Anslag 2:4 Krisberedskap omfattar år 2009 ca 1,5 miljarder kronor och delas ut till kommuner och landsting, myndigheter och länsstyrelser för att stödja krisberedskapsarbetet.
Vissa myndigheter bedriver verksamheter som är särskilt betydelsefulla för svensk krisberedskap. Det är viktigt att dessa myndigheter arbetar planerat, samordnat och mot samma mål. Myndigheterna är indelade i sex så kallade samverkansområden och får ekonomiskt stöd genom anslag 2:4 Krisberedskap.
Läs mer om samverkansomården via menyn.
I propositionen "Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull (prop. 2007/08:92)" angav regeringen att anslaget 2:4 Krisberedskap ska användas för särskilda satsningar som ligger utöver varje myndighets ansvar för att säkerställa att samhällsviktig verksamhet kan bedrivas även vid allvarliga händelser eller vid kriser.
Fördelning
Anslaget fördelas på följande poster
- Centrala myndigheter utpekade i förordning (2006:942) krisberedskap och höjd beredskap
- Länsstyrelser
- Kommuner och landsting
- Avgifter. En del av anslaget – ca 350 miljoner kronor – är avsatt för finansiering av bland annat elberedskap och elektroniska kommunikationer. Avgifterna disponeras av de berörda myndigheterna. Denna post kommer att från och med 2010 flyttas över till myndigheternas förvaltningsanslag.
- Internationell verksamhet. Denna del – ca 10 miljoner kronor – disponeras av regeringen och används vid internationella insatser i länder som är utsatta för svåra påfrestningar och som inte får bistånd från SIDA.
Sammanställning 2009
År 2009 omfattade anslaget ca 1,5 miljarder kronor, och fördelades på följande vis:
| Centrala myndigheter |
470 540 000 kr |
| Länsstyrelser |
26 230 000 kr |
| Avgifter |
350 000 000 kr |
| Summa |
846 770 000 kr |
| MSB |
387 700 000 kr |
| Kommuner |
271 800 000 kr |
| Landsting |
10 000 000 kr |
| Internationell verksamhet |
10 100 000 kr |
| Summa |
1 526 370 000 kr |
Fördelning per samverkansområde
År 2009 får samverkansområdena sammanlagt ca 847 miljoner kronor (inklusive avgifter).
Av dessa ska:
- ca 412 miljoner kronor förbättra den tekniska infrastrukturen,
- ca 91 miljoner kronor stärka transportnätet,
- ca 195 miljoner kronor motverka spridning av farliga ämnen,
- ca 6 miljoner kronor förbättra den ekonomiska säkerheten,
- ca 26 miljoner kronor stärka det geografiska områdesansvaret,
- ca 88 miljoner kronor förbättra skydd, undsättning och vård.
De områden som får mest stöd är inte alltid de mest prioriterade. Vissa prioriterade verksamheter kan vara mindre kostnadskrävande.