

Läs generellt om informationsdelning och samlade lägesbilder i utbildningsmaterialet om gemensamma grunder

Publicerad: 2009-10-26 kl. 15:22 | Senast granskad:2018-10-16 kl. 08:44
Kontakt:
Daniel Holmberg Daniel.Holmberg@msb.se