Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Klotter

Anlagd brand i skolor

Tipsa om artikeln
Hälften av alla skolbränder är anlagda, det är den vanligaste enskilda orsaken vid brand i skolbyggnader. Bränder anläggs både i skolbyggnaden och på byggnadens utsida.
Under 2011 genomförde MSB en studie av hur olika kommuner jobbar mot anlagda skolbränder. Drygt 30 räddningstjänstkommuner intervjuades och resultatet från dessa intervjuer finns sammanställt i rapporen "Studie om kommunernas arbete mot skolbränder" under "Läs mer" här på sidan.
 
Skolbränder uppskattas kosta samhället minst 300 miljoner kronor varje år. Den typen av bränder är dessutom bara en del av hela problemet med anlagd brand. Trots problemets omfattning saknas identifierad gärningsman i 90 % av fallen.
  

Antal skolbränder

De senaste åren har antalet skolbränder legat på en hög nivå, men från 2010 har antalet minskat. Den största orsaken till detta är att antalet anlagda bränder har minskat i storstadsregionerna.
Under 2012 bedömde räddningstjänsten att 161 av bränderna var anlagda ( ca 45 % av bränderna). Detta är en minskning med drygt en tredjedel från 2008 års toppnotering då räddningstjänsten bedömde att 270 bränder var anlagda.

Genomförd forskning

Brandskyddsföreningen Sverige arbetar för minskat antal anlagda bränder och har tillsammans med MSB och flera andra intressenter genomfört en särskild forskningssatsning om anlagd brand.

Läs mer om forskningen om anlagd brand

Erfarenheter

Ett mönster som går att se vid anlagda skolbränder är att de ofta inträffar på skolor som tidigare haft andra problem. Det kan vara otrivsel eller problem med skadegörelse. Det brukar inte börja med att den första yttringen är en brand i skolan.

Generella skaderapporter kan visa att något är i görningen. De kan också användas för att få skolan att förstå att de har problem, flera skolor anses mörka problemen. Anläggningar sker kvällstid och nycklar är ibland på drift.

Det går att påverka både individer och grupper. Många kommuner kan berätta om hur en bred samverkan inom kommunen och ett stort engagemang från skolan kan leda till en förbättrad situation.

Vad kan man göra?

Undervisning om brandskydd i alla stadier kan minska problemen, där ingår regelbundna övningar. I högre stadier sker koppling till lag och rätt. Vänta inte till något händer.

Ta tecken på skadegörelse på allvar. Ingrip så snart oro eller skadegörelse börjar – ofta blir det värre och övergår till bränningar. Det behövs system för att rapportera alla former av skador. Värdera skador i pengar, det kan visa på lönsamhet i att öka skydd eller agera på annat sätt.

Brand i skolor är också ett arbetsmiljöproblem vilket kan lyftas fram. Kraven på utrymningslarm ställs enligt AFS. Arbetsmiljöverket har en temasida om arbetsmiljö i skolan.

Läs mer om Arbetsmiljöverkets arbete i skolan

Med teknik kan vindar med låga tak brandförstärkas. Larm och sprinkler kan installeras och bodar av trä kan flyttas. Skolor är svåra att försäkra och en del bolag har villkor på det tekniska skyddet.

Det finns även en del saker man kan göra i den yttre miljön som kan försämra möjligheterna till att anlägga en brand ostörd, till exempel se till så det finns ordentlig belysning och att man håller buskar och häckar låga.

Frågor om organisation, utbildning, systematiskt brandskyddsarbete är viktiga. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har en handbok om brandskydd i offentliga lokaler.

Publicerad: 2009-10-30 kl. 12:11
Kontakt: Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete