MSB:s roll och arbete
Vad gör MSB för att förhindra fyrverkeriolyckor?
Det finns en 18-årsgräns för hantering av fyrverkerier. Trots det skadas många barn och ungdomar i fyrverkeriolyckor. Först när föräldrar och andra sluta langa fyrverkerier till underåriga kommer olyckorna i de åldrarna att minska. I övrigt har ofta alkohol ett finger med i spelet. Olyckorna beror ofta på att man inte följer tillverkarens rekommendationer om hur fyrverkeriet ska riggas, säkerhetsavstånd och den tidsgräns som gäller innan man kan gå fram till en tänd produkt som inte ger avsedd effekt. MSB har satsat på information till allmänheten genom tidningar, hemsidan, informationsfilm på TV och bio.
Varför förbjuder inte MSB fyrverkerier?
MSB har ingen rätt att förbjuda fyrverkerier. Sådana beslut måste fattas av riksdagen. Det är alltså ett politiskt beslut att besluta om produkter som ska få finnas på den svenska marknaden.
Har MSB koll på att produkterna verkligen är godkända?
De senaste två åren har vi varit ute på marknadskontroll i december. Det innebär att vi gör stickprov på produkter och granskar produkternas märkning. Vi ser till att godkännandenumret finns på etiketten och jämför detta med vår fyrverkeridatabas. Även åldersgräns och varningstext kontrolleras. Inför årsskiftet 2006/2007 besökte vi sex städer och totalt cirka 40 försäljningsställen. Detta skedde tillsammans med lokala myndigheter, det vill säga polis och räddningstjänst.
Tar MSB med miljöaspekter när man godkänner fyrverkerier?
Nej, vi har inget lagstöd att kräva att produkterna ska vara miljövänliga. MSB tittar endast på om produkterna är säkra att hantera.
Varför fortsätter det att smälla, trots smällarförbud?
I lagen om brandfarliga och explosiva varor definieras smällare som sådan fyrverkeriprodukt som har knall som sin huvudsakliga effekt. Sådana fyrverkeriprodukter är förbjudna. Många andra fyrverkeriprodukter som skjuts upp och briseras i luften kan också ge ljud. Därför kan man uppleva att det fortsätter smälla trots smällarförbudet. MSB har underkänt ett antal produkter för att knallen har ansetts vara för stor i förhållande till övriga effekten.
Många upplever att smälleffekten tenderar att öka. Detta är oftast en subjektiv upplevelse. Utan avancerad ljudmätning är det mycket svårt att göra en objektiv bedömning.
Rent tekniskt borde knall ha minskat under de gångna åren. Tillämpning av det nya internationella klassificeringssystemet som medför strängare kraven i förvaring och transport har gett effekten att fyrverkerier har blivit allt mindre i kaliber och innehåller allt mindre knallsats.
Har MSB statistik på hur många som skadas av fyrverkerier?
Vi har viss statistik från både polismyndigheter runt om i landet och några av de större sjukhusens akutmottagningar. Varje år skadas cirka 300 människor så allvarligt av fyrverkerier att de behöver uppsöka en akutmottagning. De flesta är män och många är under 18 år. De vanligaste skadorna från fyrverkerier är bränn- och sårskador. Skador på huvudet (ögon, öron) är vanligast följt av skador på händer och fingrar. Många av dessa olyckor hade kunnat undvikas om dem som hanterat fyrverkerierna hade följt rekommendationerna och varit nykter.
Läs mer om skadestatistik genom att följa länken i menyn.
Regler och krav
Har fyrverkeritillverkarna försökt kringgå smällarförbudet genom att göra liknande produkter men med ljuseffekter eller är det mer knalleffekter i de fyrverkerier som inte är förbjudna?
MSB har inte kunnat konstatera att fyrverkeritillverkarna försöker kringgå smällarförbudet på det sättet.
Finns det gemensamma EU-regler på området?
I december 2006 antog EU-parlamentet det så kallade pyrodirektivet. Det kommer att införlivas i alla medlemsländers lagstiftning. Länderna får börja tillämpa direktivet direkt. Senast 2010 ska det vara införlivat i Sverige.
Vad innebär pyrodirektivet för svenska konsumenter?
Sverige har i förhandlingarna i Bryssel fått gehör för sin hårda linje mot smällare och det innebär fortsatt förbud för dem. Däremot kommer vi inte längre att kunna ha förbud mot den produkttyp som kallas Ryska smällare. Sverige har alltså förlorat möjligheten att förbjuda Ryska smällare, men lyckats behålla förbudet mot smällare. Ryska smällare ger inte lika mycket ljud ifrån sig som ”vanliga smällare”.
Måste man ha polistillstånd för att skjuta fyrverkerier?
Nej, det finns inget generellt tillståndskrav för att skjuta fyrverkerier på allmän plats. Däremot kräver ordningslagen att man ska ”göra en bedömning om användning av fyrverkeri kan innebära risk för skada på eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom”. Ett sätt att göra den bedömningen är att kolla säkerhetsavståndet för den pjäs som man tänker avfyra. Om man är osäker ska man rådgöra med polisen och eventuellt söka tillstånd. Ett sådant tillstånd söker man hos polisen på den ort där man bor. Läs mer om tillstånd på polisens webbplats.
Jag är en gymnasieelev och har tänkt tillverka en fyrverkeripjäs som projektarbete tillsammans med en klasskamrat. Vad krävs och hur ska jag söka tillstånd för detta?
Att tillverka fyrverkerier är en mycket riskabel process och det krävs tillstånd från MSB för att få göra det. För att man ska få ett tillverkningstillstånd ställer MSB mycket höga krav på lokal, utrustning, rutiner och personal. Dessutom är minimiåldern 18 år för hantering av fyrverkerier.
I vanliga fall har inte skolorna resurser att uppfylla alla krav. Därför rekommenderar vi de elever som vill experimentera med pyroteknik att de tar kontakt med någon tillverkare som redan har tillverkningstillstånd.
Vill du läsa Räddningsverkets föreskrifter om tillverkning, följ länken nedan och läs "SÄIFS 1998:4, Sprängämnesinspektionens föreskrifter och allmänna råd om tillverkning av explosiva varor".
Får jag skjuta fyrverkerier som jag köpt utomlands?
Nej, produkterna som hanteras i Sverige måste vara godkända av MSB. Med hantering menas även användning. Det är mycket sannolikt att de produkter som man kan köpa utomlands inte har blivit testade eller godkända av MSB. Alltså får de inte hanteras här.
Fyrverkeriers funktion och användning
Hur fungerar fyrverkerier?
Tyvärr har raketer och smällare blivit synonyma begrepp. I lagen om brandfarliga och explosiva varor definieras smällare som sådan fyrverkeriprodukt som har knall som sin huvudsakliga effekt. Fyrverkeri omfattar mer än så. Dessutom är smällare förbjudna i Sverige.
Man kan dela in fyrverkerier i två grupper: de som ska flyga upp i luften och de som ska vara kvar på marken.
- De som ska flyga upp har huvudsakligen två laddningar, en drivladdning och en effektladdning. Drivladdningen skjuter upp effektladdningen som briserar uppe i luften. I regel har den gruppen fyrverkerier kraftigare effekter och är därför farligare. Den största faran uppträder då effektladdningen briserar på för låg höjd. Håll säkerhetsavstånd!
- De som ska vara kvar på marken saknar drivladdning. Effekter avges direkt från marken.
Hur gör jag för att fyra av mina fyrverkerier på ett säkert sätt?
Läs MSB:s folder ”10 goda råd på stubinen”. Den finns på vår webbplats och ska finnas där du köper dina fyrverkerier. Be din handlare om ett exemplar!
10 goda råd på stubinen
Hur långt ifrån avskjutningsplatsen ska man stå?
På varje produkt ska anges ett minsta tillåtna avstånd. Följ den rekommendationen! Produktens typ och storlek avgör säkerhetsavståndet. Generellt kan man säga att avståndet bör vara minst 15 m för fyrverkerier som ska flyga upp i luften och mellan 5 och 10 m för dem som stannar på marken. Produkterna ska skjutas rakt upp eller vinklas bort från publiken, under förutsättning att de inte vinklas så att det finns risk för skador på till exempel byggnader.
Innehåller fyrverkerier bly?
Fyrverkeri innehåller inte kvicksilver, arsenik eller kadmium. Däremot kan enstaka fyrverkerier innehålla blyföreningar. Det handlar främst om äldre produkter. Dessutom kan enstaka fyrverkeriprodukter för sceneffekter, som kräver polistillstånd för att få köpa, innehålla blyföreningar. När MSB får en kemisk specifikation för en fyrverkeriprodukt som innehåller bly, uppmanas företaget att byta ut blyföreningen mot ett mer miljövänligt alternativ.
Finns det fler små fyrverkerier nu än tidigare?
Nej, MSB har inte märkt att fler små fyrverkeriprodukter finns på marknaden nu än tidigare.
Räknas tomtebloss som fyrverkerier?
Ja. Tomtebloss är också en explosiv vara som kräver testning och godkännande av MSB innan den får släppas ut på marknaden.
Kan man tillverka tomtebloss själv?
Ja, det kan man, om man har tillstånd från MSB. Många gymnasieskolor vill tillverka tomtebloss på kemilektioner.
Testas produkterna innan de får säljas?
Ja. MSB genomför en provskjutning av alla produkter som ska ut på den svenska marknaden. Dessutom får MSB in skriftligt underlag med produktens konstruktion, kemiskt innehåll och exempel på hur produktens etikett kommer att se ut. På etiketten ska bland annat finnas bruksanvisning, åldersgräns och MSB:s godkännandenummer.
Finns det sätt att mäta ljudet från fyrverkerier?
Ja, det går, men det är knepigt att få ett rättvisande svar. Det beror helt på vilka förhållanden man mäter i. Ljud som studsar mellan flerfamiljshus upplevs ofta som irriterande, likaså om ljudet studsar mot inversionsskikt eller moln i atmosfären och sedan ner mot marken igen. Väder, vind, bebyggelse och val av mätmetod är några exempel på omständigheter man måste ta hänsyn till.
Finns det tillverkning av konsumentfyrverkerier i Sverige?
Nej, inte nu längre. Alla produkter som säljs till konsumenter i Sverige är tillverkade i Kina. Innan de når konsumenterna ska de vara testade och godkända av MSB.
Försäljning av fyrverkerier
Vad krävs för att få sälja fyrverkerier?
För att få sälja fyrverkerier krävs handelstillstånd och tillstånd till innehav, förvärv och förvaring. Andra tillstånd kan också vara aktuella.
Gör polisen någon tillsyn på försäljningsställen?
Ja, polisen i de flesta län åker ut på tillsyn till de försäljningsställen som fått tillstånd till handel med fyrverkerier. Ofta åker räddningstjänsten ut tillsammans med polisen.