Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Fyrverkeri

FAQ - vanliga frågor och svar

Tipsa om artikeln
På denna sida publicerar vi vanliga frågor och svar om brandfarliga och explosiva varor.

ATEX

1. Ska man kräva klassningsplan vid handläggning av tillståndsärende för brandfarlig vara?

Svar: Ja. Klassningsplanen är en viktig del i skyddet mot brand och explosion. I undantagsfall kan klassningsplan redovisas vid senare tillfälle, t.ex. avsyning.

2. Finns det något lagstöd för placering av EX-skylten?

Svar: Det är de klassade zonerna som ska vara uppmärkta med EX-skylten. I utrymmen eller områden med många zoner skyltar man ibland vid entrén till dessa områden - i dessa fall är kan det vara lämpligt att samtidigt presentera en klassningsplan så att man tydligt ser var zonerna finns.

3. Vilka verksamheter behöver klassningsplan?

Svar: Enbart yrkesmässig, men oberoende av tillståndsplikt. Svetskärror och dylikt behöver det inte.

4. Behövs klassningsplan för gasolflaskor?

Svar: Klassningsplan behövs inte vid förvaring av oanslutna gasolflaskor med tätpropp.

5. Behövs klassningsplan även vid förvaring av brandfarlig vätska i slutna kärl?

Svar: Det behövs vanligtvis inte, men beroende av typ av vätska och kärl samt typ av hantering kan det vara nödvändigt, exempelvis vid hantering av brandfarliga vätskor med flampunkt under 30 °C i bräckliga kärl i pallager.

6. Behövs klassningsplan endast för vätskor med flampunkt under 30 °C?

Svar: Oftast, men om andra vätskor värms upp till temperaturer högre än 5 °C under sin flampunkt så behövs klassningsplan även för dem.

7. Varifrån kommer kraven på klassningsplan?

Svar: Kraven kommer från ATEX användardirektiv. Direktivet finns genomfört i svensk lagstiftning bland annat genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (tidigare Räddningsverkets) föreskrifter (SRVFS 2004:7) om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor.


Brandfarlig vara

8. Behöver man avsyna om man tillför E85 vid en bensinstation, eller är det en mindre förändring?

Svar: Ja, man bör avsyna. E85 är en annan typ av brandfarlig vara, som vanligen ställer högre krav på den utrustning som används.

9. Om man är under mängd för tillståndsplikt, ska man då lägga ihop brandfarlig gas och brandfarlig vätska?

Svar: Nej.

10. Vilken är den termiska tändpunkten för bensin?

Svar: Eftersom bensin inte är en enhetlig produkt och sammansättningen varierar kan den ligga mellan 280 °C och 480 °C. Om man vet bensintyp och leverantör bör leverantören tillfrågas för mer exakta uppgifter.

11. För en aktör som har verksamhet i hela landet i ett stort antal kommuner kan det upplevas som besvärande att olika kommuner ger tillstånd för samma sak med olika giltighetstider. Är det inte på sin plats med lite samordning?

Svar: Naturligtvis är samordning att rekommendera men varje kommun beslutar själv i varje enskilt tillståndsärende hur lång giltighetstiden ska vara.


El

12. Hur ofta görs elbesiktning?

Svar: "Anläggningens innehavare avgör intervall" enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter, med försäkringsbolagen kan också ställa krav.

13. Borde inte någon från Elsäkerhetsverket bedöma ett elbesiktningsprotokoll? Hur vet vi att den som gör en kontroll är kompetent?

Svar: Anmärkningar i protokollet kan ge en fingervisning om kompetensen hos den som utfört besiktningen. Är man osäker kan man be att få se dokumentation som styrker besiktningsmannens kompetens. Han eller hon kan till exempel vara auktoriserad av Elektriska nämnden.

14. Finns det några krav på auktorisation eller certifiering av personer som tar fram klassningsplaner eller utför besiktning av elinstallationer i klassade zoner?

Svar: Nej
 

Explosiva varor

15. Med tanke på avstånden i handboken, hur kraftigt är dynamit i jämförelse med trotyl?

Svar: Trotyl är kraftigare än dynamit. Avståndstabellernas värden för riskgrupp 1.1 bygger på effekten av trotyl. Därför kan man anse sig vara "på den säkra sidan" om man tillämpar avstånden vid förvaring av dynamit. Skillnaden är dock inte så stor och de här avstånden brukar tillämpas generellt vid förvaring av olika sprängämnen i riskgrupp 1.1. Svartkrut i riskgrupp 1.1 är emellertid betydligt svagare och för detta finns därför en egen tabell i handboken. Kom ihåg att avstånden i tabellen baseras på effekten av trotyl på ett öppet fält utan några hinder. Om det finns någon form av naturligt skydd, t ex berg eller tät skog så kan avståndet minskas (se handboken).

16. Vilken riskgrupp hamnar stenspräckare i?

Svar: Riskgrupp 1.3 eller 1.4, samhanteringsgrupp C. I transportförpackning kan klassificeringen 1.4S förekomma.

17. Varför är vi så tuffa med kraven på att man ska vara 18 år för att få köpa fyrverkerier medan man för nödraketer kan få hantera dessa ute i båten?

Svar: Man måste vara 18 år för att få köpa nödraketer hos en återförsäljare. Däremot måste även en minderårig få använda pyroteknisk nödutrustning i en nödsituation. Användning av pyroteknisk nödutrustning, livräddningsutrustning och brandsläckningsutrustning är därför tillåten i nödsituationer även för den som är under 18 år. Bestämmelsen finns i MSBFS 2016:3, 3 kap. 4 §.

18. Hur ska märkningen inne i en förpackning se ut?

Svar: Innerförpackningar för explosiva ämnen, blandningar och föremål ska vara märkta enligt EU-förordning nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP-förordningen). 

19. Kan ett ämne som lagras bli explosivt?

Svar: Ja, t.ex. fuktad pikrinsyra om den torkar under lagringen.

20. Hur är det med transport mellan förråd och försäljningsstället? Räknas det som transport inom anläggning?

Svar: Endast om den görs inom ett inhägnat område eller inne i en butikslokal. Så fort den går ut på allmän väg är det en transport av farligt gods utom anläggning.

21. Vem kan hjälpa oss att identifiera okända produkter som kan komma in med båtar från andra länder, märkningen kan vara obefintlig eller på något konstigt språk?

Svar: I första hand polisen. MSB kan guida.

22. Vad har ett patronerat sprängämne för klassificering?

Svar: Riskgrupp 1.1. Begärlighetsgrad A

23. Kan vem som helst ta sprängkort? Görs någon kontroll av brottsbelastning i likhet med vid tillståndsprövningar?

Svar: Ett sprängkort är ett utbildningsbevis och inget tillstånd att hantera sprängämnen. För att få ett sprängkort krävs både en teoretisk utbildning och minst ett års praktik inom sprängarbete. I vissa fall kan någon form av kontroller ha gjorts av arbetsgivaren under praktiktiden men det finns inga regler som kräver det.

24. Hur stora stenar kan man spräcka med stenspräckare?

Svar: 4-8 m3 med de största (75 g)


Fyrverkerier

25. Hur kan man veta att en fyrverkeripjäs är godkänd enligt den nya märkningen (CE)?

Svar: Den ska vara CE-märkt på fyrverkeripjäsen eller på en ”lapp” som sitter på fyrverkeripjäsen.

26. Kommer vi i kommunerna i kontakt med fyrverkerier som är klassificerade i riskgrupp 1.1. och 1.2?

Svar: Det är inte så vanligt men det kan finnas handlare i kommunen som har 1.1 och 1.2. produkter och då är det ni som handlägger dessa ärenden.

27. Kan vi i kommunen begränsa var man får sälja fyrverkerier?

Svar: Nej, inte enligt LBE, om kraven enligt lagstiftningen är uppfyllda.

28. Hur mycket fyrverkerier får man köra utan att det räknas som transport av farligt gods?

Svar: Som privatperson finns det ingen begränsning enligt transport av farligt gods men man får inte förvara mer än 5 kg i hemmet utan tillstånd.  Som verksamhetsutövare gäller lagen om transport av farligt gods fullt ut.

29. Hur stort förråd måste en butik ha för att kunna ta emot reklamationer?

Svar: Det finns ingen regel som bestämmer detta. En butik kan dock endast ta emot så mycket som man har tillstånd att förvara.

30. Man får ha 100 kg på förvaringsplatsen men man får ha mer om man har burar. Måste burarna stå inne i förrådet?

Svar: Regeln gäller endast vid förvaring vid eller i anslutning till försäljningsställe. Högst 100 kg i riskgrupp 1.3 och 1.4 samt upp till 10 kg svartkrut i riskgrupp 1.1 får förvaras utan avstånd till skyddsobjekt. Större mängder kan medges om varorna hindras från att spridas vid antändning med t ex burar. Burarna måste stå inne i förrådet och övriga krav på förvaring gäller fortfarande. Regeln finns i 9 kap. 34 § i MSBFS 2016:3.

31. Vad är det för nytta med förvaring i burar om burarna står inne i ett stängt förråd?

Svar: Effekterna hindras från att spridas vid eventuell antändning.

32. Hur stor mängd fyrverkerier får man ha vid försäljningsdisk?

Svar: Mängden ska inte vara större än att människor som vistas utanför lokalen där försäljningen äger rum har ett tillfredsställande skydd. Bestämmelsen finns i 9 kap. 35 § MSBFS 2016:3.

33. Kan vi villkora mängd vid försäljningsdisk?

Svar: Ja, om det bedöms nödvändigt för att uppfylla skyddskravet för människor som vistas utanför försäljningslokalen enligt 9 kap. 35 § MSBFS 2016:3.

34. Är det acceptabelt att stå utanför en butik i en container och sälja fyrverkerier om man har avtal med butiken att ta emot reklamationer?

Svar: Ja.

35. Är det MSB som ger tillstånd till import av fyrverkerier?

Svar: Ja.


Föreskrifter

36. Kommer föreskriften om hantering av brandfarlig vätska att revideras? Det behövs.

Svar: Ja, arbetet att revidera SÄIFS 2000:2 pågår. Föreskrifterna hänger dessutom samman med föreskrifterna om försäljningsställen och bensinstationshandboken vilket behöver beaktas i revisionsarbetet.

37. När MSB reviderar tillståndsföreskriften för brandfarlig vara, kommer tillståndstabellen också att ändras?

Svar: Nya föreskrifter omtillstånd för hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSBFS 2013:3, gäller sedan 1 oktober 2013. Tabellen har ändrats i de nya reglerna.


Föreståndare

38. Vem beslutar om föreståndarens lämplighet när det gäller godkännande av föreståndare för explosiva varor?

Svar: Det är tillståndsmyndigheten (kommunen) som tar beslutet om godkännande efter att ha gjort en prövning av föreståndarens lämplighet. Det finns en samrådsskyldighet vid handläggning av tillståndsärenden i 14 § förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor. MSB och berörd kommun ska samråda med varandra samt med eventuella andra berörda myndigheter och polisen innan tillstånd meddelas om det inte finns omständigheter som gör det onödigt. Tillståndsmyndigheten bestämmer själv om samråd ska genomföras eller inte. Om det råder osäkerhet i bedömningen av en föreståndare ska kommunen samråda med polisen och MSB. Det kan vara bra att samråda med polisen på orten som ofta har god personkännedom.

39. Vem ska pröva frågan om godkännande av föreståndare till ett ärende som polisen redan gett tillstånd till?

Svar: Det ska kommunen göra.

40. Kommer MSB att ta fram några allmänna råd beträffande bedömning av föreståndare? Har MSB planer på att ge ut tydligare riktlinjer eller föreskrifter för kompetenskraven på en föreståndare?

Svar: Det finns ingen plan på det i dagsläget, men vi är medvetna om att efterfrågan finns.

41. Är föreståndarens närvaro vid avsyning ett måste?

Svar: Nej, det är verksamhetsutövaren som ska vara representerad. Verksamhetsutövaren kan dock representeras av föreståndaren.

42. Vad finns det för kunskapskrav vid försäljning av fyrverkerier? Den utbildning som finns inom branschen är dålig, vad ska vi ställa för krav?

Svar: Det finns inga direkta krav på att ha genomgått fyrverkerigrossisternas utbildning, men det kan vara ett kvitto på kompetens. Sökanden måste kunna presentera någon form av bevis på sin kompetens. Vid tveksamheter finns alltid möjlighet till samråd med MSB eller någon annan kommun.

43. Är det befogat att göra en lämplighetsprövning av föreståndare för fyrverkeriförsäljning? Jag har fått svaret från MSB att det inte behövs.

Svar: En bedömning av föreståndarens lämplighet ska alltid göras. Vilka eventuella brottsliga meriter hos sökanden som leder till diskvalificering måste värderas i varje enskilt fall utifrån mängden och begärlighetsgraden av de explosiva varor som ansökan gäller. I en del fall kan det vara omotiverat, till exempel om det gäller förnyelse av ett tillstånd där sökanden är känd och tidigare har skött sig väl.

44. I lagen ingen skillnad på föreståndare angående brandfarliga och explosiva varor varför ska bara föreståndare för explosiva varor godkännas

Svar: Lagstiftarens intention är att myndigheterna ska ha en jämförelsevis större kontroll över hanteringen av explosiva varor och de personer som ska utföra detta. Anledningen är att man bedömer detta som nödvändigt för att kunna uppfylla lagens syften.
Det var likadant i den gamla lagen.

45. Måste en privatperson som ska spränga ha ett sprängkort?

Svar: En privatperson som ska spränga åt sig själv behöver inte något sprängkort. Han behöver dock bevisa att han har lämplig kompetens att hantera sprängämnen för att beviljas tillstånd till användning, förvaring och överföring av sprängämnena. Ett sprängkort är då ett bra bevis på att man har de kunskaper som behövs. Sprängkortet är däremot inte ett krav enligt några regler, det är ett bevis på en lämplig utbildning.

Vid sprängarbeten ska en sprängarbas utses. Sprängarbasen ska ha dokumenterad teoretisk kunskap om sprängning (motsvarande kraven för sprängkort) och minst ett års praktik från sprängarbeten (AFS 2007:1 6 §). Det är alltså inte tvunget att ha ett sprängkort om man på annat sätt kan visa att man har den teoretiska kunskapen. De allra flesta skaffar förstås sprängkortet som är en bra och allmänt accepterad dokumentation av kunskaperna.

46. När ställs kraven på en föreståndare för brandfarlig vara? Vid tillståndsgivning eller tillsyn?

Svar: För tillståndspliktig verksamhet ska det finnas föreståndare innan den brandfarliga varan tas in i anläggningen. Föreståndaren ska vara anmäld till tillsynsmyndigheten.


Förvaring av explosiv vara

47. Finns det tidsgräns för hur länge en transport får stå innan det räknas som förvaring?

Svar: Finns ingen tidsgräns angiven i regelverket vilket är ett problem då en del försöker utnyttja detta. Det måste framgå tydligt att det bara rör sig om en tillfällig mellanlagring i väntan på vidare transport. Man ska kunna se att det finns en slutdestination för godset.

48. En del sprängare säger att det är svårt att få tag på godkända förråd, vet ni mer om det?

Svar: Detta var ett problem under hösten 2011 då en av MSB meddelad dispens att använda förråd godkända enligt äldre bestämmelser upphörde den 31/12 2011 och många sprängare var sent ute med att skaffa nya eller uppgradera sina förråd. Under senare år har vi inte fått några signaler om att det skulle vara svårt att få tag i förråd som uppfyller kraven för förvaring av explosiva varor.

49. Är en sprängkista godkänd för förvaring av explosiva varor i begärlighetsgrad B?

Svar: Sprängkistan i sig är byggd med tillräckligt tjockt material, men låset uppfyller vanligtvis inte kraven i föreskrifterna för explosiva varor i begärlighetsgrad B. Begärlighetsgrad B ska ha ett lås med skyddsnivå lägst motsvarande SS 3492. Är kravet på låset uppfyllt bör sprängkistan accepteras som förråd till explosiva varor i begärlighetsgrad B.

50. Vilka krav gäller för förvaring av stenspräckare?

Svar: För stenspräckarpatroner utan tändare gäller kraven för förvaring av explosiva varor i begärlighetsgrad C enligt MSBFS 2016:3, 9 kap.
För stenspräckarpatroner med monterade tändare och för lösa tändare till stenspräckare gäller kraven för förvaring av explosiva varor i begärlighetsgrad B enligt MSBFS 2016:3, 9 kap.

51. Vem utfärdar bevis på förråden?

Svar: Leverantören om man köper ett färdigt förråd. Om en sökande vill bygga ett eget förråd ligger bevisbördan hos denne.

52. När är det krav på bokföring av explosiva varor i ett förråd?

Svar: Kravet på bokföring gäller sprängämnen, sprängkapslar eller detonerande stubin. Innehavet i varje enskilt förråd ska bokföras.

Den som hanterar identitetsmärkta explosiva varor för civilt bruk (sprängämnen, tändmedel, krut) ska dessutom föra register över varorna enligt bestämmelserna i 7 kap. MSBFS 2016:3. Detta registerhållningskrav gäller verksamhetens samlade innehav, inte innehållet i varje enskilt förråd.

53. När ska man ha tillstånd för förvaring av stenspräckare?

Svar: Alltid, från minsta mängd.


Samråd

54. Behövs samråd för hetarbeten för verksamheter som har tillstånd enligt gamla LBE?

Svar: Om de har generellt undantag så bör det gälla så länge tillståndet gäller. Sedan är det upp till verksamhetsutövaren att avgöra om samråd krävs.

55. Ska kommunen samråda med fastighetsägaren då tillstånd till försäljning av explosiva varor t.ex. fyrverkerier prövas?

Svar: Nej. Tillstånd till försäljning av explosiva varor prövas enligt LBE. Där föreskrivs inget samråd med fastighetsägaren. Det är sökandens ansvar att skaffa fastighetsägarens tillåtelse att hantera explosiva varor i lokalerna.


Tillstånd

56. Hur resonerar man när det gäller tillfälliga verksamheter typ marknader som har gasolanläggningar? Här kan man ju inte ge några 10-års tillstånd?

Svar: Man kan ge tillstånd för så lång tid som verksamheten förväntas pågå.

57. Måsta man skicka mottagningsbevis?

Svar: Ja, lagen säger det. Dock inte LBE utan lagen om tjänster på den inre marknaden (SFS 2009:1079).

58. Måste mottagningsbevis vara skriftligt?

Svar: Bestämmelsen om mottagningsbevis kommer från lagen om tjänster på den inre marknaden (SFS 2009:1079). Där står inte uttryckt att ett sådant måste vara skriftligt men det står att mottagningsbevis ska sändas till sökanden när en fullständig ansökan har inkommit. ”Sändas” kan väl tolkas som att det ska vara skriftligt. Det går bra att sända mottagningsbeviset med e-post. Om det skulle uppstå en tvist är det svårt att visa att mottagningsbevis skickats om det gjorts muntligt.

59. Hur är det med tillståndsplikten för förvaring av PU, är det från 10 st?

Svar: Det krävs tillstånd för förvaring av mer än 10 st. Tillståndsplikten gäller alltså för 11 st eller fler.

60. När privat industri tillverkar till försvarsmakten, vem ger tillstånd och vem tillsynar?

Svar: Privat industri med tillverkning av explosiva varor hamnar hos MSB, både tillstånd och tillsyn. Detta gäller oavsett åt vem företaget levererar. Underhåll av produkter åt FM hamnar hos MSB. Eventuell hantering av brandfarlig vara vid dessa företag prövas hos kommunen. Ett civilt företag som tillverkar åt FM är civilt.

61. Har ni exempel på när man kan återkalla ett beslut

Svar: om man har större förvaring än tillståndet gäller för och inte gör något åt det.

62. I ett tillstånd räcker det med att det bara står att det får förvaras pyrotekniska artiklar eller måste man skriva i vilken riskgrupp varorna tillhör?

Svar: Riskgruppen bör alltid anges annars får man utgå från att det är 1.1.

63. Kan man söka tillstånd till enbart förvaring av explosiv vara?

Svar: Ja, om man redan har tillstånd till användning eller försäljning.

64. Är avsyning inte nödvändig om man bara bytt ut en cistern?

Svar: Oftast inte men det bör bedömas från fall till fall. Om sökanden kan visa protokoll från installationskontroll utförd av ackrediterat kontrollorgan kan detta oftast ersätta avsyningen.

65. Finns det krav på att MSB ska underrätta kommunerna om tillstånd för hantering av explosiva varor som MSB ger?

Svar: Nej, det finns inte i lagen men vi brukar alltid skicka kopior av tillståndsbeslut för kännedom till både polisen och räddningstjänsten på orten.

66. Måste den som säljer explosiva varor notera vem som köper?

Svar: Ja, om det är identitetsmärkta explosiva varor för civilt bruk (gäller sprängämnen, tändmedel och krut) som överlåts måste säljaren notera köparens och eventuell transportörs namn och adress samt varornas identitetsnummer. Reglerna för detta finns i 7 kap. MSBFS 2016:3.

För alla överlåtelser av explosiva varor av något slag gäller att säljaren måste kontrollera att köparen får ta emot varorna, d v s att de tillstånd som eventuellt krävs finns, innan de överlåts. Denna regel finns i 15 § LBE.

67. Ska polisen eller kommunen att ge tillstånd för t.ex. fyrverkeri och sprängningsarbeten? Polisen brukar ge tillstånd vid tillfälliga arrangemang för till exempel fyrverkeri och sprängningsarbeten. Jag tror de gör det med stöd av ordningslagen. Kommer det att vara kvar så, eller är det också kommunernas uppgift?

Svar: Enligt propositionstexten (s.65) anser regeringen att det saknades tillräckligt underlag för att göra ändringar i ordningslagen som det var föreslaget i utredningen. Dessa delar kommer alltså enligt propositionen att ligga kvar i ordningslagen, vilket gör att det fortfarande är polisen som ska avgöra dessa frågor.


Tillsyn

68. Vem ska utföra tillsyn över de tillståndsärenden som polismyndigheten tidigare har beslutat?

Svar: Kommunen ska utföra tillsyn över de tillståndsärenden som polismyndigheten tidigare har beslutat i.


Överföring av explosiv vara

69. Vem är det som ska ha överföringstillstånd?

Svar: Mottagaren av de explosiva varorna.

70. Varför finns överföringstillstånd, det tillför ju inget? Vad är syftet med överföringstillstånd? OM man har förvaring och/eller handel måste man ju också fylla på?

Svar: Det härstammar från ett EU-direktiv och det är kontrollaspekten man är ute efter. Att myndigheterna ska veta var i samhället explosiva varor kan finnas.

71. Vem ska ge tillstånd för lossning av explosiv vara. Polisen säger att de har brukat göra det?

Svar: Det är polisen. Lossning av explosiv vara omfattas av bestämmelserna för transport av farligt gods och påverkas därför inte av förändringar i LBE.

72. Är överföring generellt eller måste det specificeras?

Svar: Det ska specificeras om det är till förråd och/eller arbetsplats. I övrigt är det inte specificerat till någon geografisk plats.

73. När någon söker tillstånd för en gränsöverskridande överföring av explosiva varor, tar MSB då över prövningen av förvaringstillståndet på samma sätt som vid tillverkning av explosiva varor?

Svar: Nej, MSB tar bara över tillståndsprövning för annan hantering som sker i anslutning till tillverkning, bearbetning, behandling, destruktion, underhåll och återvinning. Se lagen 18§ punkt 1 och 2.

Publicerad: 2010-04-29 kl. 13:52 | Senast granskad:2016-09-01 kl. 15:41
Kontakt:
David Gårsjö David.Garsjo@msb.se