Inom biståndsområdet görs skillnad på humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Humanitärt bistånd syftar till det ofta kortsiktiga och akuta stödet till människor som drabbats av krig eller katastrofer. Utvecklingsbistånd är ett mer långsiktigt arbete som ska utveckla landets egen förmåga att hantera kriser.
MSB:s föregångare Räddningsverket fokuserade på humanitärt bistånd, i form av stödinsatser via annan organisation eller till lokalbefolkningen.
Vissa typer av insatser, som till exempel minhantering, fungerar som utvecklingsbistånd och syftar till att utbilda och förebygga problem med minor och oexploderad ammunition.
Sedan 1 januari 2006 har Räddningsverket och därefter MSB i uppgift att utvidga sin verksamhet och utveckla en bredare och mer långsiktig strategi för sina uppdrag.
Katastrofhanteringscykeln

Katastrofhanteringscykeln är ett sätt att åskådliggöra vad som händer före och efter en katastrof. Det är viktigt att poängtera att faserna inte har några tydliga gränser – faserna överlappar varandra och är olika långa beroende på situationen.
Responsfasen kännetecknas av snabba insatser för att rädda liv och egendom. Här ingår till exempel att söka, rädda och evakuera överlevande, skapa tillfälliga bostäder samt få fram förnödenheter och vatten till drabbade.
Återuppbyggnadsfasen, eller återhämtningsfasen, infaller när de nödvändigaste problemen har fått en lösning och det drabbade samhället kan börja fungera igen. Under denna fas börjar återuppbyggnad av infrastruktur, återskapande av samhällsfunktioner och planering för framtida behov.
Förebyggandefasen är ett led i att stärka samhällets förmåga att hantera svåra påfrestningar. Det görs genom att minska eller helt avlägsna de risker som kan förvärra situationen vid en eventuell katastrof. Samhälls- och byggnadsplanering, uppbyggnad av hälso- och sjukvård samt stöd till myndigheter är exempel på åtgärder i denna fas.
Förberedandefasen kan börja tidigt och syftar till att göra befolkningen redo för en eventuell kris. Det görs framförallt genom utbildning och övning av medicinsk personal, räddningstjänst och andra viktiga samhällsfunktioner.