Msb.se - Kommunal krisberedskap
Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Kommunal krisberedskap

Tipsa om artikeln
Kommunerna har en viktig roll i samhällets krisberedskap - ju bättre kommunerna är på att hantera kriser, desto bättre blir hela samhället på att hantera kriser.

Kommunen har ansvar för att bedriva sin verksamhet både i vardag, kris samt under höjd beredskap. De har också det geografiska områdesansvaret på lokal nivå. Det innebär att de ska verka för att samverkan och samordning kommer till stånd med aktörer inom kommunen och samordna information till allmänheten. Kommunerna äger och driver även egen samhällsviktig verksamhet.

Kommunens uppgifter finns i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). De finns även preciserat i övernskommelser mellan MSB och SKL.

Planeringsprocessen

Ett systematiskt arbete med krisberedskap bör ta sin utgångspunkt i kommunernas ordinarie planerings- och uppföljningsprocesser och kan delas upp i fyra delar.

1. Identifiera risker/brister i förmågor samt behov av åtgärder

Kommunen ska fastställa och rapportera en risk- och sårbarhetsanalys senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunalfullmäktige.

MSB ger ut föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser där det finns bestämmelser om hur en analys ska rapporteras. De ger även stöd i att fastställa vilka åtgärder som behövs.

Läs om risk- och sårbarhetsanalys för kommuner

2. Planera och fatta besluta om åtgärder

Kommunen ska enligt överenskommelsen om kommunernas krisberedskap ta fram ett styrdokument med en plan för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden och hur kommunen ska hantera en kris.

Styrdokumentet ska utgå ifrån de behov som identifierats i kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Den kan även innehålla andra behov som ni har identifierat, till exempel när ni har utvärderat övningar eller inträffade händelser.

Styrdokumentet ska antas av kommunen under mandatperiodens första år (nästa gång 2019) och ange en inriktning för kommunens arbete. Eftersom planeringen bör samordnas med andra aktörer, grannkommuner, länsstyrelsen, företag och frivilligorganisationer är det bra att ta med dem tidigt i arbetet.

Det kan till exempel ingå:

  • en beskrivning av åtgärder
  • en beskrivning av hur ersättningen som beskrivs i överenskommelsen ska användas, särskilt samverkansersättningen,
  • en övnings- och utbildningsplan
  • en plan för att hantera extraordinära händelser: hur krisledning leder, samordnar och samverkar och säkerställer samband samt vilka lokaler och teknisk utrustning som finns

Kommunen avgör vem som beslutar

Respektive kommun avgör vilken instans som beslutar om styrdokumentet. I det fall det är kommunfullmäktige som antar styrdokumentet bör kommunstyrelsen eller de olika förvaltningarna årligen kunna fatta beslut om mer konkreta åtgärder samt ge uppdrag och delegera vem som gör vad. På så sätt blir arbetet med konkreta åtgärder både flexibelt och tydligt.

Finansiering

Kommunen ska själv finansiera huvuddelen av de åtgärder som bedöms nödvändiga för att stärka krisberedskapen och därmed bidra till att åstadkomma trygghet och säkerhet för de invånare som bor eller vistas i kommunen.

Kommuner får statlig ersättning från anslag 2:4 Krisberedskap för att utföra vissa uppgifter inom krisberedskap och civilt försvar.

Läs om ersättning för kommuner för arbete med krisberedskap och civilt försvar i överenskommelser mellan MSB och SKL samt om anvisningar för statlig ersättning

3. Genomföra åtgärder

Kommunen genomför åtgärder utifrån sin risk-och sårbarhetsanalys som till exempel övning, utbildning och investeringar för att minska sårbarheten i samhällsviktig verksamhet.

Gemensamma grunder för samverkan och ledning innehåller sätt att arbeta och tänka som är bra att alla som arbetar med krisberedskap bör känna till.

Här finns länkar till annan användbar information som kan underlätta i arbetet med att genomföra åtgärder:

4. Följ upp genomförda åtgärder

Kommunen ska löpande följa upp de åtgärder som har genomförts med utgångspunkt i det beslutade styrdokumentet. Kommunen ska även årligen, den 15 februari, redovisa till länsstyrelsen hur de genomförda åtgärderna har påverkat krisberedskapen. Uppföljningen kan leda till att nya brister och behov identifieras och leda till att planeringen revideras.

Vid sidan av kommunens eget ansvar att följa upp och utvärdera den egna verksamheten är det länsstyrelsen som i första hand ansvarar för att följa upp kommunens arbete med uppgifterna enligt LEH. Länsstyrelsen gör en bedömning av kommunens arbete och återkopplar sina slutsatser till kommunen.

Länsstyrelsen ska enligt sin instruktion även rapportera till MSB vilka beredskapsförberedelser som kommunerna har vidtagit och redovisa en bedömning av effekten av förberedelserna. MSB följer via länsstyrelserna upp de medel som betalas ut till kommunerna och gör en bedömning av de effekter som genomförda åtgärder får på krisberedskapen på en övergripande nivå.

Se bildspel om kommunernas krisberedskap – uppföljningsarbetet

En beskrivning av uppföljningsprocessen

Indikatorer för bedömning kommunens generella krisberedskap

Publicerad: 2009-10-26 kl. 15:22 | Senast granskad:2018-05-22 kl. 13:40
Kontakt:
Daniel Holmberg Daniel.Holmberg@msb.se