Stödstyrkan finns för att Sverige snabbt ska kunna bistå personer med hemvist i Sverige som drabbas av en allvarlig händelse utomlands och den ska kunna lämna Sverige inom tolv timmar efter beslut.
Styrkan är flexibel och sätts samman utifrån de behov som finns när katastrofen inträffar exempelvis vid naturkatastrofer, terrordåd, stora olyckor, smittsamma sjukdomar eller politiska oroligheter.
Exempel på uppgifter som stödstyrkan kan hjälpa till med:
- hjälpa drabbade med information, krisstöd och sjukvård
- etablera och driva samordningsstab
- genomföra rekognoseringar
- bedöma behovet av ytterligare stöd från Sverige
- planera för förstärkning
- kommunicera lägesbild
- evakuera
Gemensamma resurser bygger upp stödstyrkan
I stödstyrkan ingår personer med den särskilda kompetens som krävs för att lösa uppgifterna som beskrivits ovan och i stödstyrkan ingår MSB, Socialstyrelsen, Rikskriminalpolisen samt Svenska Kyrkan, Röda Korset och Rädda Barnen.
Inom ramen för stödstyrkan finns det möjlighet att aktivera en bedömningsenhet som kan lämna Sverige inom sex timmar efter beslut. Bedömningsenheten gör en första analys av hur behovet av hjälp ser ut innan övriga inom Stödstyrkan skickas iväg.
UD:s snabbinsatsstyrka - SNITS
UD har en snabbinsatsstyrka (SNITS) där ett 50-tal UD-medarbetare har rekryterats och utbildats.
Ambitionen är att SNITS ska avresa och samgruppera i krisområdet med stödstyrkans samordningsstab vid allvarliga konsulära kriser utomlands.
Undantagsvis kan det också handla om att förstärka den svenska närvaron i ett land där diplomatisk representation saknas. Storleken på SNITS anpassas efter situation men riktmärket är 8-12 medlemmar.
Ledning och ansvar inom stödstyrkan
Stödstyrkan bygger på samordning genom samverkan där MSB har samordningsansvaret för medverkande myndigheter. Dock fattar berörda myndigheter själva beslutet om att medverka i en insats. Likaså fattar de själva beslut om hur detta stöd ska ske och i vilken omfattning.
- UD ansvarar för de renodlat diplomatiska och konsulära uppgifterna
- Socialstyrelsen ansvarar för hälso- och sjukvårdsfrågor
- Rikskriminalpolisen ansvarar för ordnings- och säkerhetsfrågor
MSB är den sammanhållande aktören och samordningen i fält sköts av myndighetens insatschef. Beslut om att stödstyrkan ska sättas in fattas av MSB:s generaldirektör, efter anmodan av UD.