Msb.se - Totalförsvar
Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Totalförsvar

Totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar.

Militärt försvar

Det militära försvaret består av Försvarsmakten inklusive Hemvärnet samt ett antal andra myndigheter som har till huvuduppgift att stödja det militära försvaret. Försvarsmakten försvarar vårt territorium och våra gränser.

Civilt försvar

Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Civilt försvar är det arbete som görs av statliga myndigheter, kommuner, landsting och regioner, privata företag och frivilligorganisationer. Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och att exempelvis sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig. Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten.

Planering för att återuppta det civila försvaret

Med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde har planeringen för höjd beredskap (civilt försvar) återupptagits. Den 10 december 2015 beslutade regeringen om planeringsansvisningar för det civila försvaret. Beslutet innebar att de så kallade bevakningsansvariga myndigheterna på central och regional åter ska återuppta planeringen för sin beredskap inom ramen för det civila försvaret.

Kommuner och landsting ska också arbeta med civilt försvar i enlighet med gällande överenskommelser med staten.

Strukturer och processer som används inom krisberedskapen bör så långt möjligt även användas i planeringen av det civila försvaret.

Mer information om regeringens proposition Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar 2016-2020 (prop. 2014/15:109), beslutade planeringsanvisningar samt information om utvecklingen inom totalförsvaret.

Regeringens beslut om återupptagen totalförsvarsplanering
Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar 2016-2020

Regeringen om utveckling av ett modernt totalförsvar

En sammanhängande planering för totalförsvaret

Den 10 juni 2016 lämnade Försvarsmakten och MSB sin uppdragsredovisning till regeringen om en sammanhängande planering för att utveckla och stärka totalförsvaret. Med målbilden år 2020 föreslås en inriktning och aktiviteter för hur förmågan ska öka inför och under höjd beredskap.

MSB:s och Försvarsmaktens redovisning av regeringsuppdrag om sammanhängande planering (missiv)

Bilaga 1: Rapporten "Sverige kommer att möta utmaningarna - gemensamma grunder (grundsyn) för en sammanhängande planering för totalförsvaret"

Bilaga 2: Gemensamma aktiviteter för civila och militära aktörer

Bilaga 3: Om uppdraget

Den 11 maj 2017 beslutade regeringen att uppdra åt MSB och Försvarsmakten att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret fram till och med 2020.

Uppdrag till Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret

Om totalförsvar

Totalförsvar består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar). Totalförsvar den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.

Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Vid höjd beredskap kan delar av eller hela totalförsvaret mobiliseras. Om Sverige är i krig råder högsta beredskap. Om Sverige är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är orsakade av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap.

Detta beslut får även avse en viss del av landet eller en viss verksamhet. Vid höjd beredskap, eller efter särskilt beslut av regeringen eller Försvarsmakten, ska hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna inta hemvärnsberedskap. Vid höjd beredskap kan delar av eller hela totalförsvaret mobiliseras.

Om beredskapen skulle höjas kommer ett antal åtgärder att behöva vidtas och vissa lagar och förordningar träder i kraft. Mer information framgår av förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap.

Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap

Lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap

 

Om Civilt försvar

Civilt försvar är en verksamhet inte en organisation. Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Civilt försvaret är därmed inte en organisation. Verksamheten bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer.

Målet för det civila försvaret är:

  • värna civilbefolkningen,
  • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och
  • bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

De tre delarna i målet är ömsesidigt förstärkande. I nuläget är det av särskild betydelse att planeringen fokuserar på den del som handlar om att bidra till Försvarsmaktens förmåga.

Viktiga aktörer, lagar och förordningar

Viktiga aktörer i arbetet är de bevakningsansvariga myndigheterna. Läs mer i följande förordningar:

Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap

Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap

För kommuner och landsting regleras ansvaret i:

Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, LEH

Andra viktiga aktörer är de privata företag som äger eller driver samhällsviktig verksamhet. I arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet behöver aspekten höjd beredskap nu också inkluderas.

Skydd av samhällsviktig verksamhet

Frivilliga försvarsorganisationer bidrar till totalförsvarets förankring i det svenska samhället och utgör en förstärkningsresurs inom det civila försvaret.

Frivilliga försvarsorganisationer