Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Lokal motståndskraft mot radikalisering

Tipsa om artikeln
Krisberedskap har traditionellt förknippats med offentliga aktörers beredskap inför exempelvis översvämningar, stormar och skogsbränder. Numera omfattar krisberedskapen även social oro och radikalisering. Dessutom förväntas flera andra aktörer – däribland civilsamhället – bidra till att stärka samhällets krishanteringsförmåga. I projektet undersöks hur aktörer på det lokala planet kan samverka för att förbättra motstråndskraften mot radikalisering.
Fakta
Projekttitel
Lokal resiliens mot radikalisering och våldsbejakande extremism – från ett krisberedskapsperspektiv
 
Projektansvarig forskare
Malin Eklund Wimelius, Umeå universitet
 
Utförare
Umeå universitet
 

Projekttid
2016-2020

 
Kontakt

Kontakt MSB
Lotta Nyman, lotta.nyman@msb.se

 

Många upplever att radikalisering och religiös våldsbejakade extremism kräver brådskande åtgärder. Det saknas dock tydlig vägledning för hur olika aktörer ska arbeta. Mycket av det pågående arbetet i Sverige utgår från en nationell nivå. Flera av åtgärderna utgår ifrån ett preventivt och brottsbekämpande perspektiv. Det finns ett stort behov av studier som tar ett tydligt lokalt perspektiv. Att skapa motståndskraft mot radikalisering handlar inte enbart om brottsprevention utan också om att öka lokalsamhällets motståndskraft mot negativa processer genom att främja demokrati och mänskliga rättigheter.

Att förstå lokal motståndskraft

Projektets syfte är att utifrån ett krisberedskapsperspektiv förstå lokal motståndskraft för att motverka radikalisering och religiös våldsbejakande extremism. Vårt fokus är radikaliserade miljöer, civilsamhälle och lokala offentliga aktörer; av särskilt intresse är interaktionen dem emellan.

Projektets mål är att utgöra en viktig kunskapskälla när kommuner i sitt risk- och sårbarhetsarbete arbetar med hotet från våldsbejakande extremism. Kommuners arbete sker i stor utsträckning genom samverkan med andra aktörer som socialtjänst, lokal polis, hälso-sjukvård och skola, dessa utgör därför också viktiga målgrupper. Slutligen är olika aktörer i civilsamhället också självklara målgrupper för projektets resultat.

Tre delstudier

Projektet omfattar tre delstudier som utgår från varsin forskningsfråga 1) Hur kan radikalisering kopplad till religiös extremism analytiskt förstås, och hur kan motståndskraft i en kontext av radikalisering förklaras? 2) Hur upplever civilsamhällets aktörer radikaliseringsproblematiken och vilka processer finns för att skapa motståndskraft? 3) Vilka former för dialog behövs för att stärka samverkan mellan offentliga aktörer på lokal nivå och civilsamhället?

Tillsammans utgör de tre studierna en grund för praktisk kunskapsöverföring till olika aktörer med relevans för samhällsskydd och beredskap.

Projekttid

Projektet startade i juli 2016 och avslutas i juni 2019.

Publicerad: 2016-11-28 kl. 10:52
Kontakt:
Johan Berglund Johan.Berglund@msb.se
Sök forskning