Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Räddningstjänstinformation om E85

Tipsa om artikeln
E85 har andra fysikaliska egenskaper än bensin och kräver därför delvis andra metoder vid släckning av bränder.

Risker vid släckning

SP har genomfört undersökning av brandförlopp vid spillbrand under en bränsletank med E85. Viktiga slutsatser från dessa försök är:
  • En spillbrand under en bränsletank med E85 kan, under ogynnsamma temperaturförhållanden och brandpåverkan, leda till antändning inne i tanken, kortvariga flammor och vissa stänk av brinnande bränsle. Samma förutsättningar kan även finnas för bensin. Detta kan innebära en viss risk för till exempel insatspersonal som befinner sig alldeles i bilens närområde, men påverkar sannolikt inte den totala riskbilden av en personbilsbrand.
Vid insatser mot bilbränder ska räddningstjänstpersonalen ha komplett beklädnad med fullgod personlig skyddsutrustning omfattande larmställ, tryckluftsapparat med andningsskydd, samt säkert släckvatten. Är man klädd och utrustad på detta sätt så har man minimerat risken att skadas i samband med insatser där E85-fordon brinner.
 
Läs mer i SP:s rapporter.

Hur mycket besvärligare är det att släcka bränder med E85?

Vid etanolinblandning ökar skumnedbrytningen jämfört med ren bensin beroende på att etanolen är vattenlöslig och således bryter ner skumblåsor, speciellt om skummet "dyker" ner i bränslet vid påföringen.
 
Vid lägre etanolinblandningar tycks inte gelbildningen från skummet vara tillräcklig för att skydda resterande skum utan spädningseffekten tycks vara den viktigaste. Vattnet från det nedbrutna skummet bidrar alltså till att späda ut etanolen i bensinen och successivt avtar således bränslets aggressivitet. Denna effekt är speciellt tydlig vid släckning av mindre spillbränder, bilbränder, säkring av spillytor med mera.
 
Ur effektivitetssynpunkt är användning av detergentskumvätskor inte något problem för många brandscenarier. Normalt sett har man tillgång till ett eller två mellanskumrör på varje släckbil med ett flöde på vardera ca 200 l/min, vilket innebär en rejäl överkapacitet vid till exempel en bilbrand.
 
Även om bensinen i fordonet innehåller 5-10 % etanol eller MTBE kommer inte detta att vara något större problem med tanke på den begränsade bränslemängden.
 
Vid ett större utflöde av ren etanol, till exempel från en etanoldriven buss, kan man sannolikt räkna med en viss effektivitetsförsämring med detergentskum eftersom släckningen i detta fall till stor del kommer att bero på utspädning av bränslet.
 
När det gäller miljöaspekterna av skumanvändning bör man alltid överväga vad som ger minst totalskada i varje enskilt fall. För ytterligare information, läs SRV-Aktuellt 2-2003 "basutrustning för släckning av spillbrand efter tankbils- eller järnvägsolycka". 

Skumsläckning av bensin med etanolinblandning

SP har på uppdrag av dåvarande Räddningsverket tagit fram rapporten "Skumsläckning av bensin med etanolinblandning". I sammanfattningen av rapporten lyfter man fram några egenskaper som har stor betydelse för en lyckad släckning.
 
Om samtliga faktorer och erhållna resultat vägs ihop kan man konstatera att det primärt finns tre viktiga aspekter att beakta för att nå så effektiv släckning som möjligt vid en inblandning av upp till ca 10 % etanol i bensinen:
  • Använd 3 % skuminblandning, men räkna med behov av ökad påföringshastighet, speciellt om inte en mjuk påföring kan åstadkommas (för basutrustningen med en given flödeskapacitet innebär detta en reducering av maximala ytan som kan släckas).
  • Använd skumutrustning som ger ett bra skumtal och ett stabilt skum (undvik skumutrustning som är "icke-aspirerande", till exempel dimstrålrör, etc).
  • Använd mjuk skumpåföring (reducerar behovet av ökad påföringshastighet). 

Tidningsartikel om E85

I Sirenen nr 1 2008, sidan 8,  finns en artikel om E85: "Riskerna med E85 mindre än befarat". Riskerna med miljöbränslet Etanol E85 är inte så stora som befarats. Trots att E85 kan innehålla upp till 86 % etanol beter det sig mer som bensin än den betydligt "brandfarligare" etanolen.
 

ETANKFIRE

Cisternbränder med polära produkter är mycket svårsläckta. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) har samlat ett kunskapsmaterial om detta som man kallar ”ETANKFIRE”.
 
Läs mer om ETANKFIRE
 
Läs även om Brandprov med etanolbränsle via menyn.
Publicerad: 2009-11-10 kl. 11:20 | Senast granskad:2015-09-18 kl. 13:38
Kontakt:
Ingela Hellberg Ingela.Hellberg@msb.se