Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Kommuner och anslag 2:4

Tipsa om artikeln
Kommuner får statlig ersättning från anslag 2:4 Krisberedskap för att utföra vissa uppgifter inom krisberedskapssystemet.

MSB och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknade 2013 en överenskommelse om kommunernas krisberedskap. Överenskommelsen gäller perioden 2014-2018.

Överenskommelsen reglerar ersättningen för de uppgifter som kommunerna har enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH).

Överenskommelsen innehåller målbeskrivningar för hur uppgifterna ska genomföras. Dessutom finns riktlinjer för hur verksamhet och ersättning ska följas upp. Dessa har sedan preciserats i en processbeskrivning. MSB har även tagit fram anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas.

Till processbeskrivningen för riktlinjer för uppföljning

Till anvisningarna om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Det arbete som kommunerna genomför med stöd av den statliga ersättningen ska bidra till att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet samt stärka förmågan att hantera extraordinära händelser. Därigenom ska de även ha en grundläggande förmåga till civilt försvar.

Ersättningen ska komplettera de medel som kommunerna själva avsätter till krisberedskap och inte täcka samtliga kostnader för kommunernas krisberedskap. Kommunerna ska med stöd av ersättningen från staten utföra vissa uppgifter.

Uppgifter

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap preciserar vilka uppgifter i LEH som kommunerna ska uppfylla under perioden 2014-2018.

  • risk- och sårbarhetsanalyser
  • planering
  • geografiskt områdesansvar
  • utbildning och övning
  • rapportering
  • höjd beredskap

Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser regleras i särskilda föreskrifter.

Läs mer om föreskrifterna för arbetet

Styrdokument för kommunernas arbete med krisberedskap

En nyhet i överenskommelsen är att kommunerna under första året av mandatperioden ska upprätta ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. Styrdokumentet ska innehålla:

  • En beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet.
  • En beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i överenskommelsen, samt hur ersättningen ska användas.
  • En övnings- och utbildningsplan för mandatperioden.
  • En plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser.

Ersättning och fördelning

Statlig ersättning för kommunal krisberedskap

Ersättningen utgår från 5 kap 1 § i lagen. Den innebär att staten ska ersätta kommunerna för kostnader för förberedande uppgifter som de utför enligt 2 och 3 kap. För att vara berättigad ersättning ska den finansierade verksamheten vara till nytta för sådana mycket omfattande och svåra extraordinära händelser som allvarligt kan påverkan kommunens verksamhet. Finansierade åtgärder ska således avse krisberedskap och inte säkerhetsarbete av mer generell karaktär.

Vid sidan av kommunernas egen uppföljning är det länsstyrelserna som ansvarar för att följa upp kommunernas arbete med uppgifterna i lagen.

Ersättningen betalas årligen ut till kommunerna senast den 30 juni för innevarande verksamhetsår och fördelas i enlighet med den överenskommelse som MSB slöt med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) år 2013. Ersättningen räknas upp årligen med konsumentprisindex (KPI) och består av fyra delar:

  1. Grundbelopp för en funktion för samordning av kommunens uppgifter i krisberedskapssystemet
    Ersättning för samordning av kommunens uppgifter enligt LEH.
  2. Ersättning för utomhusvarning
    Ersättning för kostnader för drift, test och underhåll av VMA-anläggningar.
  3. Verksamhetsersättning
    Ersättning för genomförande av planering, risk- och sårbarhetsanalyser, övningar m.m.
  4. Samverkansersättning
    Ersättning för att stimulera samverkan med andra aktörer.

Uppföljning

Vid sidan av kommunernas eget ansvar att följa upp och utvärdera den egna verksamheten är det länsstyrelserna som i första hand ansvarar för att följa upp kommunernas arbete med uppgifterna i lagen. MSB följer även via länsstyrelserna upp de medel som betalas ut till kommunerna och gör en bedömning av de effekter som genomförda åtgärder får på krisberedskapen på en övergripande nivå. Detta beskrivs mer ingående i Processbeskrivning för uppföljning av kommunernas krisberedskap.

Till processbeskrivningen

Underlag från de årliga uppföljningarna av kommunernas åtaganden enligt LEH sammanställs även i rapporten om Anslag 2:4 Krisberedskap – uppföljning 2015 och inriktning 2017.

Till rapporten med uppföljning 2015 och inriktning 2017

Reducerad ersättning

Ersättningen är en riktad ersättning för vissa uppgifter som kommunerna ska utföra enligt lagen. Länsstyrelserna har möjlighet att till MSB föreslå att den statliga ersättningen till en specifik kommun ska reduceras. Följande principer ligger till grund för en sådan bedömning:

En del av ersättningen kan reduceras eller falla bort

  • om en kommun inte fullgör de förberedande uppgifter lagstiftningen kräver
  • om ersättningen finansierar annan verksamhet än sådan verksamhet som kan kopplas till uppgifterna i lagen eller kommunöverenskommelsen

Läs mer om vilka regler som gäller för den statliga ersättningen
 
I bilagan finns även en lista med exempel på kostnader som kan/inte kan redovisas mot ersättningen.

Stöd för ledningsplatser

Utöver den statliga ersättningen enligt lagen om extraordinära händelser finns det även möjlighet för kommunerna att söka medel från MSB som ska täcka en del kostnader förknippade med utrusning av kommunernas ledningsplatser. Även dessa medel utbetalas från anslag 2:4 Krisberedskap, men andra villkor och finansieringsprinciper gäller för en sådan ersättning. Om kommunen vill söka stöd för en del av sina kostnader för ledningsplatser, observera att resterande del ska finansieras av kommunen själv och inte av den statliga ersättningen för extraordinära händelser.

Läs mer om hur du ansöker om stöd till kommunala ledningsplatser 

Publicerad: 2012-07-10 kl. 09:51 | Senast granskad:2017-05-18 kl. 11:01
Kontakt:
Therese Wikström Therese.Wikstrom@msb.se
Malin Uppvall Malin.Uppvall@msb.se

Utlysning 2018

Anslag 2:4 Krisberedskap

Sista ansökningsdag är 29 september 2017.

Hämta inbjudan och mallar här