Det visar en studie som genomförts av Statens folkhälsoinstitut och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Syftet med rapporten är att kartlägga förekomsten av skador i samband med fysisk aktivitet för att kunna avgöra hur förebyggande insatser ska prioriteras utifrån aktivitet och utövarnas ålder samt kön. Med fysisk aktivitet avses här olika sport- och idrottsaktiviteter, men också fritidsaktiviteter som att gå, promenera, cykla, friluftsaktiviteter i fri natur, trädgårdsarbete och annat så kallat ”gör det själv”-arbete samt lek.
Det finns en gedigen och samstämmig forskningsbas som visar att fysisk aktivitet har goda effekter på folkhälsan.
– Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för många sjukdomstillstånd. Fysiskt aktiva människor har betydligt större chans att leva ett oberoende liv långt upp i åldrarna än fysiskt inaktiva, säger Anita Linell, Statens folkhälsoinstitut.
Men en baksida är de olyckor och skador som följer av fysisk aktivitet. Fotboll, hästsport, ishockey och utförsåkning är exempel på aktiviteter med många utövare men också med många skador.
– Vi ser att pojkar och män är mer utsatta för skador än flickor och kvinnor, att yngre och äldre personer är mer utsatta än människor i yrkesverksam ålder och att socialt och ekonomiskt svaga personer i allmänhet är mer utsatta än andra. Den bilden stämmer väl överens med andra studier, säger Jan Schyllander, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap.
Skador till följd av fysisk aktivitet har beräknats kosta samhället mellan tre och fyra miljarder kronor årligen. Slutsatsen är att hälsofrämjande insatser kan och bör kombineras med ett effektivt skadeförebyggande arbete. Kommunerna och idrottsrörelsen är två viktiga aktörer i det förebyggande arbetet.
– Om de som främjar fysisk aktivitet också förstärker sitt skadeförebyggande arbete så innebär det en liten kostnad som ger stora samhällsekonomiska vinster tillbaka, säger Anita Linell.
Det skadeförebyggande arbetet bör i första hand sättas in för de grupper och de aktiviteter som ger flest och mest allvarliga skador. Tabellen ger en vägledning för en sådan prioritering.
|
Ålder |
Män |
kvinnor |
|
1 till 6 år |
Lek |
Lek |
|
7 till 13 år |
Sport (fotboll), lek, cykel |
Sport (fotboll), lek, cykel |
|
14 till 17 år |
Sport (fotboll + ishockey), cykel |
Sport (fotboll + hästsport), cykel |
|
18 till 24 år |
Sport (fotboll + ishockey) |
Sport (fotboll + hästsport ) |
|
25 till 44 år |
Gör det själv, sport (fotboll) |
Gång o promenader, Sport |
|
45 till 64 år |
Gör det själv, Gång o promenader |
Gång o promenader, sport, trädgårdsarbete |
|
65 till 79 år |
Gör det själv, gång o promenader |
Gång o promenader, cykel, trädgårdsarbete |
|
80 + år |
Gång o promenader |
Gång o promenader |
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har regeringens uppdrag att redovisa en samlad bild och bedömning av olycksutvecklingen och säkerhetsarbetet. Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att följa upp den nationella folkhälsopolitiken. Rapporten är ett underlag till den folkhälsopolitiska rapport som avrapporteras i november 2010 till regeringen.
För ytterligare information
Anita Linell, projektledare
Statens folkhälsoinstitut
08-566 135 36
e-post:
anita.linell@fhi.se
Jan Schyllander, utredare
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
010-240 56 66, 070-61 61 970
e-post:
jan.schyllander@msb.se